Risk och säkerhet

Bygg- och rivningsskede Risker

- Under byggnadstiden kommer transporterna av byggmaterial och användningen av arbetsmaskiner att öka på land och till sjöss. Detta innebär ökad trafik på vägarna. Det är i dagläget inte bestämt vilka vägar som kommer att få den ökade trafiken, men ett antagande av tänkbara vägar har gjorts av Lidingö stad som underlag till den bullerutredning som genomfördes i utredningsskedet. Om den ökade trafiken förläggs till vägar med skolor och förskolor ökar risken även utifrån ett barnperspektiv.

- Under byggskedet kommer det att finnas risk för sjöfarten under bron i samband med montering där hängande objekt är en del i processen. Det är viktigt att avlysa de delar av passagen under bron där byggarbetena pågår för att minimera risken.

- Risk för läckage av olja gällande arbetsmaskiner samt vid hantering av farligt avfall från byggarbetsplatsen behandlas av upphandling av entreprenören och sköts bland annat genom entreprenörens egenkontrollprogram.

Driftskede

Risker

- Risken att stora fartyg kör på bron är liten, eftersom bron kommer att ligga norr om vägbron. Dock finns det risk för att segelbåtar kan komma att köra på bron.

- Det transporteras inget farligt gods eller explosiva och brandfarliga ämnen under bron genom sjöfart eller på spårvägen. Det bör därmed inte finnas några risker kopplade till exempelvis explosioner. Lidingöbron är led för farligt gods men är belägen en bit ifrån Lilla Lidingöbron.

Ökad säkerhet genom utformning

- På grund av att huvudalternativet innebär en låg och fast bro bedöms bron ha ett jämnt trafikflöde, ingen hastighetspåverkan av nedförsbacke, minskad halkrisk, god sikt utmed bron.

- En fast bro bedöms som säkrare än en öppningsbar bro. Olyckor till följd av att trafikanter inte läser situationen rätt i samband med broöppning uteblir med en icke öppningsbar bro.

- Cyklar och mopeder med olika hastigheter separeras. Cyklister i det vanliga körfältet kan använda snabbkörfältet som omkörningsfil.

- Ett vanligt cykelfält läggs mellan snabbfältet och gångbanan skapar en buffertzon mellan de snabbaste cyklisterna och gående.

- Spårvägen kör på raksträcka, vilket innebär att urspårningsrisken är liten.

- Spårvägens körbana är skild från gående, cyklister och mopedister och kollision med andra trafikslag är liten.

- Cyklande och gående barn behöver breda gång- och cykelbanor, då de rör sig annorlunda än vuxna och exempelvis behöver mer vingelmån. Barn har också svårare än vuxna att bedöma hastigheten för mötande cyklister och moped-förare. Viktigt att konstruera bron så att barn inte kan klättra på ledstänger och annat.

- Anslutningar till omgivande gång- och cykelvägnät bör minimeras. Planskilda korsningar ger ökad tydlighet och enkelhet i trafikmiljön för barn. Det kommer sannolikt inte vara möjligt att utforma GC-vägnätet utan en plankorsning med spårvägstrafiken.

- Barn och äldre personer kan ha svårare att orka cykla i uppförsbacke och att hantera höga hastigheter i nedförsbacke, det är därför positivt ur ett

barnperspektiv att bron är låg utan lutning (Trafikverket 2005).

Fortsatta studier

- I det utredningsarbete som genomförs i samband med arbetet med denna miljökonsekvensbeskrivning rekommenderas att i vidare arbete med bland annat gestaltning bör barnkonsekvens- och jämställdhetsanalyser av

utformningen av bron och dess anslutningar görs i kommande skeden, när bron gestaltas.

- Trafikmiljön utformas med hög trafiksäkerhet, tydlighet och trygghet. Det kan exempelvis innebära god belysning, trafiksäkra korsningar och tydlig skyltning av de olika körfälten på cykelbanan.

8 Miljökonsekvenser av etableringsytor

De olika områdena är inte alternativ till varandra utan ytmässigt kommer det att krävas en kombination av flera etableringsytor, se Figur 40.

Figur 40 Översiktskarta med möjliga etableringsytor (© Lantmäteriet Medgivande R7341_140002).

Etableringsytan kring Islinge Hamnväg kan påverka förorenade områden samt ett område med kulturhistorisk lämning. Etableringsytor vid Islinge Hamnväg och Islingeviken är delvis föreslagna i vattenområden. De kan ge en negativ påverkan på lekområden för strömming och i Islingeviken även för abborre i den mån det finns sådan aktivitet.

Lokalisering av och transporter till etableringsytor kommer att påverka ljudmiljön för boende nära brofästena. Transportvägar kan anpassas för att minimera påverkan på boendemiljö.

Omfattningen av byggbuller styrs av vilka processer som tillämpas och maskiner som används vilket inte är känt i detta skede. Beräkningar har utförts för transporter under ett schabloniserat

”maxdygn” där gjutning antas pågå vid 3 lägen samtidigt med 4 betongbilar per timme för varje gjutplats, dvs. 12 tunga fordon per timme längs den tänkta transportslingan som gäller för alla de tre lokaliseringslägena inom Lidingö Stad. Vilken transportväg bilarna eventuellt tar på Ropstenssidan är inte känt men troligen utnyttjas sjötransport till kaj nära byggplatsen eller färd direkt genom Norra länken vilket gör transportvägen på Ropstenssidan mycket kort.

Etableringsytan Södra Kungsvägen är en etableringsyta i Lidingö bestående av ett öppet grönområde mellan Södra Kungsvägen och Lidingöbanan. Den ligger längre ifrån byggplatsen än övriga förslag och relativt nära bostäder. Eftersom huvuddelen av transporterna förväntas komma över Lidingöbron innebär lokaliseringen en längre resväg vilket är en negativ aspekt ur både miljö- och bullerhänseende. Transporter sker dock via Södra Kungsvägen som redan har betydande trafik vilket gör att tillskottet och därmed omfattningen av den negativa

ljudmiljöpåverkan blir liten.

Etableringsytan Islinge Hamnväg är belägen mycket nära byggplatsen vilket minskar

transportsträckorna och är positivt ur ljudmiljöhänseende. Platsen ligger också inom ett område som redan idag har hög bullerexponering från Lidingöbron. Hänsyn tas till de allra närmsta bostäderna som kan exponeras för buller från såväl byggplats, etableringsyta som Lidingöbron.

Antalet exponerade bostäder är dock få för detta etableringsläge.

Etableringsytan Islingeviken ligger idag relativt skyddad från buller och nära bostäder vilket innebär en ökad risk för upplevd störning av de boende vid en eventuell etablering. Området tillåter transporter via båt vilket kan innebära viss bullerstörning men kan ändå ha en högre acceptans jämfört med transporter med lastbil. Vägarna som kan brukas för transporter är för detta etableringsalternativ de med minst trafikflöden idag vilket innebär ett större relativt tillskott av eventuell byggtrafik.

Etableringsytan Ropsten ligger mycket nära byggplatsen och är den etableringsyta som innebär kortast transportvägar. Området har redan idag karaktären av hamn/industriområde och ligger relativt skyddat från närmast boende. Denna lokalisering bedöms innebära minst negativ påverkan på ljudmiljön av de fyra alternativen.

9 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler

De allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel ska tillämpas i alla sammanhang där miljöbalkens bestämmelser gäller. Enlig hänsynsreglerna ska den som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet vidta skyddsåtgärder och iaktta försiktighet för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.

MKB och andra utredningar som genomförts är ett sätt att visa att de allmänna hänsynsreglerna följts. I det fortsatta arbetet med bygghandlingar samt kontroll och uppföljning under bygg- och driftskedet ska åtaganden som görs under utredningsarbetet följas upp. Den alternativstudie som genomförts visar att lokaliseringen av Lilla Lidingöbron är den mest lämpliga ur miljö- och hälsosynpunkt. Lidingö stad kommer i upphandlingen av entreprenaden för brobygget att ställa krav på val av produkter, såsom användning och hantering av kemiska produkter, arbets-maskiner, arbetstider, transporter och avfallshantering och materialanvändning vilket följer produktvalsprincipen och hushållnings- och kretsloppsprinciperna. Kraven på detta stäms av med berörda kommuner. Nedan beskrivs de allmänna hänsynsreglerna kortfattat:

Bevisbörderegeln

Den som bedriver en verksamhet ska visa att hänsynsreglerna följs.

Kunskapskravet

Den som ska påbörja en verksamhet ska först skaffa sig den kunskap som behövs för att kunna avgöra vilka miljöeffekter som kan uppkomma.

Försiktighetsprincipen

Den som bedriver en verksamhet är skyldig att vidta åtgärder för att förhindra en störning redan vid risk för negativ påverkan. Verksamhetsutövaren ska, med hänsyn till ekonomi och teknik, använda bästa möjliga tekniska lösning.

Produktvalsprincipen

Kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan vara skadliga för människor eller miljön ska undvikas om de kan ersättas med mindre farliga produkter.

Hushållnings- och kretsloppsprinciperna

Råvaror och energi ska användas så effektivt som möjligt. Det som utvinns ur naturen ska återanvändas, återvinnas eller bortskaffas på ett miljöriktigt sätt. I första hand ska förnyelsebara energikällor användas.

Lokaliseringsprincipen

Verksamheten ska lokaliseras så att den kan bedrivas med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljö.

Skälighetsregeln

Hänsynsreglerna ska tillämpas i den utsträckning det är skäligt. Nyttan av skyddsåtgärder ska vägas mot kostnader och kraven som ställs ska vara miljömässigt motiverade utan att vara ekonomiskt orimliga. Dock får inte miljökvalitetsnormer överskridas.

Skadeansvaret

Den som orsakar en skada är ansvarig för att avhjälpa den.