Syftet med denna uppsats har varit att jämföra DCFRs modellregler för bearbetning, sammanfogande och sammanblandning med gällande svensk rätt. För att kunna genomföra jämförelsen har det svenska rättsläget utretts de lege lata, och de lösningar som DCFRs modellregler erbjuder har åskådliggjorts genom exempel och figurer. Slutsatserna om det svenska rättsläget har jämförts med hur modellreglerna är tänkta att tillämpas. Likheterna och skillnaderna mellan de två rättssystemen har analyserats. Här ska kort återges de viktigaste iakttagelserna som framträtt ur jämförelsen och analysen.
Den största sakrättsliga skillnaden mellan DCFR och svensk rätt är frågan om äganderättens övergång. Äganderättens övergång är reglerad tvingande i svensk sakrätt, medan parterna disponerar över densamma i DCFR. Enligt DCFR kan parterna sakrättsligt giltigt avtala om följderna av bearbetning, sammanfogande och sammanblandning, medan följderna i svensk rätt bestäms utifrån de faktiska förhållandena. Därför förutsätter svensk i regel rätt ett aktivt sakrättsligt moment för uppkomst av skydd mot tredje man.
Det har beskrivits som att äganderätten i svensk rätt inte är något fristående som går mellan säljare och köpare, utan den övergår succesivt, och bör dikteras av de praktiska följder som övergången medför för de inblandade.239 Jämför hur äganderätten övergår oplanerat och i princip automatiskt vid specifikation och accession eftersom de faktiska värdeförhållandena påkallar det. En beställare anses t.ex. inte på förhand kunna skaffa sig bäst rätt till de värden som ännu inte uppkommit, men som förväntas uppkomma genom en tillverkares försorg, utan föredelningen av rätten till dessa värden görs av rättsordningen ex lege, varvid principen om likabehandling av anspråk är vägledande. I samma anda medges i svensk rätt sakrättsligt skydd direkt genom avtalet när särskilda skyddshänsyn gör sig gällande, så som på konsumentområdet.
I förhållande till svensk rätt framstår DCFRs standardregler för bearbetning och sammanfogning som förutsägbara och välbalanserade avseende äganderättens övergång. I svensk rätt de är det närmast en doktrin-fråga under vilka förutsättningar specifikations- och accessionsförvärv inträder, i brist på rättsregler och prejudikat härom. Vad som utmärker DCFRs tillvägagångssätt är att ersättningsrätten för den förlorande parten är så pass långtgående att fånget framstår som relativt okontroversiellt. Genom att den förlorande parten erhåller en dold panträtt i det bearbetade eller sammanfogade objektet, tryggas dennes ersättningsanspråk. Panten anses vidare sakrättsligt giltig utan krav på vare sig besittning för panthavaren eller avskuren rådighet för pantsättaren. I svensk rätt däremot anses den förlorande partens anspråk oprioriterat i accessions- eller specifikationsförvärvarens konkurs. Skillnaden medför att äganderättsövergång genom specifikation och accession blir lättare att motivera – och formulera – enligt DCFRs regler än i svensk rätt.
Avseende sammanblandning är skillnaderna mellan DCFR och svensk rätt relativt stora. Den enda reglering som finns i svensk rätt och som vidareutvecklats i rättspraxis tar sikte på sammanblandning av pengar och annan fungibel egendom. DCFRs regler omfattar inte sammanblandning av just pengar, men gör i övrigt ingen skillnad på om det är fungibel eller icke-fungibel egendom som sammanblandas. Vidare kan separationsrätt enligt svensk rätt enbart föreligga om sammanblandningen görs med en avgränsbar del av gäldenärens förmögenhet, medan DCFR inte ställer något motsvarande krav. En regel med motsvarande allmän tillämplighet skulle i svensk rätt framstå som främmande. Särskilt med tanke på att den separationsrätt som de medges de lege lata redan utgör ett undantag från principen om borgenärers lika rätt.
Käll- och litteraturförteckning
Offentligt tryck
SOU 1943:24 Betänkande med förslag till lag om redovisningsmedel m. M SOU 1988:63 Kommission och dylikt: sakrättsliga frågor vid kommission, återtagandeförbehåll, konsignation, legotillverkning och kommissionärsbolag SOU 2015:18 Lösöreköp och registerpant
Praxis
Högsta domstolen NJA 1934 s 29 NJA 1945 s 400 NJA 1945 s 728 NJA 1952 s 63 NJA 1960 s 9 NJA 1985 s 836 NJA 1987 s 18 NJA 1987 s 517 NJA 1994 s 506 NJA 2009 s 500 NJA 2009 s. 672 NJA 2010 s. 629 NJA 2011 s. 600 NJA 2012 s 391Litteratur och artiklar
Agells, Anders, Ramberg, Christina & Sigeman, Tore, Malmströms Civilrätt, tjugofemte upplagan, P. A. Norstedt & Söners Förlag 2018
Almén, Tore, Eklund, Rudolf, Om köp och byte av lös egendom: kommentar till lagen den 20 juni 1905, tredje delvis omarbetade upplagan, Norstedt, 1934
Carstensen, Vagn, Ting og Sager 1, Løsørekøberens retsstilling over for sælgerens kreditorer, Akademisk Forlag, København 1982
Faber, Wolfgang, Book VIII DCFR on Acquisition and loss of ownership of goods, I: Sagaert, Vincent, Storme, Matthias E., Terryn, Evelyne (redaktörer), The Draft
Common Frame of Reference: national and comparative perspectives, Intersentia, 2012 Hellner, Jan, Om obehörig vinst särskilt utanför kontraktsförhållanden – ett
civilrättsligt problem i komparativ belysning, Almqvist & Wiksells Boktryckeri AB, 1950
Herre, Johnny, DCFR och svensk rätt, SvJT 2012 s. 933-940.
Hessler, Henrik, Allmän sakrätt, P. A. Norstedt & Söner Förlag, 1973
Håstad, Torgny, Hjalmar Karlgren. Obehörig vinst och värdeersättning, SvJT 1984 s 216-219
Håstad, Torgny, Sakrätt avseende lös egendom, sjätte omarbetade upplagan, Norstedts juridik, 2009
Håstad, Torgny, Studier i sakrätt, P. A. Norstedts & Söners Förlag, 1980
Karlgren, Hjalmar, Obehörig vinst och värdeersättning, av Fritjof Lejman översedd utgåva, P. A. Norstedt & Söners förlag, 1982
Millqvist, Göran, Sakrättens grunder – en lärobok i sakrättens grundläggande frågeställningar avseende lös egendom, åttonde upplagan, Norstedts Juridik, 2018 Nääv, Maria, Zamboni, Mauro, Juridisk metodlära, andra upplagan, Studentlitteratur 2018
Rodhe, Kurt, Handbok i sakrätt, P. A. Nordstedt & Söners Förlag, 1985
Sagaert, Vincent, Del Corral, Julie, Acquisition of ownership of goods in the DCFR: a Belgian perspective, I: Sagaert, Vincent, Storme, Matthias E., Terryn, Evelyne
(redaktörer), The Draft Common Frame of Reference: national and comparative perspectives, Intersentia, 2012
Strömholm, Stig, Har den komparativa rätten en metod?, SvJT 1972 s 456-465 Strömgren, Peter, Tillbehör och accession, Författaren och Iustus Förlag AB, 2012 Undén, Östen, Svensk sakrätt I, Lös egendom, Norstedts Juridik, 1995
Von Bar, Christian, Clive, Eric, Principles, Definitions and Model Rules of European Private Law. Draft Common Frame of Reference (DCFR), Full edition, Volume 5, Sellier, European Law Publishers, 2009
Walin, Gösta, Separationsrätt, Norstedts Juridik, 1975
Zetterström, Stefan, Sakrättens fyra huvudfall, femte upplagan, författaren och Iustus Förlag AB, 2019