6. Diskussion och slutsatser
6.5 Avslutning: Tillkortakommanden i uppsatsen och tankar om vidare forskning
Jag anser att både teori och metod har fungerat bra som ramverk för att genomföra undersökningen och den efterföljande analysen av resultaten. Det har visat sig vara fruktbart att kombinera kvalitativa och kvantitativa metoder, och särskilt att göra intervjuer efter att enkäten är analyserad för att kunna få kommentarer till eller tankar om vissa resultat från enkäten. Men samtidigt lägger självfallet val av både teori och metod vissa begränsande ramar för uppsatsen. Jag har inte kunnat jämföra skolorna med varandra och således ta reda på om det finns en särskild praktik som dominerar. Ska man göra en riktig jämförelse bör man kanske ta antingen bara niondeklassarna, bara tiondeklassarna eller både och i båda skolorna. Nu skulle det vara svårt att säga om eventuella skillnader beror på att det är olika skolor eller om det är på grund av att tiondeklassarna som är i avgångsklass har andra krav på sig, därmed fått lära sig mer och är mer reflekterade i förhållande till mina frågor. Det mest intressanta vore nog att göra en undersökning av både nior och tior i två skolor, då skulle det vara möjligt att säga något mer om det finns skolspecifika praktiker, eller om det händer något i språnget från nionde klass till tionde klass med kunskaper i och om informationssökning, men det skulle å andra sidan bli en väl omfattande undersökning för en masteruppsats.
Möjligtvis ger jag med denna uppsats en skev eller lite ”orättvis” bild av skolans praktik eftersom analysen i stor grad baseras på intervjuer med ett fåtal elever. Kanske finns goda upplägg för undervisning i informationssökning och källkritik i dessa två skolor, eller åtminstone i några klasser, men det som återfinns i elevernas berättelser visar i så fall inte detta klart och tydligt. Som tidigare högskolelärare och nyutbildad bibliotekarie har jag självfallet mina förutfattade meningar om detta område. Det är inte omöjligt att detta har färgat mina tolkningar av materialet och min framställning, även om jag så klart har försökt undvika denna typ av bias. Jag redovisar så mycket som möjligt av de olika delarna av det
empiriska materialet genom citat, tabeller och figurer, samt kodningen av vissa frågor, för att mina tolkningar ska vara transparenta.
Kanske gör min bakgrund mig också mer kritisk och negativ till skolornas praktiker och innehållet i LK06 än vad som är rättvist, annan forskning är försiktigt mer positiv. Ett mer utfyllande svar på frågan om hur det egentligen står till med undervisning i informationssökning och –användning i högstadiet får vi enbart om även lärare och bibliotekarier intervjuas. Det är självfallet en angelägen uppgift för vidare forskning. Eftersom detta är berättelser om praktiker kan man också önska sig mer information om hur informationssökningen och informationsanvändandet går till, här kan det säkert också uppenbaras andra berättelser, erfarenheter och praktiker. En kombination av intervjuer och deltagande observation vore alltså också intressant att gå vidare med. När det gäller förväntningar och krav på högstadieelevers kompetens och kunskap, och det de faktiskt kan sammanfaller inte detta nödvändigtvis. Jag anser att det därför är viktigt att gå in och studera vad de faktiskt kan och vet, samt söka sätt att inkludera detta i skolans praktiker. Här kan det vara angeläget att jämföra åldersgrupper och olika länder, vilket kan belysa var det ”brister” men också vilka möjligheter som finns.
Bibliotekets och bibliotekariens roll i allt detta har försvunnit lite under vägens gång. Vad kan jag säga om detta? Min fasta övertygelse är fortfarande att skolbiblioteken men även folkbiblioteken har en stor och viktig uppgift inom skolan, inte bara som de instanser som ska
tillhandahålla skönlitteratur, men även som en viktig medspelare i
informationssökningsundervisningen. Detta kommer dock kräva en del av den gängse bibliotekarien, och även mer av skolbibliotekarien eftersom dessa ofta inte är biblioteksutbildade. Høivik argumenterar för att bibliotekarien måste samarbeta mer med pedagoger och andra för att kunna utnyttja sina kunskaper och hävdar även att ”bibliotekarene er ikke uten videre eksperter på informasjonskompetanse under de nye forholdene” (2008:43). Möjligtvis är man på väg mot något sådant samarbete via Program for skolebibliotekutvikling, men detta innebär kanske samtidigt att biblioteksprofessionen måste utvecklas parallellt med nya krav i skolan. Man har kommit längre i forskningen på detta område rent generellt i Sverige än i Norge, så här finns det massor att ta tag i om man vill forska på skolelevers informationskompetens, bibliotekens möjliga roll i undervisningen och de didaktiska och pedagogiska utfordringar som finns för oss som kommer från B&I-hållet i ett norskt sammanhang.
Enligt den information som finns från Program for skolebibliotekutvikling, verkar stora resurser ha satsats på att utveckla skolbiblioteken i Norge, men mycket av detta handlar om annat än informationskompetens och det digitala. Dessutom måste vi komma ihåg Norsk Bibliotekforenings kampanj riktad mot landets rektorer: det finns idag bara en liten andel utbildade bibliotekarier i skolan och dessa arbetar inte full tid, så det är inte heller så att tid och personal finns i skolbiblioteken för att genomföra det ”kunskapslyft” inom digitala färdigheter som LK06 satsar på. Att det digitala i skolan är en högst aktuell fråga som inte fått den uppmärksamhet som den förtjänar och behöver ser vi också i ett uttalande från projektet ”Lær kidsa koding” i Dagens Næringsliv 7. april 2013. Initiativtagare till projektet och direktör för internet och nya medier i intresseorganisationen IKT-Norge, Torgeir Waterhouse,
uttalar att ”så langt har skolesystemet sviktet på digital kompetanse, til tross for at det er ett av fem mål i læreplanen”.20
20 Gjerde, Anne (2013-04-07). ”Vil ha IT-kurs for barnehagebarn”, Dagens Næringsliv http://www.dn.no/talent/article2590456.ece [13.05.02].
7. Sammanfattning
Vi hör ofta talas om den nya teknologin och hur dagens unga har växt upp med internet, vilket får det att framstå som att de på ett annat sätt än äldre generationer kan använda nätet och ny teknologi utan något större besvär. Men även om de har växt upp med internet och är vana användare, är det inte givet att de kan använda internet till att söka information och sedan dra nytta av denna information. Tvärt om är det kanske så att de kan behöva stöd och vägledning just för att det finns så mycket information och att det därför ständigt blir svårare att hitta rätt. Frågan är då både vilka krav som ställs på dagens skolelever och vilket stöd de får i skolan för att lära sig informationssökning och informationsanvändning, på vilket sätt de lär sig och vad de lär sig. Det verkar inte vara gjort så mycket forskning i Norge på skolelever och informationssökning, med fokus på deras egna berättelser, så här har jag försökt att bidra med detta.
Min överordnade forskningsfråga handlade om vilka olika former av interaktion eller brist på interaktion som kan identifieras i högstadieelevers informationssökning och –användning och hur detta kan analyseras i termer av praktiker, meningsskapande och erfarenheter. Frågan har jag besvarat med hjälp av två mer konkreta frågor som handlade om hur högstadieelever pratar och resonerar om informationssökning och informationsanvändning, och vem eller vad de interagerar med i denna process och på vilket sätt. För att besvara forskningsfrågorna har jag använt ett sociokulturellt perspektiv som teoretiskt utgångspunkt. Det sociokulturella perspektivet fokuserar på hur vi interagerar, vem eller vad vi interagerar med, var och när vi interagerar. Informationssökning och informationsanvändning sker inte i ett vakuum, utan hänger ihop med sammanhang, tidigare erfarenheter, begränsningar och möjligheter i form av olika sociala praktiker. Detta har jag tagit fasta på genom att ha interaktion som överordnat analytisk begrepp. Det teoretiska ramverket hjälper till att uppmärksamma hur man lär sig i olika sociala praktiker, till exempel inom skolans praktiker till skillnad från fritidens praktiker, eller huruvida tidigare erfarenheter från en praktik får plats inom en annan praktik. Det gör också att man kan uppmärksamma och diskutera i vilken grad detta sker i interaktion med andra människor, så att ny mening kan skapas ur samspel och dialog.
Informationskompetens har använts som ett samlingsbegrepp när det gäller olika färdigheter som kopplas till informationssökning och informationsanvändning. Inom nyare forskning talar man helst om informationskompetens i plural och har som utgångspunkt att detta handlar om olika typer av kunskaper som varierar beroende på sammanhang. Totalt sett innebär min teoretiska utgångspunkt att jag ser på informationssökning och informationsanvändning som en lärandeprocess och att jag anser att informationskompetens inte är en fast uppsättning kunskaper, utan bäst förstås som något man inte lär sig en gång för alla.
Den tidigare forskning jag har redovisat och använt i uppsatsen handlar mycket om hur dagens skolelever förväntas ta ansvar för eget lärande genom användandet av ny teknologi och olika typer av projektarbeten. De får gärna ansvara för att inhämta information, men fokus i skolan ligger ofta på det tekniska, inte så mycket på att lära sig använda information
kritiskt, värdera denna och diskutera de källor man hittar och använder. Det samma visade sig i en genomgång av tidigare forskning på situationen i Norge, samt i en läsning av den rådande norska läroplanen, Kunnskapsløftet, också känt som LK06. Att kunna använda digital teknologi är en av fem basfärdigheter inom den norska skolan, men man verkar så långt ha fokuserat mer på den tekniska biten och mindre på hur detta kan användas i lärandeprocesser rent generellt.
Jag har genomfört en enkät om informationssökning i tio klasser i två högstadieskolor, fem klasser i nionde året och fem klasser i tionde året och detta följdes av intervjuer med sex högstadieelever där jag gick närmare in på frågor om informationssökning och informationsanvändning. Det teoretiska ramverket tillsammans med analysen av det empiriska materialet gav mig fem huvudteman som jag strukturerade uppsatsen runt, med överordnat fokus på interaktion.
Undersökningen visade att eleverna är förtroliga med att använda olika typer av redskap som till exempel dator, telefon och sökmotorer för att leta information, att de använder internet till delvis olika saker i skolarbetet och på fritiden, samt att de använder internet mycket mer på fritiden än i samband med skolarbete. När det gäller interaktion med källor och information från internet, visade det sig att eleverna litar mer på tryckta källor men i stor grad föredrar de digitala. Detta beror på skolans praktiker som fokuserar på att man å ena sidan ska vara skeptisk till digital information och å andra sidan att eleverna ska hitta ”fakta”, dvs. snabbt och enkelt få fram rätt svar. Detta mönster visade sig både när vi diskuterade information från böcker kontra internet och när vi diskuterade information från två olika digitala uppslagsverk. Detta sätt att arbeta på stämmer också överens med de inlärningsmål som finns i LK06, där man i stor grad fokuserar på det tekniska.
Det brister i interaktion med informationen och källorna när det gäller källkritik och när det gäller att interagera med de mer kreativa sidorna av internet. Det ser ut som att informationssökning och informationsanvändning för dessa elever inte handlar om att diskutera val av källor eller innehållet i större grad. Den interaktion de har med källorna handlar i så fall om att redovisa var de har hittat informationen. De är mer upptagna av formalia än att tala om informationen med varandra. På så vis lär de sig inte att använda olika typer av källor och information genom diskussion och interaktion med andra personer. Detta visade sig också i den diskussion som fördes om den sociala sidan av informationssökning. Eleverna interagerar med andra personer men inte för att formulera ett informationsbehov och diskutera detta tillsammans med andra. Få elever uppger att de använder biblioteket och bibliotekarien för att söka information, även om en ganska stor andel går till biblioteket. Eleverna har inte i så stor grad lärt sig sätta pris på internets öppenhet och möjligheter att vara en med-producent. Få elever uppgav att de har egna bloggar eller att de är aktiva deltagare på internet, utan de är snarare passiva konsumenter. Detta kan bero på att sådana erfarenheter inte passar in i skolans praktiker och att det därför inte finns utrymme för att arbeta med internets kreativa möjligheter i skolan. Generellt sett kan vi dock se dessa elever som informationskompetenta inom skolans praktiker så som dessa faktiskt verkar vara nu för tiden.
Litteratur
Opublicerade källor
Intervjuer, ljudupptagningar och utskrifter av ljudupptagningar, i författarens ägo. Andreas, tionde året, 2012-10-31
Bella, nionde året, 2013-02-05 Caroline, nionde året, 2013-02-05 David, tionde året, 2013-04-04 Eva, tionde året, 2013-04-04 Frida, tionde året, 2013-04-04
Publicerade källor
Albitz, Rebecca S. (2007). The What and Who of Information Literacy and Critical Thinking in Higher Education. portal: Libraries and the Academy, vol. 7, nr. 1, s. 97-109.
Alexandersson, Mikael & Limberg, Loise (2004). Textflytt och sökslump.
Informationssökning via skolbibliotek. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling, Forskning i fokus, 18.
Allén, Therese (2010). Kontexten som tillgång, begränsning och möjlighet. En studie av
gymnasiebibliotekariers användarundervisning ur ett sociokulturellt perspektiv. Borås:
Högskolan i Borås/Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap (Magisteruppsats 2010:10). http://hdl.handle.net/2320/6217 [13.05.04 ]
Almqvist, Jonas et al. (2008). Pragmatiska studier av meningsskapande. Utbildning &
Demokrati, vol. 17, nr. 3, s. 11-24.
Almås, Aslaug Grov & Krumsvik, Rune (2007). Digitally literate teachers in leading edge schools in Norway. Journal of In-Service Education, vol. 33, nr. 4, s. 479-497.
Axelsson, Mikael & Limberg, Louise (2009). Elevers ”forskning” via datorn: mantra, metod eller meningsfullt lärande? Ingår i Hedman, Jenny & Lundh, Anna, red.
Informationskompetenser. Om lärande i informationspraktiker och informationssökning i lärandepraktiker. Stockholm: Carlssons. S.85-107.
Audunson, Ragnar & Nordlie, Ragnar (2003). Information literacy: the case or non-case of Norway? Library Review, vol. 52, nr. 7, s. 319-325.
Backe-Hansen, Elisabeth (2009). Barn. (Senast uppdaterat: 10 maj 2012). De nasjonale forskningsetiske komiteene. Tillgänglig på:
http://www.etikkom.no/no/FBIB/Temaer/forskning-pa-bestemte-grupper/Barn/ [13.04.05]. BIBSYS (2013). BIBSYS Brukermøte 2013. Trondheim 12-13 mars 2013.
http://www.bibsys.no/norsk/bibliotekar/brukermoter/brukermote_2013/index.php [13.03.05].
Brage, Christina & Igelström, Peter (2008). Studenters informationsvanor – en undersökning vid Linköpings universitetsbibliotek, InfoTrend, vol. 63, nr. 2, s. 45-52.
Dalen, Monica (2011). Intervju som forskningsmetode. En kvalitativ tilnærming. Oslo: Universitetsforlaget.
Diehm, Ray-Anne & Lupton, Mandy (2012). Approaches to Learning Information Literacy: A Phenomenographic Study. The Journal of Academic Librarianship, vol. 38, nr. 4, s. 217-225.
Dresang, Eliza (2005). The information-seeking behavior of youth in the digital environment.
Library Trends, vol. 54, nr. 2, s. 178-196 .
Elvestad, Eiri & Fogt, Anne (2010). Trenger vi aviser når vi har Facebook? Barn og unges
forhold til avis under omstilling. Kristiansand: IJ-forlaget.
Eriksson, Ulrika & Nilsson, Anna (2007). Vad är matematik i förskolan? En studie om barns
och lärares tankar om begreppet matematik. Examensarbete, lärarutbildningen, Växjö
Universitet.
Erstad, Ola (2006). A new direction? Digital literacy, student participation and curriculum reform in Norway. Education and Information Technologies, vol. 11, nr. 3-4, s. 415-429. Esaiasson, Peter et al. (2003). Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och
marknad. Stockholm: Nordstedts Juridik.
Francke, Helena, Sundin, Olof & Limberg, Louise (2011). Debating credibility: the shaping of information literacies in upper secondary school. Journal of Documentation, vol. 67, nr. 4, s. 675-694.
Furberg, Anniken & Arnseth, Hans Christian (2009). Reconsidering conceptual change from a socio-cultural perspevtice: analyzing students’ meaning making in genetics in collaborative learning activities. Cultural Studies of Science Education, vol. 4, nr. 1, s. 157-191.
Gjerde, Anne (2013-04-07). ”Vil ha IT-kurs for barnehagebarn”, Dagens Næringsliv http://www.dn.no/talent/article2590456.ece [13.05.02].
FN-sambandet (2013). Fakta om verden. Et interaktivt verdensatlas fra FN-sambandet. www.globalis.no [13.05.06].
Hedman, Jenny & Lundh, Anna (2009). Informationskompetenser: reflektioner kring teman i antologin. Ingår i Hedman, Jenny & Lundh, Anna (red.) Informationskompetenser. Om
lärande i informationspraktiker och informationssökning i lärandepraktiker. Stockholm:
Carlssons. S. 268-285.
Høivik, Tord (2008). Fire veier til kvalitet. Informasjonssøking og kvalitetssikring i en digital skole, Dansk Biblioteksforskning, vol. 4, nr. 1, s. 35-45.
Informasjonskompetanse (2013). www.informasjonskompetanse.no [13.05.05].
Johannsen, Carl Gustav & Pors, Niels Ole (2002). Udfordringer og forandringer: Ledelse,
organisasjon og kvalitet i biblioteker. København: Danmarks Biblioteksforenings Forlag.
Johansson, Henrik & Stiel, Johan (2008). Kognitiv auktoritet och Wikipedia. En analys av
gymnasieelevers källkritiska granskning av Wikipedia. Borås: Högskolan i
Borås/Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap (Magisteruppsats 2008:66). http://bada.hb.se/bitstream/2320/3865/1/08-66.pdf [13.02.25]
Johnson, Anna Marie, Sproles Caludene & Detmering, Robert (2011). Library instruction and information literacy 2010. Library instruction and literacy, vol. 39, nr. 4, s. 551-627. Krosnick, Jon A. (1991) Response Strategies for Coping with the Cognitive Demands of
Attitude Measures in Surveys, Applied Cognitive Psychology, vol. 5, nr. 3, s. 213-236. Krumsvik, Rune Johan (2011). Digital competence in the Norwegian teacher education and
schools. Högre utbildning vol. 1, nr.1, s. 39-51.
Kuhlthau, Carol C. (2004). Seeking meaning: A process approach to library and information
services. Westport, CT: Libraries Unlimited.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Det kvalitative forskningsintervju. Oslo: Gyldendal akademisk.
Limberg, Louise (1998). Att söka information för att lära. En studie av samspel
mellaninformationssökning och lärande. Göteborg & Borås: Valfrid. Diss. Göteborgs
universitet.
Limberg, Louise, Hultgren, Frances & Jarneving, Bo (2002). Informationssökning och
Limberg, Louise, Sundin, Olof & Talja, Sanna (2009). Teoretiska perspektiv på informationskompetens. Ingår i Hedman, Jenny & Lundh, Anna, red.
Informationskompetenser. Om lärande i informationspraktiker och informationssökning i lärandepraktiker. Stockholm: Carlssons. S. 36-65.
Lloyd, Anne & Williamson, Kirsty (2008). Towards an understanding of information literacy in context: Implications for research. Journal of Librarianship and Information Science, vol. 40, nr. 1, s. 3-12.
Lundh, Anna (2010). ”Fråga, finna, formulera, förstå – yngre elevers lärande med hjälp av IKT i skola och bibliotek”. I Rydsjö, K. et al. (red.) Barnet, platsen, tiden. Teorier och
forskning i barnbibliotekets omvärld. Stockholm: Regionbiblioteket Stockholm. S.
131-150.
Lundtofte, Jacob & Withycombe, Annika (2007). Källsortering på nätet. Om att vara
källkritisk till Internet – ur 9 gymnasieelevers perspektiv. Lund: Lunds universitet (BIVILs
skriftserie 2007:17).
McTavish, Marianne (2009). “I get my facts from the Internet”: A case study of the teaching and learning of information literacy in school and out-of-school contexts. Journal of Early
Childhood Literacy vol. 9, nr. 1, s. 5-30.
Morgan, David L. (1996). Focus groups. Annual Review of Sociology, vol. 22, s. 129-152. Nielsen, Bo Gerner & Borlund, Pia (2011). Information literacy, learning and the public
library: A study of Danish high school students, Journal of Librarianship and Information
Science, vol. 43, nr. 2, s. 106-119.
Njå, Morten (2010). Just Google It: The Processes that Occur when Pupils are Asked to Use
the Internet to Find Information. Stavanger: Universitetet i Stavanger
(Masteroppgave/UIS-HF-IKS/2010). http://idtjeneste.nb.no/URN:NBN:no-bibsys_brage_12697
Norsk Bibliotekforening (2012.09.20). Skolebibliotekkampanjen.
http://www.norskbibliotekforening.no / Temasider / Skolebibliotekkampanjen [13.05.05]. NSD Personvernombudet for forskning (2012). ”Barnehage og skole”.
http://www.nsd.uib.no/personvern/forskningstemaer/barnehageskole.html [13.04.05]. Nyhagen, Monika Schäffer (2011). Barn og informasjonskompetanse: En kvalitativ studie av
hvordan barn mellom 10 – 12 år opplever å bruke Internett som informasjonskanal.
Trondheim: NTNU (Masteroppgave).
Program for skolebibliotekutvikling (n.d). http://skolebibliotek.uia.no [13.05.06].
Rafste, Elisabeth Tallaksen (2005). A Place to Learn or a Place for Leisure? Students’ Use of the School Library in Norway. School Libraries Worldwide, vol. 11, nr. 1, s. 1-16.
Rowlands, Ian et al. (2008). The Google generation: the information behavior of the researcher of the future. Aslib Proceedings, vol. 60, nr. 4, s. 290-310.
Snälls, Joanna (2012). Källkritik, hur gör man? Om lärares syn på källkritik i undervisningen. Borås: Högskolan i Borås/Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap
(Masteruppsats 2012:1). http://hdl.handle.net/2320/10614 Store norske leksikon (2013). Store norske leksikon.
http://snl.no/.hjelp/Store_norske_leksikon. [13.05.06]
Sundin, Olof & Francke, Helena (2009). In search of credibility: pupils’ information practices in learning environments, Information research, vol. 14, nr. 4. http://informationr.net/ir/14-4/paper418.html [12.09.10].
Sundin, Olof, Francke, Helena & Andersen, Jack (2009). Materialitet och remediering: konsekvenser för informationskompetens. Ingår i Hedman, Jenny & Lundh, Anna (red.)
Informationskompetenser. Om lärande i informationspraktiker och informationssökning i lärandepraktiker. Stockholm: Carlssons. S. 181-206.
Interaktion. Ingår i Svenska Akademins Ordlista.
http://www.svenskaakademien.se/svenska_spraket/svenska_akademiens_ordlista/saol_pa_ natet/ordlista [13.02.17].
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Säljö, Roger et al. (2011). Att förädla information till kunskap. Lärande och klassrumsarbete
i mediesamhället. Stockholm: Norstedts.
Tashakkori, Abbas & Teddlie, Charles (1998). Mixed methodology: Combining qualitative
and quantitative approaches. Thousand Oaks, CA: Sage.
Utdanningsdirektoratet (2012). Rammeverk for grunnleggende ferdigheter.