I samband med den undervisning jag hade på dessa två skolor hösten 2012 delade jag alltså ut en enkät med frågor om internetanvändning, informationssökning och biblioteksanvändning. Denna enkät baserades dels på frågor från Sundin och Franckes (2009) forskning13 och dels på egna frågor. Dessa frågor har också baserats på den tidigare forskning jag har läst. Jag kunde alltså dels tillgodogöra mig fördelen av att använda en enkät från tidigare forskning och frågor som alltså redan varit diskuterade och testade (jfr. Esaiasson et al. 2003). Totalt träffade jag tio klasser med ungefär 25 elever i varje klass, av dessa fyllde 217 elever i enkäten, 111 elever från årskurs nio och 106 elever från årskurs tio.
Enkäten delades ut i alla klasser, förutom tre, i samband med min undervisning. Dessa tre klasser hade fyllt i enkäten på förhand eftersom läraren i den ena skolan kopierade upp och delade ut enkäten i några klasser innan jag kom dit. Detta innebär att de möjligen inte fick precis samma information om enkätens syfte och att det självfallet var helt frivilligt att delta men jag såg inga skillnader på bortfall i dessa tre klasser jämfört med de övriga sju. Dessa tre klasser fick också den samma information om studien som övriga klasser i samband med min undervisning eftersom jag presenterade mig där och samtidigt frågade efter informanter till intervjuerna.
Enkäten delades ut i början på undervisingstillfället efter att jag hade presenterat mig och berättat om min studie. Den fylldes i innan jag började lektionen, och samlades in under och efter lektionen. Ett uppenbart problem med att dela ut enkäten i samband med undervisningen, även om de fick den på förhand, var att det kunde uppfattas som ett ”prov” och att de skulle svara ”korrekt” på frågorna. Jag underströk att så inte var fallet och förklarade syftet med enkäten, samt att det var helt frivilligt att delta och att den dessutom är garanterat anonym. Eftersom tre av klasserna lämnade in enkäten färdigifylld innan undervisningstillfället kan jag åtminstone få en idé om huruvida dessa svar skiljer sig mycket åt från de svar som övriga sju klasser lämnade in och alltså om min undervisning haft påverkan. Detta gäller i första hand
svar på en öppen fråga mot slutet av enkäten och när jag jämför svaren på dessa frågor kan jag inte se att det skiljer sig nämnvärt åt.
Enkäterna analyserades med hjälp av SPSS. Med den datamängd jag har från enkäterna har jag begränsat mig till att göra enkla deskriptiva analyser. Enkäten innehöll en öppen fråga som kodades på annat sätt, med hjälp av Excel. Här har jag färgkodat svaren, grupperat dem, sedan numrerat dem i enlighet med kodningen och lagt dem tillbaka i datasetet. Här har jag även gjort en tematisk analys och dessa svar redovisas i textform. Jag efterfrågade skillnaden mellan information i böcker och på internet, så många av svaren berör både böcker och internet. Detta har jag valt att behandla som två olika teman, även om det egentligen handlar om två sidor av samma sak, exempelvis ”böcker har gammal info, internet har uppdaterat information”. I min kodning behandlas detta som två teman: 1) böcker är statiska, innehåller gammal information, och 2) internet är dynamisk, innehåller uppdaterad information. På några ställen kan kodningen i slutändan bero på tolkningar, exempelvis utsagor som hamnar mellan ”alla kan lägga ut/redigera information på internet” (positivt/neutralt) och ”vem som helst kan lägga ut saker på internet” (negativt, underförstått att informationen kan inte litas på). Några svar rörde bara ett tema, medan andra kombinerade två-fyra olika teman.
4.5 Intervjuer
Efter att jag hade kodat och analyserat enkäten gjorde jag intervjuer med elever som går i de klasser som deltog i min undervisning. Även här är självfallet risken att eleverna vill visa mig att de ”kan” svaren, men här finns också möjligheten att ställa följdfrågor. Dessutom gjordes några av intervjuerna i små grupper, något som också öppnar för dialog och diskussion eleverna emellan. Som alla datainsamlingsmetoder har också intervjuer sina avigsidor (jfr. Johannsen & Pors 2002). Här kan jag nämna att mitt tillvägagångssätt har gjort att jag enbart har intervjuat elever som man skulle kunna tänka sig känner att de har något att bidra med i förhållande till det jag vill veta mer om, medan jag i utgångspunkten är intresserad av det de kan berätta om informationssökning och informationsanvändning rent allmänt. Alltså riskerar jag att ha intervjuat elever som noga tänkt igenom eller är mycket medvetna om de frågor som rör mitt tema. Även om jag inte har generaliserande ambitioner med det urval jag har, måste jag ändå påpeka att redovisningen av materialet från intervjuerna kan bli lite snedvriden på grund av detta.
Intervjuerna är semistrukturerade, vilket vill säga att jag kom till intervjun med en intervjuguide med de frågor jag var intresserad av att diskutera. Dessa frågor var grupperade för att handla om samma sak, med tänkbara följdfrågor (se bilaga 2). Dessa överordnade frågor handlade t ex om att beskriva hur de gör när de får en skoluppgift att söka information till, hur de tänker om den information de hittar på nätet, hur de använder källor, vad de tycker om att använda information från nätet, om de vet vilka krav som ställs (från lärarens sida), om de anser det är skillnad på information från böcker och från nätet, om de använder biblioteket och i så fall vad de gör där. Jag ställde även nya följdfrågor där detta var naturligt. Vissa frågor var helt öppna: ”beskriv hur det går till när…”, medan andra var av typen ”stängd”: ”Tror du det finns ett rätt eller fel sätt att vara källkritisk på?” för att ge informanterna en klar
indikation på vad jag ville veta mer om. Jag utvidgade också intervjuguiden något efterhand som det dök upp teman jag ville veta mer om, eller om jag fick inspel från handledare till frågor som kunde vara intressanta att ställa. De skrivna svaren på den öppna frågan har jag redigerat där jag har citerat, men i appendixet har jag inte korrigerat skrivfel, etc. När jag presenterar citat från intervjuerna gör jag detta med ett språk som är nära det talade originalet, men har redigerat det något för att det inte ska bli svårläst eller obegripligt. Jag har också lagt in markörer som till exempel ”eeh” för att understryka att informanten är lite tvekande.
Jag spelade in alla intervjuer. Intervjuerna har både genomlyssnats och transkriberats. Efter transkription har jag läst igenom intervjuerna och undersökt vilka teman som framkommit. Generellt sett har jag analyserat intervjuerna utifrån ett sociokulturellt perspektiv, dvs. med tanke på centrala punkter som redovisats i teoridelen. Mitt överordnade fokus för analysen, vilket framträdde båda från mina teoretiska utgångspunkter och efter genomgång av det empiriska materialet, handlar om interaktion. Med interaktion som ett överordnat tema, har materialet även tematiserats efter andra teoretiska begrepp (jfr. del 2.1 och del 2.2) som kommit in genom ytterligare läsning av den teoretiska litteraturen och den tidigare forskningen. Första gången jag läste igenom intervjuerna var det lite mer förutsättningslöst, men efterhand som klara teman, exemplevis sådant som handlar om det sociala vid informationssökning eller om det att eleverna tenderar fokusera mer på det tekniska än på djup och förståelse i sin interaktion med källorna, har jag läst mer fokuserat utifrån de teman som jag har urskiljt i materialet. Eftersom det teoretiska ramverket varit under kontinuerlig utveckling innebär detta att jag alltså har läst igenom de transkriberade intervjuerna flera gånger under skrivandet, alltså med någon tid emellan, för att se att jag inte missat något. Självfallet har min läsning av tidigare forskning och alltså min förförståelse lagt till en dimension på min läsning och analys av materialet. Förhoppningsvis har jag ändå klarat att vara öppen för eventuella nya teman i mitt material.
Totalt gjorde jag intervjuer med två elever från nionde året och med fyra elever från tionde året. Alla informanter har fått fingerade namn. Bella och Caroline går i nian i den ena skolan och intervjuades tillsammans. De övriga går i tian, i den andra skolan. Andreas intervjuades ensam och David, Eva och Frida intervjuades tillsammans. Intervjuerna varade mellan 30 och 40 minuter. Undersökningen är i sin helhet genomförd i skolans miljö, vilket självfallet kan påverka elevernas tolkningar av och svar på frågor. Även om jag t ex frågar om böcker generellt kan det ligga nära till hands att eleverna tänker på skolböcker mer specifikt. Detta visar sig dock oftast i svaren. Även det faktum att jag i rollen som bibliotekarie har genomfört både undervisning och sedan intervjuer kan självfallet ha påverkat eleverna i deras svar. Jag försökte vara tydlig med att jag inte önskade ”korrekta” svar, men att jag var intresserad av att få veta hur de gör och hur de tänker. Jag har inte intryck av att de ansträngde sig väldigt för att svara det de eventuellt trodde jag ville veta, men jag måste ändå komma ihåg min roll när jag redovisar materialet. Den eleven som intervjuades ensam var prao-elev vid biblioteket. Dessa två saker kan ha påverkat utfallet av intervjun, en sak är att jag lärde känna honom bättre än de övriga informanterna och att han fick utrymme att prata mer. Samtidigt missade jag där den möjligheten som fanns i de andra intervjuerna, att informanterna kunde ”trigga” varandra att komma ihåg, utveckla varandras svar, eller även vara oense med varandra.
4.6 Sammanfattning
Undersökningen har gjorts i etapper och är delvis genomförd i samband med undervisning i informationssökning och källkritik som genomfördes av mig i oktober-december 2012 då jag arbetade som barn- och ungdomsbibliotekarie vid det närmsta folkbiblioteket (filialen). Först undervisade jag eleverna i informationskompetens samtidigt som jag bad dem att fylla i en enkät om informationssökning och internetanvändning. Efter detta har jag också gjort intervjuer för att komma djupare in på vissa frågor. Ett problem med detta är att jag själv i hög grad blir en del av min egen empiri och att det självfallet kan påverka respondenter och informanter även mer än det som är ”vanligt” i en forskare-informant-situation. Jag har redovisat detta förhållande i metoddelen och återkommer till det även i redovsiningen. Jag har försökt redovisa de olika sidor av mitt tillvägagångssätt så noggrant som möjligt för att säkerställa efterprövbarhet. Den analys jag har gjort av enkäten tillsammans med intervjuerna har genererat fem huvudteman som jag kommer att redovisa och diskutera i nästa kapitel.