Avslutningsvis

Goda kunskaper finns inom forskarvärlden, ute på skolorna och hos allmänheten om vad matematiklärare bör göra och inte göra för att främja lärandet i matematik. Det är lätt att lägga till faktorer och arbetsuppgifter som skall tillhöra läraryrket, men med detta arbete har det vuxit fram en stark känsla av att det är dags att se över dessa faktorer för att kunna skapa de rätta förutsättningarna för matematiklärarna, att arbeta med det de är bäst på. Nämligen att lära kommande generationer kunskaper i matematik och ge dem lusten och nyfikenheten till att vilja lära mer matematik. Då behöver vi ha lärare som kan ägna sig åt pedagogiskt arbete och ständig utveckling.

Referenser

Andersson, C. (2000). Kunskapssyn och lärande – i samhälle och arbetsliv. Studentlitteratur. Malmö.

Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber ekonomi. Malmö.

Cobb, P. (ed). (1994). Learning Mathematics – Construktivist and Interactionist Theories

of Mathematical Development. Kluwer Academic Publisher. Dordrecht.

Cooney, T. & Wilson, S. (2002). Mathematics Teacher Change and Development. I: Leder, G.C. & Pehkonen, E. & Törner, G. (Eds.). Beliefs: A Hidden Variable in

Mathematics Education? (ss. 127-147). Kluwer Academic Publisher. Dordrecht.

Engström, A. (red.) (1998). Matematik och reflektion – En introduktion till

konstruktivismen inom matematikdidaktiken. Studentlitteratur. Lund.

Engström, A. & Magne, O. (2006). Medelsta – matematik III eleverna räknar. Intellecta DocuSys AB. Västra Frölunda.

Grevholm, B. (red.) (2001). Matematikdidaktik – ett nordiskt perspektiv. Studentlitteratur. Lund.

Gustavsson, B. (2002). Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk

kunskap. Forskning i fokus, nr. 5. Skolverket. Stockholm.

Gustavsson, B. (2004). Vetandet, kunnandet och klokheten – tre former av kunskap och

hur dessa framträder i gymnasieskolans kursplaner. Intern rapport. Skolverket.

Stockholm.

Illeris, Knud. (2007) Lärande. Studentlitteratur. Lund.

Johansson, B.(1993). Diagnostic Assessment in Arithmetic. I: Niss, M.(Ed.),

Investigations into Assessment in Mathematics Education (ss. 169-184). Kluwer

Academic Publisher. Dordrecht.

Kilborn, W. & Löwing, M. (2002). Baskunskaper i matematik – för skola, hem och

samhälle. Studentlitteratur. Lund.

Lpo94 (1994). Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet. Utbildningsdepartementet. Stockholm.

Löwing, M. (2004). Matematikundervisningens konkreta gestaltning. En studie av

kommunikationen lärare-elev och matematiklektionens didaktiska ramar. Acta

Universitatis Gothoburgensis. Göteborg.

Löwing, M. (2006). Matematikundervisningens dilemman – Hur lärare kan hantera

lärandets komplexitet. Studentlitteratur. Lund.

Niss, M. (1994). Mathematics in Society. I: Biehler, R. & Scholz, R.W. & Strässer, R. & Winkelmann, B. (Eds.), Didactics of Mathematics as a Scientific discipline (ss. 367-378). Kluwer Academic Publisher. Dordrecht.

Niss, M. (1999). Aspects of the nature and state of research in mathematics education.

Educational studies in mathematics, 40:1–24.

Niss, M. (2001). I: Grevholm, B. (red.). Matematikdidaktik – ett nordiskt perspektiv. Studentlitteratur. Lund.

Niss, M. & Jensen, T.H. (ed.) (2002). Kompetencer og matematiklaering (competencies

and mathematical learning). Uddannelsestyrelsens temahaefteserie nr. 18-2002,

Undervisningsministeriet.

Palmér, H. Konflikt mellan vision och möjlighet hos blivande lärare i matematik. lnu.se/forskning/forskningsdatabas/publication.aspx?id=13879

Pettersson, A. (2010). Bedömning av kunskap för lärande och undervisning i matematik. Skolverket. Stockholm. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2360

Schou, J.K. & Hansen, H.C. & Skott, J. & Jess, K. (2008). Matematik for

laererstuderende. Omega. 4.-10. klassetrin. Forlaget Samfundslitteratur. Frederiksberg.

SFS 1985:1100 (1985). Skollagen. Utbildningsdepartementet. Stockholm.

Skolverket. (2003). Lusten att lära - med fokus på matematik. Rapport nr. 221. Skolverket. Stockholm.

Skolverket (2005). Likvärdig bedömning och betygsättning. Allmänna råd och

Skolverket (2008). Kursplaner och betygskriterier grundskolan. Skolverket. Stockholm. Skolverket (2009a). Diamant. Diagnostiskt material i matematik. Skolverket. Stockholm. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2408

Skolverket (2009b). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om

betydelsen av olika faktorer. Skolverket. Stockholm.

Skott, J. (2008a). Introduktion til Paul Cobbs matematikdidaktiske arbejde. MONA –

Matematik- og Naturfagsdidaktik – Tidsskrift for undervisere, forskere og formedlere.

Skott, J. & Jess, K. & Hansen, H.C. (2008b). Matematik for laererstuderende. Delta.

Fagdidaktik. Forlaget Samfundslitteratur. Frederiksberg.

Stadler, E. (2009). Stadieövergången mellan gymnasiet och universitetet. Matematik och

lärande ur ett studerandeperspektiv. Acta Wexionensia. Växjö.

Statistiska centralbyrån (2007), Utbildnings Årsbok 2008, tabeller.

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Bokförlaget Prisma. Stockholm.

Wiliam, D. (2007). Keeping learning on track. I: F. Lester (Ed.) Second Handbook of

Bilagor

Bilaga A Intervju 1

- Du har nyligen tagit emot en ny grupp i matematik, vilken information om elevernas förkunskaper har du vid starten av er första termin?

- Finns det andra personer på skolan som har mer information än dig om dina elevers matematikkunskaper? (T.ex. speciallärare.)

- På vilket sätt har informationen kommit dig till del?

- Finns det något speciellt tillfälle då utbyte av information mellan tidigare lärare och nyblivna lärare kan ske?

- Finns det en generell arbetsgång vid överlämnandet av elever till er skola?

- Finns det färdiga metoder/hjälpmedel (så som diagnoser eller annat) som skolans matematiklärare använder sig av?

- Är de framtagna av lärarna på skolan? Om inte, varifrån kommer materialet som används?

- Vilka hjälpmedel använder du dig av för att ta reda på elevernas förkunskaper? - Är det något av dessa hjälpmedel som du anser dig ha mer nytta av än andra i din

undervisning?

- Hur använder du dessa?

- Är det väl motiverat att använda just dessa strategier eller hjälpmedel?

- Vilken information om elevernas förkunskaper i matematik anser du vara nödvändig för att kunna ge eleverna en bra övergång till matematiken i årskurs sju?

- Vilken annan information om eleverna behöver du veta för att kunna bedriva en bra undervisning?

- Samarbetar ni kring förkunskaper lärare emellan på denna skola? Hur då?

- Hur anser du att ett samarbete lärare emellan kring elevers kunskaper borde gå till?

- Om du tänker att du inte hade tillgång till skolans rutiner inom matematiken för att diagnostisera de nya eleverna, beskriv hur du skulle vilja att strategierna för framtagande av elevernas kunskaper och undervisningsbehov ser ut?

Bilaga B Intervju 2

Vi skall nu titta på de diagnoser/informationskällor du har använt dig av vid första tiden med din nya matematikgrupp.

Beskriv hur varje diagnos (och liknande) har använts av dig. Vilken information anser du att du fått ut av densamma?

Välj ut några uppgifter som du anser vara speciellt bra eller dåliga. Jag ställer frågorna nedan till varje uppgift:

 Vad anser du att du får för information om elevens matematiska kunskaper i denna uppgift?

 Skulle du vilja omformulera frågan för att bättre kunna få ut den information du söker? Hur?

Bilaga C Intervju 3

Vi går igenom några av frågorna från första intervjun för att sedan kunna fylla på med de tankar kring informationsflödet om elevernas matematikkunskaper och hur de hjälpmedel som använts har kommit till användning.

Har läraren idag en klar bild av vad varje elev har med sig matematiskt, så att ”den röda tråden” går att följa?

Har läraren en klar bild av vad varje elev besitter för förkunskaper i det arbetsområde som skall starta härnäst?

Därefter fokus på vad läraren nu anser är adekvat information och vilka hjälpmedel som vore önskvärda att arbeta med för att bilda sig en god uppfattning om elevens kunskaper och missuppfattningar och då behov av för typ av undervisning för att komma vidare i sin matematikutbildning på bästa sätt.

Tycker läraren att de hjälpmedel som står till buds och används stämmer bra överrens med styrdokumenten?

Till sist vill jag att läraren berättar om det finns något övrigt som denne anser är viktigt att veta om varje elev, för att arbetet med nya grupper i matematik skall fungera på bästa sätt.

351 95 Växjö / 391 82 Kalmar Tel 0772-28 80 00

dfm@lnu.se Lnu.se