10.1 Nationella mål
Miljökvalitetsmålen
Av Sveriges 16 miljökvalitetsmål har 6 av dem bedömts relevanta för projektet. I Tabell 13 redovisas projektets bedömda inverkan på möjligheten att nå respektive miljökvalitetsmål.
Tabell 13. Projektets bedömda inverkan på möjligheten att nå de nationella miljökvalitetsmålen som är relevanta för projektet.
Miljömål Riksdagens definition Projektets bedömda inverkan på möjligheten att nå miljömålet Begränsad
miljöpåverkan
Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimat-förändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras.
Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.
Genom att Lilla Lidingöbron möjliggör klimateffektiv kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik mellan Lidingö och Stockholm bidrar projektet till att nå målet.
Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.
Miljömålet riskerar inte att påverkas negativt eftersom miljöhänsyn tas under bygg- och rivningsskede och miljöfrågor beaktats i projektet.
Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota
människors hälsa eller den biologiska
mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära
bakgrundsnivåerna.
Miljömålet riskerar inte att påverkas negativt eftersom miljöhänsyn tas under bygg- och rivningsskede och miljöfrågor beaktats i projektet.
Hav i balans samt levande kust och skärgård
Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald,
upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden.
Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.
Miljömålet riskerar att påverkas negativt om miljöhänsyn inte tas under bygg- och rivningsskede. Det är viktigt att beakta miljöfrågor i projektet.
God bebyggd miljö
Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö.
Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt
Miljömålet påverkas positivt eftersom projektet möjliggör fortsatt rekreation och tillgänglighet mellan Lidingö och
Stockholm.
och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.
Miljömål Riksdagens definition Projektets bedömda inverkan på möjligheten att nå miljömålet Ett rikt växt-
och djurliv
Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.
Ekosystem kommer inte skadas under bygg- och rivningsskedet eftersom att miljöhänsyn tas.
Miljökvalitetsnormer
Projektet bedöms inte försvåra möjligheten att uppnå fastställda miljökvalitetsnormer.
Mål gällande barn- och jämställdhet
Inom ramen för det utredningsarbetet som bland annat legat till grund för denna MKB har en analys av Lilla Lidingöbron ur ett barn- och jämställdhetsperspektiv genomförts, Se PM Barnkonsekvens- och jämställdhetsanalys. Under avsnitt om Risk och säkerhet och Trafik vägs barn- och jämställdhetsperspektivet in vid bedömningen. Det finns ingen konflikt mellan Lilla Lidingöbron och de nationella och lokala målen för barn- och jämställdhet. Projektet bevakar perspektiven under bygg- och rivningsskede.
10.2 Regionala och lokala mål
Lidingö stads miljöprogram
Uppförande av en ny bro bidrar till att uppfylla Lidingö stads miljömål ”Hållbara transporter”
och ”Hållbart resande” eftersom att en ny bro verkar för fortsatt gång-, cykel- och spårvägstrafik mellan Lidingö och Stockholm.
Miljömålen ”Effektiv energianvändning” och ”Grön energi” kommer att gynnas av
uppförande av en ny bro eftersom att den ger förutsättning för spårvägstrafik som kommer att gå på grön el.
Stockholms stads miljöprogram
Miljömålet Miljöeffektiva transporter har delmål som innebär att gång- och cykelresandet ska öka och att kollektivtrafikens andel ska öka i förhållande till biltrafik. Lilla Lidingöbron bidrar till målet genom att den möjliggör fortsatt gång-, cykel- och spårväg mellan Lidingö och Stockholm.
Miljömålet Hållbar energianvändning syftar bland annat till att utsläpp av växthusgaser ska minska till högst 3,0 ton CO2 per stockholmare. Delmålet innebär att koldioxidutsläppen från transporter som drivs med fossila bränslen behöver minska. Lilla Lidingöbron främjar målet eftersom spårvägen över bron ger potential att minska antalet bilresor till fördel för kollektiv-resande där grön el används.
Miljömålet Giftfria varor och byggnader berörs eftersom det bland annat behandlar hur användningen av miljö- och hälsofarliga ämnen i byggmaterial ska undvikas. Ett delmål innebär att Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier ska vara vägledande, när sådana finns. Vid upphandling av entreprenader ska staden ställa krav på innehållet av miljö- och hälsofarliga ämnen i varor och kemiska produkter som entreprenören kommer att använda. Om kriterierna inte kan uppfyllas ska det vara motiverat och godkännas av den upphandlande enheten.
Översiktsplaner
Den nuvarande bron omfattas av Stockholm och Lidingö stads översiktsplaner. I dessa finns inga konflikter med Lilla Lidingöbron.
Övriga mål om cykel- och gångtrafik
Det finns flera mål om att pendling genom cykel och gång ska öka, samt att andelen som reser med kollektivtrafiken ska öka, se tidigare avsnitt om regionala och kommunala mål. I Lidingö stads trafikstrategi finns bland annat målet att år 2030 ska 80 % av Lidingöborna välja att resa med gång, cykel och/eller kollektivtrafik till arbetet. Lilla Lidingöbron främjar en utveckling mot att fler reser med kollektivtrafik, cykel, eller går och att målet till år 2030 kan uppnås. Dock krävs det fler insatser utöver detta projekt från närliggande kommuner som behövs för att kunna säkerställa att målet uppnås.
Enligt Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län - Kollektivtrafik på vatten finns diskussioner om att utöka pendlingen som ett komplement till spårbunden trafik. Lilla Lidingö-bron främjar inte denna utveckling. Lilla LidingöLidingö-bron planeras att byggas 0,4 m högre som kompensation för framtida havsnivåhöjning vilket säkerställer att det åtminstone kommer att vara samma segelfria höjd som i nuläget.
11 Samlad bedömning
Lilla Lidingöbrons påverkan och konsekvenser har bedömts som små eller försumbar för landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv och vatten. Det enda intresset där det finns en påverkan som bedömts som liten eller måttlig är fritidsbåtar som är högre än Gamla Lidingöbrons segelfria höjd. För båttrafiken som till och från den norra och mellersta skärgården blir vägen ca 2 km längre vilket ger en maximal ökning av restiden på ca 30 minuter är att beteckna som liten påverkan. För båttrafiken till och från den södra skärgården blir vägen ca 10 km längre och för trafiken till och från Mälaren ca 15 km längre som ger en ökning av restiden på ca 1-1,5 timme vilket bedöms som en måttlig påverkan (WSP 2005).
11.1 Konsekvenser i bygg- och rivningsskedet Bygg- och rivningsarbetena bedöms få liten
negativ konsekvens för vatten, spår- och GCM-trafiken, boendemiljön och sjötrafiken.
Ingen konsekvens bedöms uppstå för naturmiljön, kulturmiljön i byggskedet och landskapsbilden.
Projektet bedöms ge måttliga negativa
konsekvenser för rekreation och friluftsliv (för GCM-trafik och fritidsbåtar) eftersom
området kommer att utgöras av en arbetsplats med buller från arbetsmaskiner och
transporter samt att projektet hanterar stora konstruktionsdelar med kranar på land eller vatten.
Rivningen av Gamla Lidingöbron, som har ett lokalt kulturvärde, bedöms få en måttligt negativ konsekvens ur kulturmiljösynpunkt.
Det är dock inte möjligt att ha kvar bron på grund av risker och osäkerheter förknippade med brons ålder, konstruktion och
grundläggning.
Figur 41. Konsekvenser under bygg- och rivningsskedet.
11.2 Konsekvenser i driftskedet
Under driftskedet bedöms konsekvenserna för vatten, naturmiljö, spår- och GCM-trafik, rekreation och friluftsliv med avseende på gång och cykel, landskapsbild och kulturmiljö vara obefintliga jämfört med
noll-alternativet.
Konsekvenserna för rekreation och friluftsliv (fritidsbåtar och sjötrafik) blir små och positiva eftersom att ökningen med 0,4 m säkerställer den segelfria höjden under brons hela livstid jämfört med nollalternativet.
Konsekvenser för
boendemiljön blir lite positiv eftersom den nya bron bidrar till mindre luftföroreningar och buller.
Konsekvenserna av huvud-alternativet blir inte så stora jämfört med nollalternativet som är en låg bro med permanent stängd klaff. Trots detta blir värdet av den nya brons utformning mycket stort.
En låg fast bro ger god till-gänglighet, framkomlighet, trygghet och trafiksäkerhet för alla trafikslag som rör sig över bron med eller utan funktions-hinder.
Tillgängligheten för kommersiell sjötrafik och
fritidsbåtar är i både nuläget, nollalternativet och huvudalternativet begränsad. Sjötrafiken bedöms påverkas mer negativt än fritidsbåtar eftersom den nya bron begränsar möjligheten till framtida utveckling av sjötrafiken under Lidingöbroarna.
Den planerade vattenverksamheten bedöms inte stå i konflikt med eller försvåra möjligheten att uppnå gällande miljömål, miljökvalitetsnormer, detaljplaner eller översiktsplaner. Byggande av Lilla Lidingöbron innebär att nationella, regionala och lokala mål, som syftar till att minska miljöpåverkan, främjas genom att spårbunden kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik ökar.
Figur 42. Miljökonsekvenser i driftskedet jämfört med nollalternativet.