4.1. Inledning
I kapitlet redogörs för vilka som är makar i lagens mening samt vilken egendom som utgör giftorättsgods och enskild egendom. Därefter behandlas makars arvsrätt samt vad det innebär för makar att skriva äktenskapsförord och upprätta testamente. Sedan klarläggs vad makars fria förfoganderätt innebär samt hur den efterarvsrätt som idag tillfaller makars gemensamma bröstarvingar är utformad. Slutligen kommer kapitlet att sammanfattas.
4.2. Makar
Enligt 1 kap. 1 § ÄktB är makar två personer som ingår äktenskap med varandra. Definitionen av makar är således inte lika komplicerad som definitionen av sambor. En intressant notering är att något sexuellt samliv inte behöver förekomma hos makar medan det är en förutsättning för att ett samboförhållande ska föreligga.93 Däremot torde makar och sambor med gemensamma barn kunna anses leva under liknande förhållanden med gemensam ekonomi och gemensamt hushåll.94
4.3. Giftorättsgods och enskild egendom
Enligt 10 kap. 1 § och 11 kap. 3 § ÄktB är det makars giftorättsgods som ska ingå i bodelningen.
Egendom som makarna äger var för sig benämns som enskild egendom enligt 7 kap. 1 § ÄktB.
Enligt bestämmelsen utgör all egendom som inte är enskild, giftorättsgods. Vid giftorättens införande var syftet att ge den hemarbetande kvinnan i äktenskapet en del i förmögenhetstillväxten som skett genom mannens inkomst.95 Det är inte helt olikt det skydd som tillkom genom den samborättsliga regleringen som infördes genom den tidigare gällande 1987 års lag.96 Egendom som införskaffats innan äktenskapets början är också giftorättsgods om under förutsättning att egendomen inte är att anses som enskild. En sådan utformning av lagen är sällan förekommande internationellt men har stor acceptans i svensk rätt då makar ofta anser att det är rättvist att dela lika.97
Endast enskild egendom ska lämnas utanför en eventuell bodelning. Med enskild egendom avses sådan egendom som gjorts enskild genom äktenskapsförord alternativt gåva, arv eller testamente från tredje man vilket kan utläsas av 7 kap. 2 § ÄktB. Likaså kan enskild egendom gjorts enskild i förmånstagarförordnande vid livförsäkring. Regleringen rörande enskild egendom motsvarar den som återfinns i 4 § SamboL. Det är således regleringen för samboegendom respektive giftorättsgods som skiljer sig åt.
93 Lundén & Molin, Samboboken: juridik, ekonomi, beskattning, s. 15.
94 Se ovan avsnitt 1.1. och nedan 6.1. om makars och sambors liknande samlevnad.
95 Agell & Brattström, Äktenskap Samboskap Partnerskap, s. 99.
96 Se ovan avsnitt 2.3.
97 Agell & Brattström, Äktenskap Samboskap Partnerskap, s. 99 f.
20
4.4. Makars arvsrätt
Enligt 3 kap. 1 § ÄB har efterlevande maka arvsrätt före gemensamma bröstarvingar. Syftet med bestämmelsen är att stärka efterlevande makas ekonomiska ställning mot bakgrund av att bröstarvingar inte längre anses behöva samma ekonomiska skydd som tidigare. Man menade att efterlevande makas ekonomiska situation kunde påverkas i positiv riktning av utökad arvsrätt.98 I förarbetena till ÄktB framkommer att det torde vara naturligt att bröstarvingar får del av föräldrarnas arv efter att båda föräldrarna avlidit. Med andra ord kan det inte antagas att gemensamma barns försörjning skulle skyddas bättre om de ärvde direkt efter den avlidna föräldern än om efterlevande förälder disponerar över arvet på ett eller annat sätt.99 Gällande regler som fastställer efterlevande makas rätt att ärva framför gemensamma bröstarvingar kan antas stämma överens med den allmänna uppfattningen om hur arvsrättsliga regler bör se ut.100 Dels har familjesakkunniga i utredningar konstaterat att makar i påfallande hög grad skyddat varandra genom upprättande av inbördes testamenten,101 dels har det ansetts naturligt för gemensamma barn att avvakta båda föräldrarnas död innan erhållande av arvslott.102
Efterlevande maka ärver således hela kvarlåtenskapen förutsatt att det endast finns gemensamma bröstarvingar eller arvingar i andra och tredje arvsklassen.103 Makarnas egendomsförhållande på dödsdagen är den egendom ska ingå i bodelningen enligt 9 kap. 2 § första stycket ÄktB. Det är makarnas giftorättsgods som ska ingå i bodelningen enligt 10 kap.
1 § och 11 kap. 3 § ÄktB. Vid en bodelning delas således makarnas giftorättsgods lika mellan dem vilket enligt förarbetena till ÄktB motiveras av den ekonomiska gemenskap som ett äktenskap medför. Det kan även utläsas att likadelning vid ena makans död syftar till att skydda den ekonomiskt svagare personen i äktenskapet.104 Den efterlevande makan kan enligt 12 kap.
2 § första stycket ÄktB bestämma huruvida en bodelning inte ska genomföras alternativt om en del ska undantas från bodelning.
4.4.1. Basbeloppsregeln
Det finns för makar en basbeloppsregel vilken syftar till att skydda efterlevande maka och dennes intresse av att det gemensamma hemmet inte splittras.105 Basbeloppsregeln är en skydds- och garantiregel vilken innebär en rätt för efterlevande maka att erhålla egendom som motsvarar ett värde på fyra prisbasbelopp i enlighet med 3 kap. 1 § andra stycket ÄB.
Förutsättningen för regelns tillämpning är att efterlevande makas grundbehov inte kunnat tillgodoses på annat sätt än genom rätten till delar av kvarlåtenskapen.106 I första hand ska värdet täckas av den enskilda egendomen eller den egendom som personen erhållit genom en
98 Brattström & Singer, Rätt arv – fördelning av kvarlåtenskap, s. 77.
99 Prop. 1986/87:1, s. 82.
100 Brattström & Singer, Rätt arv – fördelning av kvarlåtenskap, s. 79.
101 SOU 1981:85, s. 553 ff.
102 Prop. 1986/87:1, s. 82.
103 Brattström & Singer, Rätt arv – fördelning av kvarlåtenskap, s. 78.
104 Prop. 1986/87:1, s. 42 ff.
105 Brattström & Singer, Rätt arv – fördelning av kvarlåtenskap, s. 81.
106 Brattström & Singer, Rätt arv – fördelning av kvarlåtenskap, s. 82.
21 bodelning. Om värdet ändå inte uppnåtts ska efterlevande maka erhålla egendom av kvarlåtenskapen motsvarande det kvarstående värdet.107 Skyddsregeln har stor betydelse i de situationer då det finns andra arvtagare som exempelvis särkullbarn. År 2022 utgör basbeloppsregeln egendom till ett värde på 193 200 kr.108
4.4.2. Äktenskapsförord och testamente
Makar kan genom upprättande av äktenskapsförord bestämma huruvida egendom ska vara enskild eller ingå i en eventuell bodelning i form av giftorättsgods.109 Eftersom egendom hos makar huvudsakligen faller under definitionen för giftorättsgods är det framför allt när makar vill att egendom ska stanna i den ena makans släkt som äktenskapsförord upprättas. Därigenom avtalar makarna om att viss egendom ska vara enskild i enlighet med 7 kap. 2 § första stycket första punkten andra meningen ÄktB. Formkraven för äktenskapsförord återfinns i 7 kap. 3 § ÄktB.
Som nämndes under ovan avsnitt 3.3.2. kan testamente ge en möjlighet att förbigå den legala arvsrättsliga ordningen. Makar ärver emellertid som huvudregel hela kvarlåtenskapen efter varandra varför testamente inte har lika stor betydelse som för sambor när det kommer till att utöka rättsligt skydd. Däremot kan makar, likt sambor, genom testamente avtala om att bröstarvingar endast ärver den laglott de har rätt till. Vid gemensamma barn får ett testamente, som innebär att efterlevande maka ska ärva, emellertid en begränsad inverkan eftersom barnen åtminstone kommer ärva sin laglott när den efterlevande förälderns avlider.110
4.5. Fri förfoganderätt och efterarvsrätt
Som tidigare nämnts ärver efterlevande maka före gemensamma bröstarvingar.111 Vid förekomst av bröstarvingar ärver efterlevande maka kvarlåtenskapen efter den avlidne med fri förfoganderätt. Den fria förfoganderätten omfattar all den egendom som finns i makarnas bo, dels giftorättsgods, dels båda makarnas enskilda egendom. Enligt 3 kap. 1 § ÄB framgår att kvarlåtenskapen efter den avlidne ska erhållas av efterlevande maka vilken fritt kan utnyttja boets egendom med frihet att sälja och disponera över den på det sätt den vill, även genom att utge gåvor.112 Efterlevande maka kan emellertid inte genom testamente förfoga över egendom som ska tillfalla bröstarvingar till den avlidna makan i enlighet med 3 kap. 2 § första stycket första meningen ÄB. Det är en följd av efterarvsrätten, vilken innebär att det finns en kvotdel i boet som ska tillfalla bröstarvingarna.113
Anledningen till att efterlevande maka inte har full äganderätt beror således på efterarvsrätten vid förekomst av bröstarvingar. Den fria förfoganderätten kan naturligtvis missbrukas till
107 Brattström & Singer, Rätt arv – fördelning av kvarlåtenskap, s. 82 f.
108 Se ovan avsnitt 3.3.1. för prisbasbeloppet som gäller från och med 1 januari 2022.
109 Agell & Brattström, Äktenskap Samboskap Partnerskap, s. 144.
110 Brattström & Singer, Rätt arv – fördelning av kvarlåtenskap, s. 115.
111 Se ovan avsnitt 4.4.
112 Agell & Brattström, Äktenskap Samboskap Partnerskap, s. 238.
113 Agell & Brattström, Äktenskap Samboskap Partnerskap, s. 238 f.
22 förmån för släktingar till den efterlevande makan och det förekommer risker för efterarvingars rätt till arv efter den först avlidna makan.114 Lagen ställer emellertid upp ett skydd i 3 kap. 3 § ÄB som ger bröstarvingar en rätt till vederlag om egendomen minskat väsentligt. Det innebär i praktiken att det alltid förekommer en rätt för efterarvingar att få ut sin kvotdel vid efterlevande makas död motsvarande det värde som egendomen då har.115
Efterarvets storlek fastställs som en kvotdel och inte utifrån värdet på den kvarlåtenskap efterlevande maka erhöll efter sin make eller maka. Efterarvets storlek i form av en kvotdel beror på att efterlevande maka äger samt fritt förfogar över en förmögenhetsmassa. En ökning eller minskning av förmögenhetsmassan påverkar därmed båda makarnas arvingar lika.
Kvotdelen kan se olika ut beroende på egendomsförhållandena hos makarna i form av vad som utgjort giftorättsgods och enskild egendom. Om all egendom är att anse som giftorättsgods har bröstarvingar rätt till hälften enligt 3 kap. 2 § första stycket ÄB.116
4.6. Sammanfattande kommentar
Makar är två personer som gift sig och därmed ingått äktenskap med varandra. Den egendom som makarna äger gemensamt benämns som giftorättsgods och är den egendom som ska ingå vid en eventuell bodelning. All egendom som inte är enskild utgör giftorättsgods och således kan egendom som införskaffats innan giftermålet ingå i bodelningen även om den införskaffats av makarna enskilt. Endast egendom som är enskild enligt lag eller gjorts enskild genom äktenskapsförord ska lämnas utanför en eventuell bodelning. När makar upprättar äktenskapsförord beror det främst på att egendomen ska stanna i den ena eller andres släkt.
Efterlevande maka har arvsrätt före gemensamma bröstarvingar vilket främst beror på att lagstiftaren har haft för avsikt att skydda efterlevande maka samt att gemensamma barn idag inte anses ha samma behov av skydd som tidigare. Makar ärver således hela kvarlåtenskapen efter varandra under förutsättning att inga särkullbarn finns och att inget testamente upprättats.
Det finns även en basbeloppsregel för makar vilken avser skydda efterlevande från att hemmet splittras. Skyddsregeln innebär att efterlevande maka har rätt till fyra prisbasbelopp om dennes grundbehov inte kan tillgodoses på annat vis än genom rätten till delar av kvarlåtenskapen.
Genom testamente kan makar kringgå den legala arvsordningen och exempelvis kan föreskrivas att gemensamma barn endast ska ärva sin laglott.
Efterlevande maka ärver hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt. Det innebär att efterlevande kan nyttja boets egendom med frihet att disponera över egendomen hur den vill.
Det kan vara genom gåva eller försäljning. Däremot kan efterlevande maka inte genom testamente förfoga över den egendom som ska tillfalla barnen till den avlidne. Det finns med andra ord en begräsning med anledning av att gemensamma barn till makarna har en efterarvsrätt och således ska en viss kvotdel i boet tillfalla dem. Även om efterlevande maka
114 Agell & Brattström, Äktenskap Samboskap Partnerskap, s. 239.
115 Brattström & Singer, Rätt arv – fördelning av kvarlåtenskap, s. 81.
116 Brattström & Singer, Rätt arv – fördelning av kvarlåtenskap, s. 140.
23 missbrukar den fria förfoganderätten har bröstarvingar alltid rätt att få ut sin kvotdel.
Efterarvsrätten beräknas genom en kvotdel på grund av att efterlevande maka fritt förfogar över egendomen och således ska en ökning eller minskning av förmögenhetsmassan påverka bröstarvingarna lika.
24