Interaktion med informationen: frågan om trovärdighet

I det följande ska jag diskutera hur man förhåller sig till trovärdighet och användning av information när det gäller tryckt information kontra digital information och två digitala uppslagsverk. Tidigare forskning visar också här på ganska tydliga mönster, där det tryckta ordet värderas högre än det som återfinns i digitala källor (Sundin & Francke 2009, Francke et

al. 2011). Elever i dessa undersökningar diskuterar källorna och informationen de hittar i

termer av trovärdighet och vad man lär sig att man kan lita på. Detta kan också kopplas till hur man resonerar när man väljer sina källor. Jag kommer diskutera frågor om källkritik och värdering av källor mer ingående i del 5.3, här kommer jag fokusera på hur skolans praktiker kan påverka synen på det tryckta och det digitala, och elevernas förhållningssätt till två olika digitala källor.

5.2.1 Internet kontra böcker

I enkäten fanns en öppen fråga om eleverna ansåg att det är någon skillnad på information i böcker och på internet. Svaren grupperades efter ett antal teman och analysen av dessa visade

på en ganska klar tredelning¹⁶ bland eleverna. Den dikotomi mellan det tryckta och det digitala som Sundin och Francke (2009) uppmärksammar i sin artikel har också jag sett i mitt material, men med en ganska stor grupp som är ambivalenta i förhållande till vad de tycker är positivt och negativt med det tryckta och det digitala. Vissa kombinationer var mer vanliga än andra, och bestod ofta i en motsättning: ”böcker är X och internet är Y”, eller ”internet är X (positivt) men även Y (negativt)”. Några teman utmärkte sig som mer frekventa och många svar handlade i stort sett om följande huvudteman: Att internet är bättre än böcker på något vis, antingen för att det är snabbare att hitta eller det innehåller mer information (23 svar):

Ja, for føler det er lettere å finne og søke opp på internett/flere valgmuligheter (9:a).

Nästa var en kombination av två teman som representerar den tidigare omnämnda dikotomin tryckt/digital information, ”böcker är något man kan lita på” och ”internet kan innehålla fel information” (19 svar):

Du kan stole på det som står i fagbøker, du vet det er sant. Informasjonen du finner på internett kan du ikke alltid stole på, det kan være det ikke er sant (9:a).

Andra frekventa teman var ”böcker är något man kan lita på” ensamt (17 svar):

Ja, siden boken har en redaktør og man ikke får gitt ut hva som helst, tror jeg at boken er mer troverdig og holdbar (9:a)

och ”internet kan innehålla fel information” ensamt (14 svar):

Masse av digital info kan være feilaktig pga. at hvem som helst kan redigere og legge ut info (10:a).

Svaren har fördelats på 18 olika kategorier som är varianter på och kombinationer av ett antal huvudteman som visas i Tabell 3 nedan. Slutligen kom jag fram till två grupper som var positiva till antingen internet eller böcker, båda med 38,4 % av svaren, medan en lite mindre grupp, 23,2 % klassas som ambivalenta.

Tabell 3: Anser du att det är skillnad på information i böcker och på internet?

Positiv till internet n procent

Internet är öppet 4 2,9

Internet är bäst 23 16,7

Internet är uppdaterat 10 7,2

Internet är bäst och uppdaterat 3 2,2

Internet är öppet, böcker är statiska 2 1,4

Böcker är gamla, internet är uppdaterat 11 8

53 38,4

16  Eller fyrdelning om man räknar in alla svar som inte kunde kategoriseras på något klart sett. Dessa 33 svar har jag uteslutit från vidare analys men de finns också redovisade i appendixet. Totalt sett svarade 171 respondenter på den öppna frågan.  

Positiv till böcker

Böcker är säkra 17 12,3

Internet är osäkert 13 9,4

Böcker är bäst 4 2,9

Böcker är säkra, internet är osäkert 19 13,8

53 38,4 Ambivalent

Böcker är säkra, internet är öppet, men osäkert 7 5,1

Böcker är säkra, internet är öppet 6 4,4

Internet är öppet och osäkert 3 2,2

Internet är bäst, men osäkert 2 1,4

Böcker är säkra, men internet är uppdaterat 2 1,4

Enskilda kombinationer med tre 7 5,1

Enskilda kombinationer med fyra 4 2,9

Annat 1 0,7

32 23,2

Att eleverna tillskrev tryckt media större trovärdighet i allmänhet och således skapade en dikotomi mellan tryckt och digitalt media tolkar Sundin och Francke (2009) som att lärare och bibliotekarier har överfört en ”lack of authority” till webbresurser eftersom eleverna så ofta har blivit påminda om nödvändigheten av att fastställa trovärdigheten till webbresurser (men inte tryckt media). Jag tänker mig att detta kan ses som ett exempel på meningsskapande där tidigare erfarenheter spelar in, alltså att lärare eller andra auktoriteter ”överför” egenskaper från den tryckta texten till den digitala och att man bedömer det digitala på samma sätt som det tryckta. På en fråga om olika källors trovärdighet som redovisas i Njås studie rankades skolböcker högst med 2.86 på en skala som gick från 1 till 3. På samma skala fick lärare 2.6, Wikipedia hamnade på 2.11 och bloggar kom längst ner på 1.29 (Njå 2010:56). Det visade sig också att eleverna är ganska skeptiska till Wikipedia, enbart 22 % uppgav att de litar på Wikipedia, 69 % att de delvis litar på Wikipedia, men i vilket fall använder de Wikipedia som källa (ibid.:58).

I Tabell 4 ser vi en indikation på att de elever som är medvetna om att de har fått undervisning i informationssökning också är något mer positiva till böcker som informationskälla och något mer skeptiska till internet som informationskälla jämfört med de som anser att de inte fått undervisning i informationssökning.

Tabell 4. Undervisning i informationssökning och syn på böcker kontra internet (i procent) Har du tidigare fått undervisning i informationssökning? Svar på fråga 13 Ja Nej Kommer inte i håg

Positiv om böcker 48,3 (14) 34,6 (18) 36,5 (19)

Positiv om internet 24,1 (7) 44,2 (23) 40,4 (21)

Ambivalent 27,6 (8) 21,2 (11) 23,1 (12)

100 (29) 100 (52) 100 (52)

Det kan innebära att skolans praktik och det meningsskapande som sker inom ramarna för denna, där särskilt webbresurser är något man lär sig att vara försiktiga med, alltså förstärker det tryckta ordets ställning som något att lita på. Denna diskussion återkommer jag till i del 5.3.2 nedan.

Samtidigt visade det sig att den digitala informationen också tjänar på att jämföras med den tryckta. Ett annat frekvent tema handlade nämligen om det statiska i böcker till skillnad mot det dynamiska på nätet. Bland de något yngre elever som Nyhagen (2011) studerar visade det sig att de upplevde böcker som mer trovärdiga. De såg det som ett tecken på kvalitet att det finns en författare som är namngiven medan ”alla” kan lägga ut information på internet, men eleverna här bestämde sig lika fullt för att böcker och internet är likvärdiga när det gäller kvalitet, eftersom information på internet lättare kan uppdateras (ibid.:35). Både i intervjuer och som svar på fråga 13 i enkäten uppgavs detta vara en anledning till att en del elever föredrar internet som informationskälla framför böcker:

Bøker er ofte mer enn ett år gammel og har gammel info, mens internett er alltid oppdatert (10:a).

Det kan være nyere informasjon på nettet fordi der blir f.eks nyhetssider oppdatert hele tiden mens en avis forblir den samme (9:a).

Informasjonen på internett blir alltid oppdatert, det blir ikke informasjonen i bøker (9:a).

Jeg tror informasjon på internett er annerledes enn den i bøkene fordi informasjonen på internett kan bli oppdatert etter hvert som fakta blir forandret. I bøkene er det trykt og for å oppdatere må man lage nye bøker (tar lang tid) (10:a).

Svaren på denna öppna fråga visar alltså på tydliga mönster utöver detta att man kan lita mer på information i tryckt form, som kan ses som en del av skolans praktik. Samtidigt vänder en del av eleverna upp och ned på några av de konklusioner Sundin och Francke (2009) kommer fram till när de skriver att eleverna litar mer på böcker än på nätet för att ”the book medium is less susceptible to changes than Web documents”. En god del elever tycker alltså att just den dimensionen talar till fördel för information på nätet. Källornas föränderlighet blir alltså samtidigt positivt och negativt: alla kan ändra informationen, men informationen är ständigt uppdaterad. Information i böcker är statisk, medan information på internet är föränderlig, den kan alltså ändras ”vid behov”. Några elever visade på flera sidor av saken i sina svar på fråga 13 vilket kan framstå som lite motsägelsefullt, men som nog beror på olika och lite spretiga praktiker inom skolan.

Det er vel forskjell, men jeg synes det er lettere og finne på nettet fordi det er lettere å forstå. MEN det er ofte det ikke er sant det som er på nettet, men bøker er mer tryggere kilder (10:a).

En anledning till att eleverna tycker det är positivt och bra att internet är snabbt att söka på och innehåller information som är lättare att förstå kan bero på en annan av skolans praktiker som handlar om hur skoluppgifter och frågor som ska besvaras ofta ser ut. Ofta handlar det om rena ”faktafrågor” som kan besvaras med ett korrekt svar. Ett intressant exempel från en av skolorna när det gäller hur man på något vis verkar behandla digitala källor som tryckta är från ett prov flera av eleverna berättade om. De fick välja fråga att skriva om på förhand, leta

information på internet (eller annanstans), skriva ner källhänvisningar på ett papper de fått ut på förhand, men under själva provet fick de enbart använda sig av sina korta anteckningar från de olika källor de hade hittat. Det var inte så att de fick gå online under själva tentan, även om en av eleverna berättade att de gjorde det och hävdade att de alltså ”fuskade”. Jag ser detta som en intressant form för ”hybridprov”, där man får använda digitala källor, men inte i realtid – det blir ett slags blandad praktik där det att hitta informationen alltså blev det primära. Sedan skulle man alltså lära sig detta och reproducera det man memorerat på provet, precis som man gör med information från böcker.

En del elever kan nog sägas arbeta enligt det Eliza Dresang (2005:181) omnämner som ”principle of least effort”, det vill säga att söka på enklast möjliga sätt, och välja första och bästa källa. Studier visar att studenter väljer att ”browsa” hellre än göra systematiska sökningar men att detta är något människor i alla åldrar gör, det är inget utmärkande för skolelever (jfr. Rowlands et al. 2008). I vilket fall tror jag också att detta även kan ledas tillbaka till uppgifternas karaktär, vilket jag också kommer in på i del 5.3. Enligt Alexandersson och Limberg (2004:14) kan värdering av information ”ske på olika plan, t ex på ett externt plan då man bedömer en källas äkthet eller ett internt då man bedömer innehållet och hur pass intressant det är för ens syfte.” Den senare formen för värdering handlar om att bedöma relevans, och som Alexandersson och Limberg (ibid.:14) påpekar, om ”man söker en faktauppgift är den källa som levererar ’det rätta svaret’ i hög grad relevant” medan andra och mer komplexa uppgifter gör det svårare att bedöma en källas relevans. Således visar eleverna att de också mästrar det språkspel som handlar om att hitta information för redovisning av ”fakta”.

Forskjellen er at det er mer info på internett, bare du vet hvordan du finner ut de riktige faktaene (10:a).

Det står mer spesifikt på internett (9:a).

Det tar lengre tid å lete etter informasjon i bøker (9:a). Du finner mer, og mer detaljert informasjon på nettet (9:a).

Det samma kom fram i intervjuerna, där internet framhålls som bättre att använda just för att internet är uppdaterat, snabbt och man hittar mycket information som är lätt tillgänglig, till skillnad från böcker som är gamla, inte blir uppdaterade (i samma takt) och kan vara svårlästa.

Eva: Forskjellen, jeg synes i hvert fall, grunnen til at jeg går på internett er at i enkelte bøker så kan det kanskje være litt vanskelig språk, så det er litt vanskeligere å forstå det som står der. Da går jeg heller på internettet og så finner jeg noe som jeg forstår.

David: Og så står det kanskje mindre informasjon i en bok. Der de bare har fortalt det viktigste og så for å utdype det så må du gjerne på nett.

Det finns inte nödvändigtvis någon förståelse för vad ett antal källor eller mängd info kan vara bra för, utan snarare ligger fokus på att det ska vara lätt att hitta och få fram information. Några enstaka var inne på detta, att internet är bra om man vet var man ska hitta ”korrekt

information”. Att detta återspeglar en viss skolpraktik härleder jag från den kritik som förts mot användandet av ny teknologi i skolan och som riktar sig mot den tekniska delen av detta, dvs. där man fokuserar mer på redskapen än innehållet (jfr. Alexandersson & Limberg 2004, Høivik 2008). Eleverna arbetar med datorerna och internet men arbetar bara med några eller delar av redskapen. Det framkommer väl ändå att man anpassar sig något, lär sig redovisa på ett visst sätt för att läraren vill ha det så, inte nödvändigtvis för att man vet varför läraren vill ha det så. ”A consequense is that when students assess credibility in school, they often adjust to what they percieve to be the requirement of their teachers rather than assess credibility based on their own standards for what is credible” (Francke et al. 2011:678). Innebörden av detta förfarande återkommer jag till i del 5.3.

5.2.2 Olika digitala källor: Wikipedia kontra SNL

I det följande kommer jag att diskutera exempel på att man mästrar språkspelet, så som man uppfattar att det ”ska vara”, det vill säga ”vilken kunskap som är giltigt att anföra” (Öhman 2008). Sundin och Francke (2009) förklarar att genre blir ett verktyg i elevernas informationspraktiker för att bestämma huruvida en resurs är trovärdig eller inte, t ex om de räknar det som fakta eller tyckande. De refererar till exempel till att eleverna inte använder Wikipedia i skolan för att läraren är negativ men att de använder det utanför skolan. Problemet blir alltså att genren ”uppslagsverk” möter ”nätet” och att man därför har svårt att veta hur man ska förhålla sig till Wikipedia. Eleverna jag har träffat har två nätbaserade uppslagsverk att välja mellan. Som nämnt ovan pratade jag och eleverna om Wikipedia och SNL i samband med undervisningen. Det verkade vara lite skilda praktiker i klasserna, beroende på lärare, om Wikipedia var tillåtet som källa eller inte. I diskussioner i klasserna drogs Wikipedia fram som ”bäst” för att det är lätt att förstå, eftersom det är enkelt skrivet jämfört med information man får från andra sidor och man kan snabbt ta till sig informationen.

I alla klasser var det flera elever som ansåg att Wikipedia var problematiskt eftersom ”alla” kan ändra informationen man hittar där, men så länge den är lättbegriplig och man kan dubbelkolla med andra sidor (oftast nämnde de SNL), så verkade detta väga upp för eventuell osäkerhet.

M: Har dere snakket om dette med å bruke Wikipedia og Store Norske Leksikon i klassen ellers?

Caroline: Ja, vi snakket om det i klassen og da sa vår lærer at det ikke er så bra å bruke Wikipedia på norsk. Siden man liksom kan endre på det.

Bella: Altså, vi viste eksempel på at vi kunne gjøre det, vi fant ut i 8. klasse at vi kunne gjøre det og da viste vi et eksempel [berättar om hur de har lagt in sina namn under ett foto på en artikel i Wikipedia]

Bella: Du kan liksom bare redigere, du kan fjerne bilder, du kan skrive… Caroline: …masse rart, liksom.

M: Tenker dere på det når dere selv bruker Wikipedia? Bella: Ja, veldig mye.

M: Men dere bruker Wikipedia likevel? Bella: Litt av og til.

M: Hvordan gjør dere for å kontrollere at det som dere finner der stemmer?

Bella: Ser om det er nesten det samme som står på Store Norske Leksikon som på Wikipedia og hvis ikke det er det samme tror jeg heller på Store Norske Leksikon for der kan du ikke redigere.

M: Er det læreren som har sagt dette?

Bella: Jeg har liksom kommet på det av meg selv.

Själva praktiken verkar vara oklar, eller inte så tydligt kommunicerat, kanske av den anledning som både Erstad (2006) och Njå (2010) är inne på, att eleverna till viss grad överlämnas till sig själva. Detta nämner Nyhagen också men verkar se det som mer oproblematiskt att 10-12-åringar dels får ta ansvar för eget lärande i informationssökning: ”Gjennomgående for alle gruppene [informanter] var tendensen å starte og lete etter informasjon ved å søke på Google eller Wikipedia. De fortalte at lærerne i liten grad ga regler for informasjonssøk og at de i stor grad ønsket at elevene skulle lære å søke og vurdere resultatet på egenhånd” (Nyhagen 2011:41) – ett påstående som sedan inte diskuteras. Detta återkommer jag också till i del 5.3.2 nedan. Lärarens och, i mina informanters fall, även föräldrars attityder till Wikipedia, påverkar. Eleverna har tydligen fått med sig att SNL räknas som ”bättre” än Wikipedia, trots att de själva väljer att gå till Wikipedia i första hand för att den är lättast att använda. SNL passar förövrigt på att skriva sig in i skolans praktik när de understryker att detta är ”en godkjent kilde for både skoler og universiteter. Derfor kan du trygt henvise til oss når du skriver oppgaver”.¹⁷

Eleverna vet alltså vad som är accepterat inom skolans praktik, de elever jag har intervjuat verkar ha förstått och mästrar språkspelet. Enligt Sundin och Francke (2009) kan detta tolkas som att detta är en del av elevernas “situerade kunskap”, det vill säga, de har fått lära sig vad som räknas som trovärdig kunskap och vad som räknas som en osäker källa inom skolans praktik. På så vis blir inte kunskap något “absolut” utan förhandlas i relation till den gemenskap där kunskapen används. Det samma berättade några som jag intervjuade, de kollar både Wikipedia och SNL, sen använder de SNL som källa i skoluppgifter. Eller, som några elever berätta i en intervju, de använder engelsk Wikipedia och översätter eftersom de har fått för sig att det är lättare att skapa falsk information på norskspråkligt Wikipedia än på engelskspråkigt. De refererade både till att läraren har sagt att det är så, att en förälder har varnat mot just norsk Wikipedia, och att en av dem hade kommit på det av sig själv. Några elever hade också erfarenheten av att själva ha lagt till inkorrekt information på en Wikipedia-sida som fick ligga kvar länge, som nämnt ovan i utdraget från en intervju. Det är inte nödvändigtvis ett specifikt förbud mot att använda Wikipedia, men en klar idé om att det inte är ”bra” att använda det. Resultatet blir att eleverna inte riktigt vet hur de ska eller bör interagera med Wikipedia, men att de gör det i vilket fall – och sen eventuellt försöker ”dölja” det. Detta kan påminna om sättet de pratar om böcker som mer trovärdiga och mer att lita på, men att de föredrar internet för att det är snabbare, mer uppdaterat och enklare att använda.

17 Store norske leksikon. (2013). Store norske leksikon. http://snl.no/.hjelp/Store_norske_leksikon [13.05.06].

Sundin och Francke (2009) observerar att de elever de studerat går vidare med flera källor och jämför för att etablera ”auktoritet”, något jag inte har intryck av att de elever jag studerat gör i så väldigt hög grad (från vare sig intervjuer, enkäten eller diskussioner i klassrummen i samband med undervisning), utan de flesta verkar nöja sig med Wikipedia och SNL. Detta kan ha med ålder, erfarenhet och krav – olika praktiker beroende på ålder/skolår – att göra. I det nästa stycket kommer jag därför att gå närmare in på vilka krav eleverna uppfattar att det ställs på dem när det gäller källkritik, samt en diskussion om vilket stöd de verkar få för att lära sig.