3.1. Inledning
Härnäst behandlas sambobegreppet och under vilka förutsättningar ett samboförhållande faller in under lagens definition. Därefter fastställs vilken egendom som kan definieras som samboegendom respektive enskild egendom. Vad avser samboegendom behandlas även samäganderätten kort eftersom den kan få betydelse för vilken egendom som utgör sambornas gemensamma och inte. Sedan beskrivs sambors avsaknad av arvsrätt och hur det begränsade efterlevnadsskyddet för sambor är utformat, med fokus på egendomsfördelningen samt omfattning av det skydd efterlevande sambo erhåller vid den andra sambons död.
Avslutningsvis sammanfattas kapitlets centrala delar.
3.2. Begreppet sambo
Enligt 1 § första stycket SamboL definieras sambor som ”två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll”. Sambor vilka lever under äktenskapsliknande förhållanden eller liknande faller också under definitionen enligt andra stycket samma paragraf. Att två personer definieras som sambor får betydelse när en av dem avlider eftersom efterlevande sambo då har en rätt att begära bodelning under vissa bestämda förutsättningar.57
Förarbetena till SamboL uppställer tre förutsättningar för att ett samboförhållande ska anses föreligga: 1) att två personer stadigvarande bor tillsammans, 2) att de lever tillsammans i ett parförhållande samt 3) att det är fråga om ett gemensamt hushåll.58 Ett riktmärke för att två personer ska anses bo stadigvarande med varandra kan vara att de bott ihop i minst sex månader.
Ett samboförhållande kan också regelmässigt anses föreligga och vara stadigvarande om ett par har gemensamma barn.59 Att två personer har ett parförhållande tar främst sikte på parternas sexuella samliv. Det är då fråga om hur parterna själva ser på sin relation samt hur personer i deras omgivning betraktar förhållandet.60 Familjesakkunniga uttryckte även i sitt betänkande att samboförhållandet inte ska anses upplöst om det sexuella samlivet upphört på grund av ålder eller sjukdom.61 Walleng menar att kravet på sexuellt umgänge har minimal praktisk betydelse eftersom två personers sexuella samliv inte går att utreda.62 Den tredje förutsättningen åsyftar en hushållsgemenskap där de två personerna delar på vardagliga sysslor och har gemensam ekonomi.63 Enligt 1 § tredje och fjärde stycket SamboL ska parterna inte vara gifta eller
57 Lundén, Björn & Molin, Anna, Samboboken: juridik, ekonomi, beskattning, 6 uppl., Björn Lundén information, Näsviken, 2010, s. 13 [cit. Lundén & Molin, Samboboken: juridik, ekonomi, beskattning].
58 Prop. 2002/03:80, s. 43 f.
59 Prop. 2002/03:80, s. 44. Se även Lundén & Molin, Samboboken: juridik, ekonomi, beskattning, s. 14; Agell &
Brattström, Äktenskap Samboskap Partnerskap, s. 278 f.
60 SOU 1999:104 s. 186.
61 SOU 1981:85 Äktenskapsbalk, s. 138 [cit. SOU 1981:85].
62 Walleng, att leva som sambo, s. 142.
63 Lundén & Molin, Samboboken: juridik, ekonomi, beskattning, s. 17.
13 registrerade partners.64 Om två personer bor ihop och har ett eller flera gemensamma barn kan det presumeras att det är fråga om ett samboförhållande.65
3.3. Samboegendom
Enligt 3 § SamboL är samboegendom den gemensamma bostaden och det gemensamma bohaget, under förutsättningen att egendomen förvärvats för gemensamt bruk. Huvudregeln för att samboegendom ska anses omfattas av bestämmelsen är följaktligen att egendomen införskaffats för sambornas gemensamma användning. Med andra ord är det avsikten som är avgörande för om egendomen anses ha förvärvats med syftet att vara sambornas gemensamma.66 Samboegendom som införskaffats efter samboförhållandets inledande kan normalt sett betraktas som att den förvärvats för sambornas gemensamma bruk.67 Egendom som förvärvats innan parterna blev sambor betraktas enligt bestämmelsen i 3 § SamboL inte som samboegendom.
Enligt 2 § första stycket tredje punkten SamboL upphör samboförhållandet när någon avlider och enligt 8 § första stycket SamboL ska egendomen då fördelas genom bodelning efter efterlevande sambos begäran. I 4 § SamboL återfinns regler om vilken egendom som inte ska ingå i en bodelning utan anses vara enskild egendom. Enligt bestämmelsen innefattar det egendom i form av gåvor från eller arv efter annan än den andra sambon. Även egendom som förvärvats genom testamente är enskild egendom. En förutsättning för att egendom ska anses vara enskild är att den var ämnad att vara mottagarens enskilda. Bestämmelsen om enskild egendom tillkom i SamboL och förebilden till regeln återfinns i 7 kap. 2 § ÄktB.68 Notera att det inte finns någon möjlighet för sambor att inkludera egendom utöver bostad och bohag.69
3.3.1. Bostad, bohag, fritidshus och egendom för fritidsändamål
Vilka bostäder som omfattas av definitionen gemensam bostad återfinns i 5 § SamboL. Exempel på gemensam bostad kan vara fast egendom, byggnad, hyresrätt eller bostadsrätt.70 Det är framför allt parternas syfte med egendomen som är avgörande, d.v.s. att den inte används för fritidsändamål. Huvudregeln för de i bestämmelsen nämnda bostadsformerna är att bostaden ska vara ämnad att vara sambornas gemensamma hem och huvudsakligen innehas för sambornas gemensamma ändamål. I 5 § första stycket SamboL hänvisas till 7 § SamboL vilken innebär att det måste vara fråga om ett permanent boende och inte egendom som innehas med fritidsändamål. Enligt 6 § SamboL är möbler, hushållsmaskiner och inre lösöre av annat slag egendom som avser bohag. Enligt andra meningen i bestämmelsen är sådant bohag som endast brukas av den ena sambon, som dennes personliga, inte att anse som gemensamt bohag.
64 Prop. 2002/03:80, s. 45.
65 JUNO, lagkommentar till 1 § sambolagen, Håkansson, Göran, hämtad 2021-12-10.
66 Prop. 1986/87:1, s. 257.
67 JUNO, lagkommentar till 3 § sambolagen, Håkansson, Göran, hämtad 2021-12-10.
68 Agell & Brattström, Äktenskap Samboskap Partnerskap, s. 287.
69 Lundén & Molin, Samboboken: juridik, ekonomi, beskattning, s. 48.
70 Agell & Brattström, Äktenskap Samboskap Partnerskap, s. 284.
14 Egendom som i huvudsak används för fritidsändamål faller inte under definitionen för samboegendom i form av gemensam bostad och gemensamt bohag enligt 7 § SamboL.71 Sådan egendom kan således inte bli föremål för bodelning då den undantagits från lagens tillämpningsområde.72 Bilar och båtar omfattas bland annat av 7 § SamboL och ska därmed inte ingå i en bodelning. Lagstiftaren menar att det sociala skyddsintresset tillsammans med minimiskyddet ska bevaras och att en inkludering av motordrivna fortskaffningsmedel medför en risk för att den svagare parten inte skyddas. Huruvida den svagare parten skyddas eller inte beror på vem som äger fordonet samt hur ägande av egendom ser ut i övrigt.73 Därmed kan det diskuteras huruvida lagstiftningens begräsning är till fördel eller nackdel för en efterlevande sambo. Efterlevande sambo har därmed enligt reglerna bostad och bohag endast rätt till en begränsad del av kvarlåtenskapen efter den avlidne.
3.3.2. Samäganderätten
Med SamboL definition av samboegendom följer frågor om äganderätt med anledning av den betydelse det får vid en eventuell bodelning, eftersom egendom som införskaffats under samboförhållandet kan ha stor betydelse. Förekomsten av eventuell samäganderätt kan till exempel vara av vikt om bröstarvingar till den avlidne sambon vill göra gällande att deras förälder haft äganderätt till viss egendom. Förvärv i den ena sambons namn kan enligt principer om dold samäganderätt innebära en samäganderätt. 74 Dold samäganderätt innebär att förvärv skett för båda sambornas räkning i enlighet med avtal eller implicita överenskommelser med hänsyn till de i situation förefallna omständigheterna.75 Lagen (1904:48) om samäganderätt tillämpas på tvistiga situationer som berör samäganderätten av sambornas inbördes förhållanden. För att det ska föreligga dold samäganderätt ska några rekvisit vara uppfyllda som HD uttalat i sina domskäl till NJA 2004 s. 397:
”De rekvisit som uppställs för att en familjerättslig dold samäganderätt skall godtas är att egendomen inköpts för gemensamt bruk, att den make eller sambo som inte utåt framträder som ägare har lämnat ett ekonomiskt bidrag till köpet samt att båda parterna avsett att äganderätten skall vara gemensam. Avgörande för bedömningen är förhållandena vid tidpunkten för förvärvet, även om senare inträffade omständigheter kan ha ett bevisvärde för dessa förhållanden.”76
Vid öppen samäganderätt förekommer oftast handlingar på förvärvet som visar båda sambornas äganderätt till egendomen.77 Med andra ord är öppen samäganderätt inte lika komplicerad som dold. Däremot kan sambornas respektive andelar av egendomen diskuteras varpå det oftast är sambornas vardera ekonomiska insats som är avgörande för bedömningen.78
71 Jfr NJA 2008 s. 826.
72 Prop. 2002/03:80, s. 48.
73 Prop. 2002/03:80, s. 31 f.
74 NJA 1980 s. 705; NJA 1981 s. 693; NJA 1982 s. 589.
75 Agell & Brattström, Äktenskap Samboskap Partnerskap, s. 269 f.
76 NJA 2004 s. 397, se HD:s domskäl på s. 406.
77 Lind, Sambolagen m.m. – En kommentar, s. 288.
78 NJA 2002 s. 3; NJA 2012 s. 377.
15
3.4. Sambors arvsrätt och efterlevnadsskydd
Det bör återigen framhållas att det inte föreligger någon arvsrätt för efterlevande sambo. Vid önskan om arvsrätt efter varandra måste sambor upprätta ett testamente.79 För de fall ett testamente inte är upprättat fördelas samboegendomen genom bodelning enligt 8 § SamboL.
Enligt 3 § SamboL är samboegendom gemensam bostad och bohag under förutsättningen att egendomen förvärvats för gemensamt bruk. 8 § SamboL innebär således att när en av samborna dör och samboförhållandet upphör ska samboegendomen fördelas dem emellan på den efterlevande sambons begäran. Regeln medför att arvingar efter den avlidne inte kan påverka bodelningsfrågan.80
En efterlevande sambo kan såklart gynnas av en bodelning om den avlidna sambon haft äganderätt till större delen av samboegendomen. Emellertid kan en efterlevande sambo, liksom en efterlevande maka, ha ett intresse av att sambornas gemensamma hem inte splittras efter den ena sambons död.81 Om sambor har gemensamma barn riskerar efterlevande sambo att tvingas sälja egendom för att lösa ut dessa.82 Gemensamma barn till sambor, likt gemensamma barn till makar, torde sällan ha behov av att direkt ta del av arvet för att trygga sin ekonomi, utan torde i regel kunna antas känna lojalitet till efterlevande förälder.83 Nämnas bör att SamboL är dispositiv varför sambor kan avtala bort tillämpningen av lagens bestämmelser vid förhållandets upphörande enligt 9 § SamboL. Sambor kan således avtala bort bodelningsregler på så sätt att bodelning inte ska ske eller att viss egendom vid en bodelning inte ska ingå.84 Enligt 16 och 18 §§ SamboL har en efterlevande sambo ensamrätt till övertagande av den gemensamma bostaden och det gemensamma bohaget. Däremot kan efterlevande sambo vara skyldig att utge skifteslikvid motsvarande värdet som den avlidnes arvingar har rätt till enligt arvsrättsliga regler.85 Enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken (1958:637) är det närmare bestämt arvlåtarens barn som i första hand ärver kvarlåtenskapen efter sin förälder. Enligt 22 § SamboL, vilken är en indispositiv bestämmelse, har efterlevande sambo rätt till övertagande av den gemensamma bostaden även om samborna ingått avtal enligt 9 § SamboL. I 22 § SamboL återfinns den enda tvingande regeln rörande sambors efterlevnadsskydd.
När en sambo dör innebär det således att kvarlåtenskapen efter den avlidne tillfaller dennes barn under förutsättning att inget testamente upprättats. Har sambon inga barn ärver andra arvsklassen vilken består av föräldrar, syskon och syskonbarn i enlighet med 2 kap. 2 § ÄB.
Vid avsaknad av dessa ärver tredje arvsklassen, d.v.s. mor- och farföräldrar samt deras barn, enligt 2 kap. 3 § ÄB. Den avlidnes kusiner ärver inte och kvarlåtenskapen tillfaller då i avsaknad
79 Eriksson, Anders, Arv och testamente, Thomson Förlag, Stockholm, 2018, s. 100 [cit. Eriksson, Arv och testamente].
80 Brattström & Singer, Rätt arv – fördelning av kvarlåtenskap, s. 87.
81 Brattström & Singer, Rätt arv – fördelning av kvarlåtenskap, s. 87.
82 Boström, Viola & Israelsson, Ulf, Är arvsrätten föråldrad - Något om sambors efterefterlevnadsskydd, SvJT 2004 s. 644–650, s. 646 [cit. Boström & Israelsson, Är arvsrätten föråldrad?].
83 Boström & Israelsson, Är arvsrätten föråldrad?, s. 645 f.
84 Eriksson, Arv och testamente, s. 106.
85 Brattström & Singer, Rätt arv – fördelning av kvarlåtenskap, s. 87.
16 av arvingar i första, andra eller tredje arvsklassen den allmänna arvsfonden enligt 5 kap. 1 § ÄB.
3.4.1. Lilla basbeloppsregeln
Av ovan nämnda bestämmelser kan utläsas att bodelning är efterlevande sambos enda möjlighet att erhålla delar av den avlidna sambons egendom. Efterlevande sambo har emellertid denna möjlighet tillsammans med den så kallade lilla basbeloppsregeln. Lilla basloppsregeln ska skydda efterlevande sambo på så vis att det gemensamma hemmet inte splittras. Lilla basbeloppsregeln återfinns i 18 § andra stycket SamboL och innebär att efterlevande sambo har rätt att erhålla samboegendom motsvarande två prisbasbelopp vid bodelning. Lilla basbeloppsregeln är en bodelningsregel, till skillnad från 3 kap. 1 § andra stycket ÄB som är en arvsrättslig regel. Arvingarna till den avlidna sambon har alltså ingen efterarvsrätt till egendomen som övertagits utan efterlevande har full äganderätt över egendomen.86 Prisbasbeloppet beräknas enligt förordning (2021:866) om prisbasbelopp. Enligt lilla basbeloppsregeln beräknas år 2022 efterlevande sambo ha rätt till samboegendom motsvarande ett värde på 96 600kr.
3.4.2. Testamente
En arvlåtare kan genom testamente undgå den legala arvsrättordningen och följaktligen kan kvarlåtenskapen fördelas på ett sådant sätt testatorn önskar.87 Enligt 11 kap. 1 § ÄB ska en testators vilja så långt möjligt respekteras. Jämfört med andra länder brukar det endast vara ett fåtal testamenten som upprättas i Sverige. Det kan bero på en arvsrättslig reglering som korresponderar med det allmänna rättsmedvetandet.88 Wallengs studie visar att sambor vill ha ett förstärkt efterlevnadsskydd och att det inte förefaller självklart att testamenten i praktiken upprättas.89
Sambor kan få ett mer omfattande rättsligt skydd genom testamente och därmed tillgodoses vissa rättsliga förutsättningar som kan likställas makars.90 Även om sambor upprättar ett testamente där det framgår att de ska ärva varandra har bröstarvingar alltid rätt att få ut sin laglott enligt 7 kap. 1 § ÄB. Med anledning härav har gemensamma barn alltid bättre rätt till den avlidna förälderns kvarlåtenskap än efterlevande förälder när dessa är sambor. För att ett testamente ska vara giltigt ska formkraven enligt 10 kap. 1 § ÄB vara uppfyllda. Enligt Wallengs studie är den mest förekommande anledning till att sambor inte på egen hand utökar sitt rättsliga skydd att frågan inte diskuteras mellan dem. Ur studien kan även utläsas att kunskap saknas samt att det råder tidsbrist för upprättande av testamente.91 Eftersom testamente är sambors enda möjlighet att ärva varandra är det anmärkningsvärt att sambor inte upprättar
86 JUNO, lagkommentar till 18 § sambolagen, Håkansson, Göran, hämtad 2021-11-02.
87 Brattström & Singer, Rätt arv – fördelning av kvarlåtenskap, s. 91.
88 Brattström & Singer, Rätt arv – fördelning av kvarlåtenskap, s. 92.
89 Walleng, Att leva som sambo, s. 405 ff.
90 Lind, Sambolagen m.m. – En kommentar, s. 269.
91 Walleng, Att leva som sambo, s. 118.
17 testamenten i högre grad. En legal arvsrätt för sambor kan av den anledningen anses behövd för att skydda efterlevande sambo med gemensamma barn från att hamna i ekonomiskt trångmål.
Vad som utgör en bröstarvinges laglott framgår av 7 kap. 1 § ÄB. Bröstarvingar har alltid rätt till hälften av sin arvslott vilket innebär att om en testator har två barn utgör barnens arvslott hälften vardera och laglotten en fjärdedel vardera. Vid förekomst av testamente har således de två bröstarvingarna alltid rätt till en fjärdedel vardera av kvarlåtenskapen medan resterande hälften tillfaller den eller de som tillskrivits egendomen genom testamentet. Halva kvarlåtenskapen tillfaller således alltid den avlidna sambons barn medan den andra halvan utgör den så kallade disponibla testatorskvoten.92 Vid förekomst av gemensamma barn kan sambor, trots upprättande av testamente, inte ärva hela kvarlåtenskapen efter varandra. Sambors eventuella vilja att ärva hela kvarlåtenskapen efter varandra är således inte möjligt vid förekomst av gemensamma barn. Det beror på att lagstiftaren har utformat ett begränsat skydd för efterlevande sambo.
3.5. Sammanfattande kommentar
Ett par som bor ihop och har gemensamma barn faller under definitionen sambor och därmed blir SamboL regler tillämpliga på sambornas egendomsförhållanden vid dödsfall. Den egendom som kan bli föremål för bodelning är bostad och bohag vilket faller under begreppet samboegendom. För sambor är den egendom som ska ingå i bodelningen begränsad med anledning av att egendom för fritidsändamål och fritidshus undantas. Det kan även bli fråga om huruvida bil och sommarhus bör omfattas av definitionen. Lagstiftaren har haft för avsikt att skydda den svagare parten genom begränsningen men huruvida det innebär ett skydd för efterlevande sambo beror på omständigheter i övrigt. Det kan även vara tvistigt vilken egendom som ägs av samborna gemensamt. Det kan i vissa fall vara oklart huruvida samäganderätt föreligger eller inte varför rättstillämparen genom praxis framtagit principer om dold samäganderätt. Eftersom avsikten med egendomen är av betydelse för huruvida den ska ingå i en eventuell bodelning eller inte kan förekomsten av dold samäganderätt vara viktig att utreda.
Det föreligger ingen arvsrätt mellan sambor, i stället måste testamente upprättas för att efterlevande sambo ska ärva den avlidnes kvarlåtenskap. Vid avsaknad av testamente fördelas egendomen genom bodelning på efterlevande sambos begäran. Om efterlevande sambo gynnas av en bodelning eller inte beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Ibland kan efterlevande sambo trots bodelning tvingas flytta för att lösa ut gemensamma barnen. Om samborna vill kan de avtala bort sambolagens regler eftersom lagen är dispositiv. Däremot förekommer en indispositiv regel vilken tar sikte på efterlevande sambos möjlighet att överta den gemensamma bostaden. Även om det finns visst socialt skydd genom den tvingande regeln är det ekonomiska skyddet för efterlevande sambo således begränsat.
92 Brattström & Singer, Rätt arv – fördelning av kvarlåtenskap, s. 115.
18 Det skydd som uppställs för efterlevande sambo genom sambolagstiftningen är den så kallade lilla basbeloppsregeln tillsammans med möjligheten att genom bodelning erhålla egendom efter den avlidne. Genom lilla basbeloppsregeln har efterlevande sambo rätt till två prisbasbelopp och sedan ärver första, andra eller tredje arvsklassen resterande kvarlåtenskap efter den avlidne. Genom testamente kan däremot sambor fördela sin kvarlåtenskap på det sätt de vill. Gemensamma barn har emellertid alltid rätt till sin laglott och därför bättre rätt till den avlidna förälders kvarlåtenskap än den efterlevande föräldern. Ofta utökar sambor inte det rättsliga skyddet genom testamente eftersom frågan sällan diskuteras. Följaktligen förekommer ofta tidsbrist för upprättande av testamente varför sådant skydd inte får genomslag i praktiken.
Testamente är sambors enda möjlighet att ärva varandra och det framstår således som uppseendeväckande att det sällan sker i praktiken.
19