5 Alternativ
7.2 Vatten och naturmiljön
Påverkan i bygg- och rivningsskede
Vattenomsättning
Modellberäkningar har utförts för att studera om byggnation av Lilla Lidingöbron och rivning av Gamla Lidingöbron har någon påverkan på vattenomsättningen i Lilla Värtan. Samverkan mellan den nya bron, Gamla Lidingöbron och Lidingöbron har studerats. Den färdigbyggda Värtapiren har ingått som en förutsättning i beräkningarna. Tre broar kommer att ge ett högre motstånd än två broar under bygg- och rivningsskedet. Vattnet måste accelereras runt varje bros stöd, vilket innebär ett motstånd. Varje brostöd kommer också ge upphov till ökad turbulens och blandning, p.g.a. den strömgradient som uppstår runt brostödet. Modell-beräkningarna visade att den bromsande effekten av Lilla Lidingöbrons brostöd under bygg- och rivningsskedet kommer att ha en försumbar påverkan på omsättningen i Lilla Värtan. Den relativa förändringen av vattnets medelålder ligger väl under 1 %. Så små förändringar är långt under den naturliga variation man kan förvänta sig. Förändringar i den maximala botten-strömmen blir enligt modellresultaten så små att de inte kan ge upphov till någon ökad erosion av bottensedimenten. Byggskedet kommer inte att innebära någon märkbar påverkan på strömförhållandena i Lilla Värtan, vare sig det gäller strömhastigheter, omsättningstider, volymsflöden eller bottenerosion. Motståndet i systemet domineras av bottenfriktionen och sundmotstånden på vattnets väg runt hela Lidingö. Några brostöd mer eller mindre i en del av detta system av fjärdar och sund bedöms ha en försumbar påverkan, eftersom det inte sker drastiska förändringar av tvärsnittsarean (DHI 2014c). Bygg- och rivningsarbetena bedöms ha en liten negativ eller obefintlig påverkan på vattenomsättningen i Lilla Värtan.
Grumling och spridning av sediment
Pålning och spontning i samband med grundläggning av den nya brons stöd, länshållning av gjutkassuner, och kapning av Gamla Lidingöbrons pålar vid havsbotten bedöms inte ge upphov till någon betydande grumling enligt erfarenheter från liknande arbeten vid Stockholms Hamnars utbyggnad av Värtapiren.
Grundläggningsmetoden kommer att bestämmas i entreprenadupphandlingen utifrån den krav-specifikation som kommer att ingå i förfrågningsunderlaget.. En byggmetod som minimerar störningen på miljö och omgivningen är utgångspunkt för projektet.
Då pålarna och spont installeras i bottensedimenten sjunker de ned av sin egen tyngd ett antal meter innan borrning, slagning eller vibrering påbörjas. Den del av sedimentet som påverkas av pålning eller spåontning är det översta decimetertjocka skiktet med lösare sediment som trängs undan då pålar eller spont sjunker ner i sedimenten. Det blir därför endast en mycket lokal påverkan i bottensedimenten och partiklarna sjunker tillbaka till botten. Lilla Värtan har en relativt jämn bottenstruktur och en omsättningstid på 50 dagar. Den eventuella grumlingen av bottensedimenten bedöms inte förflyttas några längre sträckor och kommer därför inte att påverka känsliga grundområden. För att undvika spridning/grumling av uppspolat
jordmaterial (borrkax) vid borrning kommer vattentäta dukar och sedimentationsbassänger för uppsamling att användas.
Vid grumlande arbeten som jord- och bergschakt, fyllning, jordförstärkning och packning i strandkanten kan täta bottenförankrade skärmar eller tät spontkonstruktion användas för att
hindra grumling att sprida sig. I och med att skyddsåtgärder används och genomförande av kontrollprogram för att säkerställa att de grumlande partiklarna sedimenterar innan skärmar eller spont tas bort, bedöms ingen negativ miljöpåverkan ske i Lilla Värtan.
Vid bottenscanningen konstaterades att på både Lidingö- och Ropstenssidan sluttar botten kraftigt vid strandkanterna. Det finns två djuphålor och en höjdrygg längs den planerade sträckningen. Där pålningen kommer att ske, på 14-20 meters djup, är det till stor del syrefria bottnar med brist på djur- och växtliv som följd. Bottenfaunaundersökningar i Lilla Värtan visar att det inte finns liv på bottnar på 20 meters djup. En eventuell sedimentation på dessa djup bedöms därför inte få någon betydande påverkan på djurlivet.
Det vattenområde som enligt Länsstyelsens översiktliga kartinventering kan vara värdefullt i närområdet är det grunda området söder om Tranholmen. Området har utpekats som lek- och uppväxtområde för gös och uppväxtområde för gädda och abborre. Detta grundområdet ligger drygt 1 km norr om den planerade sträckningen för Lilla Lidingöbron. Någon risk för
att sedimenten kan transporteras till grunda områden som kan vara av betydelse för gös, gädda, abborre eller annan fisk bedöms inte föreligga. Strömming, som är en pelagisk4 fisk som lever i strömmande vatten, bedöms inte påverkas annat än högst temporärt av
byggnationen då vattenströmmarna inte påverkas i någon större omfattning.
Länshållning av gjutkassuner bedöms i nuläget ge ett mycket litet utsläpp av partiklar från ej härdad cement, i förhållande till den stora vattenmassan. Det bedöms därmed inte heller ge upphov till förhöjd pH i Lilla Värtan. Några särskilda skyddsåtgärder utöver normal aktsamhet bedöms därför inte bli aktuella.
Kapning av pålar vid rivningen av Gamla Lidingöbron bedöms ge en lokal tillfällig påverkan på bottensedimenten.
Grumling till följd arbetena i vatten bedöms ha en liten negativ påverkan på vattenmiljön i och med att vattenmiljön är utan dokumenterat höga naturvärden och spridningen inte bedöms ske.
Utsläpp av kemikalier till vatten
Vid anläggningsarbetet kommer cement, färger, hydrauloljor, drivmedel och andra kemikaliska produkter att hanteras. Spill från olyckor och ovarsam hantering kan leda till utsläpp till vattnet och i förlängningen påverkan på djur och växter i vattenområdet. Krav på vilka kemikalier som får användas, förvaring, hantering och spillberedskap kommer därför att ställas på entreprenörerna. Förutsatt att ställda krav på kemikalier följs samt rutiner för hantering av oönskade spill och läckage förutses inga stora utsläpp av kemikalier äga rum.
Gamla Lidingöbrons stålkonstruktion är rostskyddsmålad med blymönja som bland annat innehåller bly. Rivningsmaterialet ska därför hanteras med försiktighet och tas omhand på godkänd anläggning så att bly inte sprids till vatten- och naturmiljön.
Med vidtagna skydds- och försiktighetsåtgärder bedöms bygg- och rivningsarbetena ha en obefintlig påverkan på vattenkvaliteten i Lilla Värtan.
Naturmiljö
Vid pålning och spontning i ett vattenområde fortplantar sig buller och vibrationer genom vattnet. Detta kan störa fisk som uppehåller sig i området. Forskningen inom området är begränsad vilket leder till en osäker bedömning av hur detta påverkar fisken. Området vid broarna har pekats ut som lekområde för strömming. Eftersom pålningsarbeten endast påverkar ett brostöd i taget, bedöms stationär fisk kunna flytta sig till en ostörd del av vattenområdet, samtidigt som vandrande fisk kan undvika det aktuella arbetsområdet vid sin förflyttning.
Bygg- och rivningsarbetena bedöms ha en måttlig negativ påverkan på fisk inom influens-området eftersom de ekologiska förutsättningarna i livsmiljön tillfälligt försämras inom arbetsområdet. Inga naturskyddsintressen påverkas i bygg- eller rivningsskedet.
Påverkan i driftskede Vattenströmning och grumling
Modellberäkningarna visade att den bromsande effekten av Lilla Lidingöbrons brostöd under driftskedet kommer ha en försumbar påverkan på omsättningen i Lilla Värtan oavsett antal, placering eller dimension. Den relativa förändringen av vattnets medelålder ligger väl under 1 % och är för driftskedet positivt. Så små förändringar är långt under den naturliga variation man kan förvänta sig. Förändringar i den maximala bottenströmmen blir enligt modellresultaten så små att de inte kan ge upphov till någon ökad erosion av bottensedimenten.
Driftskedet kommer inte att innebära någon mätbar påverkan på strömförhållandena i Lilla Värtan, vare sig det gäller strömhastigheter, omsättningstider, volymsflöden eller bottenerosion.
Naturmiljön
Inga naturskyddsintressen påverkas i driftskedet. De fiskar och fåglar som kan ha flyttat sig till andra platser under bygg- och rivningsskedet har möjlighet att återvända i driftskedet.
Konsekvenser Vatten
Vattenmiljöns värde bedöms som måttlig eftersom Lilla Värtan inte används som dricks-vattentäkt och har måttligt värde ur rekreationssynpunkt. Projektet strider inte mot relevanta miljökvalitetsmål och påverkar inte heller möjligheten att nå beslutade miljökvalitetsnormer för vattenförekomsten. Huvudalternativet bedöms ge en liten negativ miljökonsekvens för vatten och bottenförhållandena i bygg- och rivningsskedet. Inga miljökonsekvenser bedöms uppstå i driftskedet.
Naturmiljö
Naturmiljön bedöms ha lågt värde för den biologiska mångfalden och har endast i liten omfattning förutsättningar för naturvärden. Lilla Värtan utgörs av bottnar med ont om bottenfana på grund av syrefria bottnar och föroreningar. Lilla Värtan utgör dock
övervintringsområde för svanar, sothöns och dykänder. Området under Lidingöbroarna har pekats ut som lekplats för strömming och grundområdet vid Tranholmen som lek- och
uppväxtområde. De djur som lever i området flyttar vanligtvis under bygg- och rivningsskedet för att återvända när arbetena avslutats. Huvudalternativet bedöms inte ha någon konsekvens för naturmiljön under bygg- och rivningsskede eller under driftskedet.