Den sociala sidan vid informationssökning

I den här delen kommer jag mer specifikt in på interaktion med andra människor i samband med informationssökning och –användning. Här handlar det både om de man diskuterar med eller frågar om råd eller hjälp ansikte till ansikte och via sociala medier eller annan form för kommunikation. Annars kommer jag också se lite på vilken typ av information eleverna vänder sig till andra för att få hjälp till – vilka praktiker detta verkar ingå i och vad detta kan innebära för meningsskapandet.

5.5.1 Nära relationer

Både i enkäten och i intervjuerna har jag frågat om till vem eller vart de vänder sig för att få hjälp med information till en skoluppgift där de själva inte vet något om temat.

Tabell 6. Var vänder du dig i första hand för att söka information till en skoluppgift utöver skolböckerna? (i procent)

% n

Enbart internet 53,6 113

Olika personer + internet 13,3 28

Föräldrar eller andra vuxna utanför skolan (enbart + internet) 11,8 25

Klasskompisar (enbart + internet) 9,5 20

Lärare (enbart + internet) 8,1 17

Annat (kombinationer av allt) 2,3 5

Bibliotek (enbart + internet) 1,4 3

100 211

Not: Många fyllde i flera svarsalternativ även om detta inte var meningen. Därför blir redovisningen inte helt entydig. När jag lägger ihop de som svarat enbart internet med de som svarat internet till sammans med olika personer i diverse kombinationer landar siffran för internetanvändandet på 79 %. Hur man än räknar är det en hög andel som säger att de i första hand vänder sig till internet för att hitta information utöver skolböckerna.

Resultaten från enkäten visar på att internet dominerar (jämfört med del 5.2), och att lärare, klasskompisar och andra vuxna utanför skolan tillfrågas ungefär lika mycket. Den enda instans som inte blir tillfrågad om hjälp i särskilt stor grad, är bibliotekarien/biblioteket. ”I första hand” betyder självfallet inte enbart, så det kan väl vara att man efter en initial googling huvudsakligen diskuterar sin skoluppgift med klasskompisar eller föräldrar, och många indikerade också flera olika svarsalternativ.

Några av informanterna tillfrågades specifikt om vart de går med frågor om hjälp med informationssökning. Det beror på vad de behöver hjälp med, men oavsett blir det de nära, familjemedlemmar eller lärare, i någon mindre grad klasskamrater. Flera elever nämnde särskilt sin far som en hjälp i informationssökningen, antingen initialt:

Frida: Foreldrene mine. Altså, jeg skriver noe og så spør jeg faren min om han kan se over det. Om han vet om det er riktig i alle fall.

eller som en av flera källor under arbetet med en specifik uppgift, som den tidigare nämnda nord-syd-uppgiften:

Frida: Bøker og SNL og Wikipedia brukte jeg også, så det var litt forskjellig. Jeg spurte jo pappa og.

I intervjuerna framkom att föräldrar och lärare tillfrågades om hjälp i större grad än klasskompisar. En av intervjugrupperna använde nord-syd-uppgiften som en utgångspunkt för att berätta om hur de gick tillväga för att fråga andra om hjälp. Den överlag rådande bilden här var att de frågade andra om hjälp med praktiska frågor, formalia eller hur man ska disponera en uppgift, men inte så mycket om själva innehållet eller för att få hjälp med själva informationssökningen.

Eva: Jeg tror jeg gikk til foreldre mine først og spurte hva de hadde hørt om det og hva de syntes om det. Og så spurte jeg venner om hva de skal ha om, vi skal jo ha (uhørlig)

David: Ja, det er jo sant.

Eva: Så da hører jeg om hvilke land de har tatt og hører om det de har skrevet, om de har like land som meg, det høres riktig ut, sånn som mitt. Så går jeg kanskje til lærere og.

David: Vi brukte jo læreren og. Som kilde. Spurte om hva som er lurt å ta med og hvor du, det var en del der du skulle skrive om historien til landet, hvor vi skulle begynne. Og da husker jeg at jeg sto lenge og diskuterte med læreren.

David: Det var litt sånn, jeg husker det var mye snakk, vi diskuterte mye, altså vi, elevene, om hvor vi skulle ha sammenligninger i oppgaven. Vi skulle ha sammenligninger, der du sammenligner to land, om du skulle ha den på slutten eller – akkurat det husker jeg vi diskuterte mye. Men jeg brukte pappa mye.

Det verkar förekomma lite meningsskapande genom diskussion och dialog. Eleverna hittar information och tar reda på hur det ska redovisas, men diskuterar i liten grad innehållet, vare sig med kompisar eller med lärare. Läraren omnämns här som en ”källa” trots att det handlade

om att ta reda på var i uppsatsen en viss del skulle ingå. Återigen kan vi se exempel på att meningsskapandet i form av ny kunskap genom dialog och samspel förlorar möjligheter inom en praktik som fokuserar i huvudsak på det tekniska och instrumentella. Det blir alltså inte så mycket av den typ av samarbete som Kuhlthau (2004) uppmärksammar, där samtalet är ett ställe att formulera och bearbeta sina informationsbehov. Hellre än att samtalet och diskussionen står centralt i dessa elevers informationssökning ser det snarare ut som att det landar på det Alexandersson och Limberg (2009) observerat, att kommunikationen fokuserar på form och inte innehåll och att man inte tar sig eller har tid att resonera kring den information som tagits fram.

Användandet av Facebook i skolarbetet (jfr. Figur 2) slog mig som påfallande högt eftersom detta inte är en tjänst där man hittar information man tänker sig kan ha så mycket med skolarbetet att göra. Det visade sig att man använder Facebook i skolarbetet som ett ställe för kommunikation, där man diskuterar skolarbete med andra, alltså att informationssökning blir en social aktivitet: ”much anecdotal evidence exists, however, that youth engage in online chat and build a wide variety of social worlds as they seek information” (Dresang 2005:187). Att det är kopplat till informationssökningen är nog att ta i, men att det delvis kan vara så visade sig alltså i enkätresultaten och fick närmare förklaring i intervjuerna. 27,6 % uppgav att de använde Facebook i skolarbetet och förklaringen var att man chattar på Facebook samtidigt som man gör sina läxor, dels för att vara social och kommunicera, dels för att få hjälp från andra med läxorna.

Det verkade dock som att det snarare var enkla frågor av typen vad har vi för läxor? eller som en informant berättade, att de har en Facebookgrupp i franska där de som oftast frågar vad olika ord betyder. En annan av informanterna berättade att hon inte bara chattade med sina klasskamrater, hon använde också Facebook för att kontakta en äldre släkting för att få hjälp med sökandet efter information i samband med specifika skoluppgifter. Jag frågade om de inte använder den plattform som används inom kommunen för skolarbete (It´s learning) för kommunikation när de gör läxor, men fick till svar att det går alltför sakta, man måste uppdatera sidan för att se om någon har svarat på ens meddelande. Däremot kallades visst nog It´s learning för ”Facebook för lärare” inom klassen. Detta är ett exempel både på hur man använder olika typer av medier för informationssökande och kommunikation, och på hur man söker efter det snabbaste och enklaste att arbeta på.

Caroline: Vi snakker med venner samtidig som vi gjør leksene /../Vi snakker av og til om leksene, av og til om hva vi skal gjøre på fritiden.

Bella: Jeg bruker Facebook annenhver gang kanskje. Mens jeg gjør det er så er for eksempel onkelen min på og da hjelper han meg da, for eksempel om vi har en oppgave om en kjendis, da spør jeg om kjendisen, om han vet mer om kjendisen enn de fleste. Ellers diskuterer jeg med de jeg er på gruppe med.

I valet mellan It´s Learning (som är sanktionerad av skolan eftersom det är den plattform man använder i undervisningen) och Facebook, som 92,6 % av respondenterna uppger att de har en profil på (och 87,6 % att de använder på fritiden, och 27,6 % i skolarbetet), så väljer man enligt några av intervjupersonerna Facebook både som kommunikationskanal och som ett sätt

att fråga efter och dela med sig av information till fritidsbruk så väl som skolarbete. På enkätens fråga 10 var det även några personer som förtydligade med att svara Facebook på frågan om var de vänder sig för att söka information till en skoluppgift. Andra informanter berättade att de sällan använde Facebook, däremot använder de It´s learning for grupparbeten och inlämningar. Grupparbeten organiseras så att man har en projektgrupp där alla lägger upp sitt arbete och sen fogas det ihop. Som nämndes i stycke 5.3.2 finns inte någon direkt källkritisk praktik i grupparbeten. Källkritik verkar till stor del vara underordnat själva insamlandet och sammanställningen av information. Det är alltså frågan om ett mer instrumentellt förfarande när det gäller informationssökning och informationsanvändning, även inom en grupp som ska samarbeta.

5.5.2 Biblioteket och informationssökning

I förhållande till min undersökning är det intressant att notera att bibliotekarien (och biblioteket) har en ganska marginell plats i dessa elevers värld, och särskilt i samband med informationssökning och än mer specifikt, när det gäller källkritik. Sundin och Francke (2009) diskuterar biblioteket/bibliotekarien i samband med ett tema om trovärdighet, att bibliotekarien kan litas på pga. sin utbildning, profession, och sin plats i biblioteket som institution. Inget sådant blev diskuterat i mina studier. Som Sundin och Francke (2009) kommenterar, så är inte biblioteket ens ett ställe att söka information på för några av eleverna. På en direkt fråga i enkäten om vilket bibliotek de använder får man intryck av att rätt många åtminstone är inom biblioteket och att det de använder mest är skolbiblioteket. Det i sig är inte så konstigt, båda skolorna har som sagt rymliga och trevliga lokaler där det också finns möjligheter för andra aktiviteter, så som läxhjälp, att äta frukost tillsammans och umgås.

Tabell 7. Vilket bibliotek brukar du gå till? (i procent)

Till viss grad kan man se att det är vissa grupper som använder, eller säger att de använder, biblioteket mer än andra. Det är svårt att säga om det är åldersspecifika eller skolspecifika anledningar, men det visade sig att 10:orna i mindre grad använder biblioteket (skolbiblioteket och folkbiblioteket sammanlagt) än 9:orna. Killarna uppgav också att de använde biblioteket i mindre grad än tjejerna (40,7 % av killarna går inte dit eller svarade inte på frågan mot 19 %

Totalt

Årskurs Kön Jfr. den öppna fråga 13

9:or 10:or Tjejer Killar

Positiva till böcker Positiva till internet Ambi-valenta Skolbiblioteket 32,7 48,6 16,0 37,9 33,0 35,8 30,2 37,5 Närmsta folkboksfilial 20,7 15,3 26,4 26,3 17,6 28,3 17,0 18,8

Inget, går aldrig dit 19,8 9,9 30,2 11,6 26,4 5,7 30,2 9,4

Inget svar 12,9 10,8 15,1 7,4 14,3 13,2 5,7 9,4 Skolbiblioteket och folkbiblioteket 7,8 7,2 8,5 9,5 3,3 7,5 7,5 18,8 Annat folkbibliotek 6 8,1 3,8 7,4 5,5 9,4 9,4 6,2 n 217 111 106 95 91 53 53 32

av tjejerna), och av dem som var i gruppen ”positiva till internet” (jfr. Tabell 3) var det 35,9 % som inte använder biblioteket eller inte svarade på frågan mot 18,9 % bland dem som var ”positiva till böcker”. På en annan fråga i enkäten, där eleverna berättar vad de använder biblioteket till är det några fler som säger att de inte brukar gå till biblioteket, men totalt sätt är det alltså runt en tredjedel av eleverna som säger att de inte använder biblioteket. Det lämnar oss ändå med en rätt stor del som faktiskt säger att de går till biblioteket, men för många av de jag har frågat är inte biblioteket en plats för informationssökande, och eleverna frågar inte bibliotekarien om hjälp. I enkätens fråga 10 (redovisat i Tabell 6 ovan) såg vi att biblioteket inte var bland de första valen när man skulle fråga om hjälp, bara totalt 7 personer sa att de vände sig till biblioteket. Detta bekräftas ytterligare i svaren på en direkt fråga om vad man använder biblioteket till. Enbart 6 personer (2,8 %) uppgav att de använde biblioteket för att få hjälp med läxor eller annat skolarbete, 19,4 % använde biblioteket för att

leta information till skolarbeten, och 28,1 % använde biblioteket för att låna böcker, tidningar

eller filmer till skolarbeten.

Tabell 8. Vad gör du på biblioteket? (både skol- och folkbibliotek) (i procent)

Biblioteksanvändning % n

1 Är aldrig på biblioteket 37,3 81

2 Lånar böcker, tidningar eller filmer till fritidsanvändning 35,5 77

3 Lånar böcker, tidningar eller filmer till skolarbeten 28,1 61

4 Letar information till skolarbeten 19,4 42

5 Surfar på nätet, lånar PC 9,7 21

6 Får hjälp från bibliotekarier med läxor eller annat skolarbete 2,8 6

7 Träffar kompisar 1,4 3

8 Spelar dataspel 0,9 2

Not: Flera svarsalternativ var möjliga, därför överstiger total procent 100.

Utöver en roll som en plats för lärande och mer ”formellt” informationssökande, kan biblioteket fylla en social funktion (Rafste 2005). Som tidigare nämnt har båda skolorna skolbibliotek och eleverna har tillgång till ett folkbibliotek inom gång- eller cykelavstånd från skolan (och troligtvis hem). Rafste (2005) fann att få elever i två gymnasieskolor använde biblioteket regelbundet, men för dessa elever var det en social mötesplats (ibid.:8). Enligt enkätsvaren används biblioteket i någon grad, men i intervjuer framkom att man inte använder det i särskilt stor grad till själva informationssökningen och man frågar sällan bibliotekarien om hjälp. I enkäten är det ingen alls som uppger att de vänder sig till bibliotekarien (vare sig i skolan eller på folkbiblioteket) om de behöver hjälp med informationssökningen. Som vi såg i Tabell 6, om de frågar andra om hjälp var detta ganska jämt fördelat mellan föräldrar, lärare och klasskamrater. I intervjuer var det några elever som sa att de hade använt både skolbiblioteket och folkbiblioteket i samband med nord-syd-uppgiften, inte för att få hjälp med själva informationssökningen, utan för att leta bland de tryckta resurser som fanns i biblioteket. Resultatet var att de inte hade hittat så mycket information i biblioteket, vilket nog kan vara en erfarenhet som gör att de inte gärna försöker det igen.

5.6 Sammanfattning

Här kommer jag att göra en sammanfattning av de viktigaste resultaten från kapitel 5 innan jag i kapitel 6 diskuterar resultaten mer direkt kopplat till forskningsfrågorna och de teoretiska och metodologiska utgångspunkterna.

I del 5.1 redogjorde jag för hur eleverna förhåller sig till användning av olika redskap i samband med informationssökning. I den övning eleverna gjorde i samband med min undervisning användes de huvudkällor som nämns i annan forskning; Google, Wikipedia och eventuellt andra digitala lexikon. Några elever googlade och hamnade på antingen Wikipedia eller SNL, andra gick direkt till något av dessa två uppslagsverk. Det visade sig att eleverna verkade bekväma i interaktionen med både redskap och de källor som användes. Det verkar finnas en etablerad praktik i båda skolor som säger att information ska hittas snabbt och enkelt, och att man fokuserar mer på det tekniska och instrumentella i informationssökningen än på diskussioner om användandet av informationen.

I del 5.2 delade jag in diskussionen i två delar, först om internet kontra böcker, och sedan om två olika digitala resurser. Detta visade att eleverna i båda skolorna hade klara uppfattningar om att information i böcker i grunden är mer att lita på, men att internet har andra fördelar. De litar alltså mer på böcker men använder internet därför att det går snabbare. Här ser vi hur två olika praktiker möts: eleverna har lärt sig att bedöma böcker som mer trovärdiga eftersom de har en författare och är ”stabila”, samtidigt finns en praktik som fokuserar på att hitta korrekt information snabbt och enkelt, och här visar sig internet vara överlägset. De tankar om skillnader mellan boken och nätet som utläsas av svaren på den öppna fråga 13, visar på att eleverna hamnar i tre grupper, där två är ganska entydiga åt vart sitt håll, och intressant nog, är jämnstora. Den tredje gruppen, de ambivalenta, var lite mindre. I diskussionen om Wikipedia kontra SNL visade eleverna att de förstår och mästrar det språkspel som ger vid handen att man ska vara skeptisk mot information på internet. Här ser vi en liknande uppdelning som i diskussionen om böcker kontra internet där SNL räknas som mer trovärdig och ”stabil” (trots det digitala formatet), medan Wikipedia räknas som lättare att förstå och använda, men ”otryggt”. Båda källor är digitala men SNL bygger på ett tidigare tryckt lexikon och skriver sig in i skolans praktik som en ”godkänd källa”, medan Wikipedia är närmare bilden av det otrygga internet där ”alla” kan skriva vad som helst.

I del 5.3 kom jag mer in på källanvändning och även källkritik. När jag i undervisningssammanhang tog upp frågan om eleverna visste hur man kunde bedöma en källas trovärdighet (på internet specifikt), verkade inte många känna till detta innan. Att man inte bara skulle redovisa sina källor, men även diskutera eller värdera dessa verkade alltså inte stå så starkt i skolornas praktik. Att redovisa sina källor verkade snarare bli en ganska mekanisk uppgift. Eleverna pratar inte om detta som att de förstår varför praktiken är som den är, det verkar mer som att de gör detta ”för lärarens skull”, att läraren ska förstå att de inte hittat på. Källhänvisningar handlar alltså dels om att visa att man har hittat ”korrekt information”. Om man ser på inlärningsmålen i LK06 är källkritik inte heller någon framträdande del när det gäller det digitala, även om det självfallet kunde varit det, och

kanske blir det i framtiden om man nu medvetet försöker ändra fokus från ”digitala verktyg” till ”digitala färdigheter”.

När det gäller undervisning i informationssökning och källkritik är det också ganska få som ens kommer i håg om de har fått det. I intervjuer berättar några elever att de fått några riktlinjer, men kommer inte riktigt ihåg vad de handlar om, förutom att de ska vara ”påpassliga” och använda sunt förnuft. Med andra ord läggs stort ansvar på eleverna för att själva värdera källor, utan att de helt verkar ha förstått varför de ska göra det. Samtidigt har de uppenbarligen fått med sig budskapet om att de måste vara försiktiga med information från internet. Huvudlärdomen verkar vara att man måste vara skeptisk till internet, medan det lärandet som uppstår genom dialog och delning av tidigare erfarenheter inte finns med i särskilt stor grad.

Det visade sig även i nästa del, 5.4, där internets öppenhet ses som ett problem snarare än en möjlighet – i alla fall inom skolans praktik. Eleverna lär sig inte att interagera med andra på internet, dela med sig av information eller att aktivt dela med sig av sina erfarenheter av till exempel bloggning inom skolans praktik. På så vis nedprioriteras den sida av internet som handlar om deltagande och om att vara medproducent.

Till sist, i del 5.5, diskuterade jag den sociala sidan av informationssökning. Här ser vi återigen att interaktion i första hand handlar mindre om diskussion och samtal om information och mer om att hitta fakta och redovisa på korrekt vis. Frågor om hjälp till andra personer verkar ofta handla om formalia och redovisningstekniska detaljer. Informanterna använder internet och de nära relationerna till att söka information, medan biblioteket och bibliotekarien är ganska perifert i dessa sammanhang, även om en rätt stor del säger att de använder biblioteket.