• No results found

Lokalisering huvudalternativ

Lilla Lidingöbron som utgörs av nytt spårområde och ny gång-, cykel- och mopedbana, anläggs norr om och parallellt med Gamla Lidingöbron. Se Figur 5. Anslutning sker till befintliga spår-vägs-, gång- cykel- och mopedbanor i Stockholm och på Lidingö. Läget har förordats som det mest lämpliga utifrån 11 alternativa planlägen som studerats i broutredningen. Se kapitel 5.3.

Lidingöbron är dimensionerad för att klara påsegling av större fartyg och skyddar Lilla Lidingöbron från påsegling från hamnområdet. Gamla Lidingöbron kan användas under större delen av byggtiden

Figur 5. Principskiss i plan av Lilla Lidingöbron. Den nya bron (blå och röd sträckning) och lokaliseras nordväst om Gamla Lidingöbron (grå sträckning) (Bild: Atkins Sverige AB 2014).

Utformning huvudalternativ Profil

Lilla Lidingöbron utformas som en låg bro, med lätt lutning om 1 %, se Figur 6. Profilen har förordats som den mest lämpliga utifrån 3 alternativa profiler som studerats i broutredningen. Se kapitel 0.

Figur 6.Principskiss i profil för Lilla Lidingöbron. Den nya bron utformas som låg, ej öppningsbar bro med en 5,6 meter segelfri höjd (Bild: Atkins Sverige AB 2014).

Segelfri höjd

Bron utformas som en fast bro, det vill säga inte öppningsbar. Bron kommer uppnå en segelfri höjd på 5,6 meter. Det är samma höjd som befintlig segelfri höjd på Gamla Lidingöbron plus 0,4 meter, vilket motsvarar beräknad vattennivåhöjning under brons livstid.

Brotyp

Det är i dagsläget inte bestämt vilken brotyp det blir. I förfrågningshandlingarna för broentre-prenaden kommer funktionskrav att ställas. Anbudsgivarna föreslår broutformningar som upp-fyller funktionskraven. Val av entreprenör och därmed utformning av bron görs av Lidingö stad i anbudsutvärderingen. Bron ska utformas på ett sådant sätt att hänsyn tas till drift,underhåll och framkomligheten för räddnings-, rengörings- samt snöröjningsfordon, exempelvis vid

utformning av gång-, cykel- och mopedfälten. Se även kapitel 0.

Brostöd

Antal brostöd för Lilla Lidingöbron kommer att bestämmas i totalentreprenaden. Ett rimligt antagande är att den nya bron anläggs med lika många brostöd som Lidingöbron. Det finns även möjlighet att dubbelt så många brostöd anläggs vilket skulle innebära att det kan bli minst 7 och maximalt 24 stycken brostöd. Detta motsvarar en spännvidd mellan brostöden på mellan 144 och 36 meter. Sannolikt är att det blir drygt 70 meter mellan brostöden. Brostödens placering kan anläggas i linje med Lidingöbrons brostöd eller placeras så att inget av dem ligger i direkt linje med Lidingöbrons brostöd.

Gestaltning

Krav på gestaltning kommer att ingå i förfrågningsunderlaget för upphandling av entreprenör som staden avser att ta fram under 2015/2016. Lidingö stad har en broarkitekt som arbetar med gestaltningsfrågan.

Kravspecifikation

I broutredningen gjordes en kravspecifikation för utformning av den nya bron utifrån olika aspekter så som tillgänglighet, framkomlighet, trafiksäkerhet, trygghet och trafikantupplevelse för GCM-trafikanter, spårväg och sjöfart. Det har även tagits fram kravspecifikation för gestaltning, barn- och jämställhetsperspektiv, robusthet och hållfasthet, byggnation, rivning, drift och underhåll, miljö och arbetsmiljö. Kravspecifikationen grundar sig på mål, gällande planer, områdesskydd, fysiska och funktionella villkor. Det föreligger ingen konflikt mellan projektets, Lidingö stads eller Stockholms stads mål och kravspecifikationens rekommenda-tioner. Dock uppstår en intressekonflikt mellan trafikanter på bron och högre båtar som önskar passera under bron.

Omfattning huvudalternativ Byggnation av Lilla Lidingöbron

Lilla Lidingöbron kommer att utföras som totalentreprenad där entreprenören svarar för både gestaltning, projektering och anläggningsarbeten. I förfrågningshandlingarna för broentre-prenaden kommer funktionskrav att ställas. Anbudsgivarna föreslår broutformningar som uppfyller funktionskraven. Val av entreprenör och därmed utformning av bron görs av Lidingö stad i anbudsutvärderingen. Entreprenör kommer att handlas upp under åren 2015-2016.

Beskrivning av byggskedet kan därför endast göras översiktligt.

Grundläggning av brostöd

Vid grundläggning av Lilla Lidingöbron görs till en början en ytrensning av sjöbotten där föremål tas bort antingen med gallerskopa eller manuellt med dykare. Varje brostöd ute i vattnet grundläggs sannolikt på ca 10-12 pålar som förankras i berggrunden under havsbotten. Pålar installeras från vattenytan ner i vattnet och genom bottensedimenten. I och med att brostöden ska grundläggas i vatten med stora djup till botten och lösa sediment har det i broutredningen bedömts att det mest rimliga alternativet är grova stårörspålar. Pålarna kan installeras med antingen borrning, slagning eller vibrering, se kapitel 0.

Brostöden grundläggs innanför en kassun, dvs en sänklåda som används för grundläggning av byggnadsverk i vatten. Kassunen byggs i regel på land och seglas ut till rätt position och förankras. Kassunen flyter med botten någon meter under vattenytan. I kassunen finns

förberedda och igenproppade hål för installation av pålar, se Figur 7. Bilderna visar moment vid grundläggning och byggande av bron (Atkins Sverige AB). Kassunen är delvis fylld med vatten för att erhålla god stabilitet. Från en pålkran installeras sedan pålar i erforderlig mängd och ordning. I botten av kassunen gjuts sedan betong för att få en vattentät konstruktion, se Figur 7B. Vattnet i kassunen pumpas ur och pålarna kapas till rätt nivå. Beroende av påltyp kan dessa armeras och gjutas med betong, se Figur 7C. Efterföljande arbeten består av att formsätta och armera för brostödets bottenplatta, se Figur 7D. Efter att bottenplattan är byggd, formsätts och armeras för bropelaren som sedan gjuts. Ett alternativt utförande kan vara med stål. Kassunen kan sedan rivas, se Figur 7E. Då stöden är byggda kan brofacken mellan bropelarna lyftas på plats. Detta kan göras med olika metoder, t ex via pråm med kran eller lansering, se Figur 7F.

På bron kan sedan spårväg inkl. spår, kontaktledningar och signalsystem, gång-, cykel- och mopedbana samt räcken och annat byggas. Installation av stålrörspålar för ett brostöd uppskattas kunna utföras under 2 veckor. Sannolikt kan 3-4 brostöd anläggas samtidigt med en viss för-skjutning i tiden. Den totala anläggningstiden för brostöden bedöms bli 1-2 år beroende på hur många brostöd det blir.

Figur 7. Bilderna visar moment vid grundläggning och byggande av bron (Atkins Sverige AB).

Brons överbyggnad

Ovanpå brostöden anläggs brons överbyggnad, se Figur 7. Tillvägagångssättet och tidsåtgången är beroende av vilken brotyp som väljs. Detta bestäms i samband med upphandling av

entreprenör. Ytor för eventuell montering och förvaring av broelementen behövs i närområdet.

Under byggnationen kommer sannolikt flytande kranar att behöva användas vid byggnationen.

Anläggning av brons överbyggnad kan ta cirka 2 år.

A ..

.

B ..

.

C ..

.

D ..

.

E ..

.

F ..

.

Figur 8.Principskiss som visar hur en bro är uppbyggd vid ett brofundament. Pålarna och brostöden hör till brons grundläggning. Brons överbyggnad vilar på brostöden (Bild: Atkins Sverige AB 2014).

Landfäste Ropsten

För grundläggning av landfästet i Ropsten kommer det sannolikt behövas en överdäckning av en del av vattenområdet där det idag är en småbåtshamn, se ungefärligt läge i Figur 9. Ytan som behöver överdäckas bedöms vara ca 1500-2000 kvadratmeter. Sannolikt kommer en utfyllnad innanför tät spont att göras vid området för småbåtshamnen. I arbetet med överdäckningen kan förstärkningsarbeten i form av pålningsarbeten eller jordförstärkning med bindemedel att behöva utföras. Eventuell förekomst av förorenade massor kommer att täckas över och kapslas in med ovanliggande jordlager och den täta spontkonstruktionen. Den utstickande delen från strandlinjen utförs sannolikt som påldäck.

Figur 9. Skiss över planerade arbeten vid landfäste Ropsten (Atkins Sverige AB, 2015).

Landfäste Lidingö

Vid Lidingö kommer ett eller två landfästen att anläggas, se ungefärliga lägen i Figur 10.

Landfästena kommer sannolikt att byggas med täta spont- och betongkonstruktioner samt med bakomliggande uppfyllnader. För att kunna bygga landfästena kan bergschakt komma att krävas då det är sannolikt att de grundläggs på berg. Ett område mellan broarna nära landfästena kan komma att överbroas av arkitektoniska skäl.

Figur 10. Skiss över planerat landfäste vid Lidingö (Atkins Sverige AB, 2015).

Etableringsytor

Det kommer att krävas flera större etableringsytor i brons närhet i samband med brobygget. Det är i dagsläget inte bestämt var etableringsytorna kommer att ligga men Lidingö stad har

identifierat ett antal tänkbara ytor på land, se Figur 11. Det är inte bestämt vilken typ av verk-samhet som kan komma att utföras på de tänkbara ytorna. Under byggskedet kommer verksam-heter och aktiviteter såsom uppställning av arbetsbodar, arbetsmaskiner och transportfordon, upplag för material, lastning och lossning, verkstad och snickeriarbeten att bedrivas. Det kan även bli aktuellt med pontoner som flyter på vattnet. Transporter kommer att ske mellan etableringsytorna och byggarbetsplatsen både på land och på vatten. Sjötransporter till och från mer eller mindre avlägsna platser kommer sannolikt att ske. Vilka etableringsytor som blir aktuella kommer att beslutas i samband med upphandling av broentreprenören.

Figur 11.Översiktskarta med möjliga etableringsytor (© Lantmäteriet Medgivande R7341_140002).

Om ytan vid Islinge Hamnväg norr om landfästet för broarna på Lidingö kommer att användas kan det bli nödvändigt att förstärka kajkanten, vid den så kallade Torsvikskajen, se Figur 12.

Kajen utformas på så sätt att båtar och pråmar kan lägga till. Torsvikskajen kommer sannolikt att byggas med en tät spontkonstruktion mot vattnet. Bakom spontkonstruktionen görs

uppfyllnader för att erhålla en plan markyta lämplig för de arbeten som krävs. Uppfyllnaden kan komma att kräva pålningsarbeten eller annan jordförstärkning med t ex bindemedel inom den täta spontkonstruktionen. Utfyllnaden i vattenområdet bedöms omfatta ca 1 300 m2. Spont-konstruktionen utförs även längs en sträcka på land för att förstärka befintlig slänt och stödmur.

Den totala spontkonstruktionens längd bedöms bli ca 200 m. En väg för in- och utfart kan komma att behöva byggas.

Figur 12.Principskiss som visar var förstärkningsarbeten i vatten kan behöva utföras om ytan vid Islinge Hamnväg blir en etableringsyta (© Stockholms stad / © Lidingö stad - Koordinatsystem : SWEREF 99 18 00).

Rivning av Gamla Lidingöbron

När Gamla Lidingöbron ska rivas kommer den att ligga mellan Lilla Lidingöbron och Lidingö-bron. Större delen av Gamla Lidingöbron rivs efter det att Lilla Lidingöbron har anlagts för att minimera störningarna i trafiken över broarna. Rivningen av bron kommer att göras på ett försiktigt sätt för att undvika att skada närliggande konstruktioner och för att undvika negativ påverkan på miljön.

Arbetena planeras i detalj för att under alla skeden uppfylla krav på säkerhet samt för att undvika negativ miljöpåverkan. Huvuddelen av rivningsarbetena sker maskinellt. Flytande kranar kommer sannolikt att behöva användas vid rivningen. Rivningsarbetena börjar med att spår, gångbana och räcken m m tas bort. Därefter påbörjas rivning av fackverken och

båg-N

spannet med hjälp av pråmar och lyftanordningar. När de konstruktionsdelar som ska rivas har tillräckligt stöd från lyftanordningar på flytande pråmar kan anslutningarna till resterande del av bron kapas. Den bortkapade konstruktionsdelen kan därefter lyftas bort. Arbetet sker huvud-sakligen på liknande sätt, d v s med hjälp av pråmar och kranar. När brons fackverks-konstruktion har rivits kan brostöden och landfästena börja rivas. Vid landfästena kan stora delar rivas från land med hjälp av utrustning monterad på t ex grävmaskin.

Brostöden kapas från pålarna och pålarna rivs och kapas i nivå med havsbotten, varpå de lyfts upp med kranar. De delar av pålarna som finns under sjöbotten lämnas kvar.

Samtliga konstruktionsdelar från Gamla Lidingöbron som rivs och bortmonteras kommer att transporteras till annan plats för vidare demontering och hantering. Miljöfarliga delar omhändertas.

Gamla Lidingöbron kan hållas öppen under större delen av byggtiden (cirka 3 år). Vid

anslutning av spårväg till Lilla Lidingöbron kommer Gamla Lidingöbron att stängas av under 2-6 månader. Det beror på att delar av Gamla Lidingöbron behöver rivas innan anslutningen sker.

Hur detta kommer att göras är beroende av brons exakta utformning och placering som bestäms i totalentreprenaden.