Sammanfattande analys

I analysens sammanfattning ges först en överblick därefter svaren på forskningsfrågorna.

6.5.1 Schematisk bild av likheter och skillnader i synen på överlämningar

Begrepp/Fraser

Peter Torsten Anna Karin

Matematiska aspekter

Vill att eleverna skall få vara ”ett oskrivet blad”

Att kunna läsa och skriva är en nödvändig förkunskap för matematiken i årskurs sju. Behärska de fyra räknesätten.

Eleverna kan inte algoritmer. De bör fått skriva mer matematik. Baskunskaper; de fyra räknesätten, lika-med-tecknets betydelse.

Vill veta alla elevers matematiska erfarenheter. Gärna nedskrivet. Inte bara svårigheter.

Språksvårigheter i vårt multikulturella samhälle har stor inverkan på undervisningen.

Organisatoriska aspekter

Fungerar bra, är det problem är det inte svårare än att man talar med någon annan matematiklärare för att hitta lösningar. Specialläraren ringar tidigt in de elever som är i störst behov av specialundervisning.

Fungerar bra, gott samarbete med speciallärare. Uppskattar mötena med tidigare-lärarna. Ser svårigheter med att diskutera matematik , ge och ta konstruktiv kritik mellan lärare från närliggande utbildningsnivåer. Arbetet är ensamt. Inte nöjd. Efterlyser mer samarbete på alla plan inom egna skolan i första hand. Behöver veta att och vilka resurser finns. De ska sättas in snabbare. Ledningen bör organisera tillfällen

Arbetet är ensamt. Har inte reflekterat över gången innan. Vore önskvärt med fler möjligheter till diskussion kollegor emellan. Gärna om: -Att se om svårigheter beror på matematik eller språk.

-Att veta vilken som är bästa hjälpen.

för pedagogisk utveckling.

Veta att utrymme finns för åtgärder.

Läraraspekter Förväntar sig att eleverna får en positiv bild av

skolmatematiken. Kunskaperna kan gärna komma senare för eleverna. Bara jag inte ”stänger dörren”. Är närvarande med eleverna och låter oftast bli löpande dokumentering. Variation i undervisningen har god effekt. Medveten om förväntningars betydelse, men svårt att nå alla.

Har man en socialt fungerande grupp kan man fokusera på matematiken, i annat fall blir det mest att få gruppen att fungera. Jag är bra på att individualisera. Variation viktigt för mig. Arbetar mycket på gruppnivå. Genomför ”jobbet”, ger möjligheterna, men med de gruppkonstellationer man har blir det mkt upp till eleverna hur långt de utvecklas.

6.5.2 Svar forskningsfråga 1

Hur ser informationsflödet ut mellan grundskolans årskurs sex och årskurs sju, det vill säga vilka informationskällor har matematiklärare att utgå ifrån med en ny undervisningsgrupp i årskurs sju?

I resultatavsnittet (kapitel 5) har jag redovisat för de olika informationskällor matematiklärarna har att utgå ifrån när de startar upp höstterminen med en ny elevgrupp. Jag sammanställer det resultatet nedan som svar på första forskningsfrågan.

Endast från en 7-9 skola har lärare enligt respondenterna, alltså lärarna i denna studie, varit ute på de avlämnande skolorna för att göra egna tester av eleverna i förberedande syfte. Det är skolans speciallärare som åker ut till de avlämnande skolorna och inhämtar kunskap om vad eleverna kan i kärnämnena, varav ett är matematikämnet.

Gemensamt för alla fyra undersökta skolor är att de får överlämnandedokument från avlämnande skolor i vilka skriftliga omdömen ges om varje elevs kunskapsnivåer i framförallt de tre kärnämnena svenska, engelska och matematik. I dessa dokument framkommer även om någon elev haft svårigheter i skolarbetet och om det har föranlett tidigare stödundervisning. Brukligt är att de avlämnande skolorna inför överlämnandet har haft avslutande samtal med varje elev och dennes målsman för att en överenskommelse ska finnas kring vad som skall överlämnas om eleven till den nya skolan. Alla fyra undersökta skolorna anordnar någon form av klassträff med blivande klassföreståndare/handledare, vid det tillfället är syftet socialt, men flera avlämnande skolor lämnar över portfolio med axplock av vad eleverna arbetat med under årskurs 6 och med personligt brev från varje elev.

Vid läsårets start håller 7-9 skolorna överlämnandekonferenser. Det finns flera olika former av sådana. Antingen är det någon ur ledningen på den mottagande skolan som läser upp de dokument avlämnande skola har skickat till dem. En sådan konferens ligger antingen innan elevernas skolstart eller precis i anslutning till densamma. Eller så är konferensen upplagd så att de som varit klasslärare för de nya eleverna i årskurs sex kommer till den för eleverna nya skolan och informerar muntligt om varje elevs nuvarande läge i skolan. Den informationen ges till elevernas nya klassföreståndare. Därefter för klassföreståndarna vidare den informationen till klassens övriga undervisande lärare. Vid de olika formerna av överlämnandekonferenser som förekommer på dessa skolor, är informationen om elevernas faktiska kunskaper i matematik på en sådan övergripande nivå att lärarna i denna studie anser att den enkom inte ger tillräcklig information för att de skall kunna skapa sig en bild av hurdana förkunskaper eleverna i den nya matematikgruppen har. Inte på någon av dessa överlämnandekonferenser ges utrymme att gå djupare in på vad eleverna har med sig matematiskt. Motfrågor till de avlämnande lärarna kan endast ställas på Torstens skola, då tillfället när avlämnande skolas lärare kommer för att informera sker några veckor in på terminen.

Alla undersökta skolor har någon gång i starten av matematikundervisningen diagnostiska test med de nya sjuorna. Enligt efterforskningar har en matematikgrupp på orten tagit fram en diagnos och det visade sig att det är denna diagnos samtliga lärarna i studien visade mig när jag bad dem visa vilken diagnos de använde för att skapa sig en bild av vilka elevernas förkunskaper bestod i. Endast någon enstaka uppgift skiljde sig mellan skolornas fördiagnoser. Diagnosen är lätträttad då den är utformad så att eleverna ger svaren på ett svarsformulär. Lärarna anser att den ger en snabb överskådlig bild av hur det står till med matematikkunskaperna hos de nya eleverna, en av lärarna menar att den brukar stämma ganska bra överens med de betyg eleverna sedan uppnår i årskurs åtta.

Vidare arbete som sker på skolorna av matematiklärarna och deras kollegor för att de skall få en tillräckligt god uppfattning av elevernas individuella matematikkunskaper behandlas nedan (avsnitt 7.4).

6.5.3 Svar forskningsfråga 2

Vilken information önskar mottagande matematiklärare få tillgång till vid ett överlämnande och varför är den informationen önskvärd för att de ska kunna bedriva sin matematikundervisning?

För att kunna bedriva en undervisning där läraren utgår ifrån ett kontruktivistiskt lärande och framförallt utgår ifrån elevens förkunskaper, anser lärarna i denna studie att den

information som är nödvändig för att snabbt veta hur eleverna skall komma vidare i sin matematiska utveckling är information om:

 Medicinska eller sociala svårigheter som kan inverka på undervisningen eller lärandet. För att kunna ta hänsyn till och anpassa undervisningen så att den inte kränker elever.

 Elevernas språkliga tillkortakommanden. Då de strukturella färdigheter man besitter genom att behärska läsning och skrivning är en hjälp vid elevens tankegång i matematiken. Även för att underlätta för läraren att se om tillkortakommanden i matematikaktiviteter beror av matematiska svårigheter eller språkliga.

 Eleverna haft stödundervisning i matematik tidigare årskurser. För att kunna reagera snabbare om det stödet även är behjälpligt för eleverna fortsättningsvis och därmed ägna tiden åt annat än att hitta redan kända matematiska svårigheter.

 Någon elev inte klarat godkänd nivå på det nationella provet i årskurs 5.

 Det finns elever i gruppen med hög matematisk förmåga. Dessa elever behöver bli sedda så de inte tappar intresset.

 Det finns matematiska områden som borde varit avklarade fram till och med årskurs 6 men inte är det. Eftersom eleverna från samma undervisningsgrupp i årskurs sex har olika erfarenheter och det brukar vara elever från flera olika F-6 skolor samlade i en ny elevgrupp i årskurs sju ökar komplexiteten i uppgiften att få kunskap om elevernas förkunskaper.

Dock menar samtliga att det inte finns några måsten utan att med erfarenheten så kan de hitta de förkunskaper de behöver veta, för att ge en enligt dem en tillräckligt individualiserad undervisning. Men att det kan ta onödig tid i anspråk.

6.5.4 Svar forskningsfråga 3

Vilka faktorer är betydelsefulla enligt de mottagande matematiklärarna för att övergången skall fungera på bästa sätt ur ett lärandeperspektiv?

Problemområden som framkom i denna studie var mestadels av organisatorisk karaktär för skolverksamhet. Till exempel att det finns ett glapp mellan vad eleverna har mött i matematiken och vad lärarna i årskurs sju har för kunskaper om detta. När nu Lgr11 införs läsåret 2011/2012 har man ett centralt innehåll som styr detta. Men det är inga garantier för att alla elever i årskurs 7 verkligen har gjort det framöver heller. Behov finns alltså av kommunikation mellan lärare från olika undervisningsstadier i matematik, hur kommunikationen kan ske och dessutom ge möjligheter till konstruktiv kritik bör struktureras upp menar lärarna.

Inga matematikdidaktiska kunskaper i världen hjälper att ha om det inte är möjligt att använda dem. Detta framhåller lärarna som grundläggande för att ta emot nya elever i matematik. De menar då att om det löpande arbetet på skolan omöjliggör att behålla fokus på undervisningen går det inte att avsätta tid för att använda de matematikdidaktiska kunskaper man har. Det behövs en ledning som verkar för att fokus finns på det pedagogiska arbetet, underlättar samarbete mellan kollegor av olika yrkeskategorier och tydlig struktur både på konferenser och arbetsgång i olika situationer. Lärare är olika och tolkar budskapen från både Skolverket och forskningsvärlden på olika vis, dock bör variationen i vad lärare vet om vad forskning de facto tagit fram i matematikdidaktik bli mindre om glappet mellan forskarvärlden och skolans värld minskas genom att exempelvis använda studiedagar och konferenstid med det avseendet på ett strukturerat sätt och därmed se till att utrymme för att lära nytt tillsammans med kollegor skapas.

Fortbildning för att skapa förändring av undervisningen i matematik. Lärarna välkomnar kompetensutveckling för förändring i sin matematikundervisning, för att det skall stävja de påvisade sämre resultaten i matematik i svenska skolor (Skolverket, 2009b). För att bryta den stabilitet exempelvis Engström & Magne (2006) påvisar i sin longitudinella studie ”Medelsta…” kräver detta krafttag enligt de i denna studie intervjuade lärare, men inte med de premisser som de arbetar under nu. Flera av dem talar om att det inte finns tid och i djupare mening berättar de att den tid som är avsatt i konferenser, studiedagar med mera används till fel saker. Hur konferenser avsatta för ämnen på skolan är utformade varierar mellan skolorna. När lärarna talar om dessa ämneskonferenser ger de en inblick i att de själva inte är nöjda. Det blir ingen kontinuitet i arbetet, oklart vad som skall behandlas, långt mellan tillfällena för att skapa utrymme för förändring. Men inom ramarna för denna studie går det inte att göra en tillförlitlig analys av vad som är ämneskonferensernas problem och lösningar på desamma. Här finns behov av ytterligare studier. Men vad gäller de konferenser som sker vid mottagande av nya elever i årskurs sju anser alla lärare att det vore bra med en översyn av hur man arbetar med detta på olika skolor i landet, men de tror inte på att det ska komma direktiv ovanifrån om hur överlämningar ska gå till, utan att det är viktigt att varje skola gör så som passar för deras förhållanden.

Finns det en bra rutin kring hur man kan tar emot de stora nya grupperna med till exempel ett stödmaterial, så tror de sig kunna ta emot en enskild ny elev på ett effektivare sätt.