Avvikelser mellan nettokostnader och strukturårsjusterade standardkostnader

Förskola och skolbarnomsorg

Verksamheten Förskola och skolbarnomsorg har de senaste åren haft en positiv nettokost-nadsavvikelse. Barn- och ungdomsnämnden fick i slutet av 2013 i uppdrag av kommunfull-mäktige att kartlägga orsaken till den ökade nettokostnaden inom förskolan. Detta resulte-rade i en rapport där slutsatsen var att de ökade lokalkostnaderna och den ökande andelen 1-åringar låg till grund för att nettokostnaderna ökar.

Vid intervju med controller framgick att Alingsås kommun ansvarar för drygt hundra förskole-avdelningar och fritidshem. Flera av dessa är små till storleken vilket ökar kostnaden per barn. Verksamheten arbetar löpande med att försöka ersätta mindre förskolor med större.

Genom att jämföra Alingsås kommuns nettokostnader för förskola och barnomsorg mot jäm-förbara kommuner med motsvarande strukturårsjusterade standardkostnader kan vi bortse från effekterna av de strukturella kostnaderna och på så sätt analysera nettokostnadsav-vikelserna.

Om nettokostnaderna för förskola och skolbarnomsorg bryts ned till enhetsnivå finner vi att kostnaden per invånare för fritidshem numera ligger i paritet med gruppen Jämförbara kom-muner. Däremot är nettokostnaden för förskola ca 10 procent högre än för gruppen Jämför-bara kommuner sett till kronor per invånare medan motsvarande kostnad för pedagogisk omsorg är hälften så stor som för jämförelsegruppen.

Bild 5.6 Sammanställning av nettokostnader för de olika enheterna inom förskola och skolbarnomsorg i jämförelse med ett ovägt snitt av jämförbara kommuner.

27 Även om kostnaden för pedagogisk omsorg är väsentligt högre per inskrivet barn än för gruppen Jämförbara kommuner innebär detta ändå en positiv effekt på Alingsås kommuns nettokostnader då andelen barn som omfattas av pedagogisk omsorg är väsentligt lägre.

Bild 5.7 Sammanställning av nyckeltal för enheten pedagogisk omsorg i jämförelse med ett ovägt snitt av jämför-bara kommuner.

Nettokostnadsavvikelsen för förskola förklaras genom den högre andelen barn som går i för-skola. Alingsås kommun har en större andel små förskolebarn i förskolan, vilket gör att kom-munen har mindre barngrupper än gruppen Jämförbara kommuner. Kostnaden per inskrivet barn är idag densamma som för gruppen Jämförbara kommuner. Tidigare år har kostnaden per inskrivet barn varit väsentligt högre för Alingsås kommun men då nämnden enligt uppgif-teffektiviserat verksamheten genom att stänga ner mindre förskolor och ersätta med större har kostnaden inte ökat lika mycket som för jämförelsegruppen.

Bild 5.8 Nyckeltal som delvis förklarar de relativt höga nettokostnaderna för Alingsås kommuns förskola

Trots att antalet inskrivna barn per årsarbetare är ca 5 procent lägre för Alingsås kommun än gruppen Jämförbara kommuner, låg nettokostnaden per inskrivet barn på samma nivåer som för jämförelsegruppen. Med ett ökat antal barn per årsarbetare hade nettokostnaden varit lägre. Vid en jämförelse av nöjd medborgarindex för förskolan de senaste två åren har Alingsås kommun ett index som överstiger gruppen Jämförbara kommuner.

Sammanfattande iakttagelser

Alingsås kommuns nettokostnadsavvikelse för verksamheten Förskola och skolbarnomsorg kan härledas till enheten förskola. Förklaringen till den positiva nettokostnadsavvikelsen åter-finns i de strukturella faktorerna där andelen inskrivna barn i förskola är högre än för gruppen Jämförbara kommuner. Nettokostnadsavvikelsen förklaras även av att antalet årsarbetare per elev är fler än för gruppen Jämförbara kommuner, något som till stor del beror på att kommunen har flera mindre förskolor. Om kommunens ambition är att fortsätta att byta ut mindre förskolor mot nya större förskolor kommer detta innebära att nettokostnaden på sikt minskar, även om korttidseffekten kan innebära ökade nettokostnader som följd av tillkom-mande kostnader kopplade till ny- eller ombyggnation.

28 Grundskola inkl. förskoleklass

Standardkostnaden för Grundskola inkl. förskoleklass har de senaste åren haft en negativ nettokostnadsavvikelse i paritet med övriga Göteborgsregionen. Antalet elever ökar stadigt från år till år och till följd av detta minskar lärartäthetsgraden som ligger långt under genom-snittet i riket. Elevantalet har alltså ökat utan att de centrala kostnaderna nämnvärt påver-kats. Controllern vid barn- och ungdomsnämndens uppfattning är att grundskolans lokal-kostnader är relativt höga då det vid de senaste årens nybyggnationer skapats ett behov av att temporärt hyra in paviljonger för att bedriva undervisning samtidigt som de nybyggda lo-kalerna är relativt dyra att bygga vilket påverkar framtida kostnader för avskrivning.

Alingsås kommun har idag motsvarande nettokostnad per invånare som gruppen Jämförbara kommuner, men då Alingsås kommun har väsentligt större andel barn som går i grundskola och förskoleklass så har kommunen en lägre nettokostnad per elev.

Bild 5.9 Sammanställning av Alingsås kommuns nettokostnader för grundskola och förskoleklass samt andelen av kommunens invånare som går i grundskola och förskoleklass jämfört med ett ovägt snitt av jämförbara kommu-ner.

Grundskolans kostnader per elev kan delas in i nedanstående grupperingar där det framgår att Alingsås kommun har en lägre kostnad per elev för elevhälsa, läromedel och skolmåltider men samtidigt en högre kostnad per elev för lokaler och även för undervisning. Därtill finns en post, övriga kostnader, som är markant högre för gruppen Jämförbara kommuner än för Alingsås kommun. Denna post består delvis av kostnader som kan ses ihop med undervis-ning vilket innebär att Alingsås kommuns kostnader för undervisundervis-ning inte med säkerhet över-stiger gruppen Jämförbar kommuner.

Bild 5.10 Sammanställning av Alingsås kommuns kostnadsposter inom grundskolan i en jämförelse med ett ovägt snitt av jämförbara kommuner

Alingsås kommun har ett högre antal elever per lärare än gruppen Jämförbara kommuner, något som bör innebära lägre undervisningskostnader per elev. Trots det höga antalet elever per lärare presterar eleverna i Alingsås kommun enligt mätningar bland de bättre kommu-nerna i riket där även Nöjd medborgarindex de senaste två åren visar en högre medborgar-nöjdhet för kommunen jämfört med gruppen Jämförbara kommuner.

29 Bild 5.11 Sammanställning av nyckeltal som förklara Alingsås kommuns nettokostnader i en jämförelse mot ett vägt snitt av jämförbara kommuner.

Framöver kommer datorer som leasas finansieras av den egna verksamheten. Tidigare har en del av kostnaden för dessa datorer tagits genom tillskjutande av medel från barn- och ungdomsnämndens egna kapital, något som upphörde under 2014. Detta kommer att på-verka nettokostnadsavvikelsen negativt.

Sammanfattande iakttagelser

Alingsås kommuns negativa nettokostnadsavvikelse kan förklaras av strukturella faktorer där den ökande andelen elever inte påverkat de fasta kostnaderna i samma utsträckning. Netto-kostnadsavvikelsen kan även förklaras av att det går fler antal elever per lärare, även om lokalkostnaderna samtidigt är högre per elev än för gruppen Jämförbara kommuner. Fram-över kan dock den stabila trenden med en konstant negativ nettokostnadsavvikelsen brytas då kostnaden för leasade datorer kommer att påverka nettokostnaderna till skillnad från tidi-gare år då dessa finansierades via det egna kapitalet.

5.3. Utbildningsnämnden

Ansvaret för delmodellen Gymnasieskola ligger under utbildningsnämnden. För att analysera Gymnasieskolans nettokostnad och strukturårsjusterade standardkostnad behövs en repre-sentativ jämförelsegrupp av kommuner. För nettokostnaden och den strukturårsjusterade standardkostnaden avseende Gymnasieskola bestäms jämförelsegruppen av faktorerna ne-dan:

 Strukturårsjusterad standardkostnad för Gymnasieskola

 Befolkningsstorlek

 Tätortsgrad

 Kommungruppsindelning

Med beaktande av ovan nämnda faktorer består jämförelsegruppen för Gymnasieskola av kommunerna:

Västervik, Karlshamn, Ängelholm, Trelleborg, Ronneby, Köping, Nyköping

I tabellen nedan framgår att Alingsås kommun de senaste tre åren haft en högre nettokost-nad än genomsnittet i riket och gruppen Jämförbara kommuner medan den strukturårsjuste-rade standardkostnaden varit i paritet med dessa grupper. Vad gäller nettokostnadsavvikelse har Alingsås kommun de senaste två åren haft en högre nettokostnadsavvikelse än övriga grupper.

30 Bild 5.12 Sammanställning av nettokostnadsavvikelsen för Gymnasieskola för Alingsås kommun mellan åren 2012-2014 jämfört med ett ovägt snitt av jämförbara kommuner, ett ovägt snitt av Göteborgsregionen samt ett vägt snitt av riket i stort

5.3.1. Identifierade skillnader mellan Alingsås kommuns standardkostnader och jäm-förbara kommuners standardkostnader

Standardkostnaden för Gymnasieskola beräknas utifrån variablerna:

 Åldersersättning för antalet ungdomar 16-18 år

 Skillnader mellan enskilda kommuners merkostnader för elevernas programval

 Skillnader mellan enskilda kommuners merkostnader för bebyggelsestruktur

Nedan presenteras beräkningen av standardkostnaden för 2014. Genom att analysera diffe-renser för ovan nämnda variabler tillhörande beräkningen av standardkostnaden kan vi dra slutsatser kring vilka faktorer som mest påverkar standardkostnaden för Alingsås kommun.

Kommunen jämförs mot ett ovägt snitt av jämförbara kommuner, ett ovägt genomsnitt av Göteborgsregionen samt ett vägt genomsnitt av riket.

Bild 5.13 Beräkning av standardkostnad för Gymnasieskola 2014. Uträkning baseras på 2012 års värden för ("Be-räknad åldersersättning för elever i kr/inv" + "Tillägg/avdrag för Programvalsfaktor och Bebyggelsestruktur" )*

"NPI-index uppräkning till 2014 års nivå". Med programvalsfaktor menas den genomsnittliga kostnaden per elev baserat på programval jämfört med den genomsnittliga kostnaden i riket per elev baserat på programval.

31 De drivande faktorerna för Alingsås kommuns standardkostnad avseende Gymnasieskola är andelen barn 16-18 år vilket ger en ca 230 kr/invånare högre åldersersättning än gruppen Jämförbara kommuner. Däremot har elever i Alingsås kommun valt program med en lägre kostnadsbild än övriga jämförelsegrupper och även riket i stort. Vid en jämförelse mot grup-pen Jämförbara kommuner innebär detta ett avdrag på den ej NPI-uppräknade standard-kostnaden på ca 109 kr/invånare till skillnad från gruppen Jämförbara kommuner som får ett tillägg på ca 56 kr/invånare, det vill säga totalt en lägre standardkostnad för Alingsås kom-mun om dryga 165 kr/invånare.

Vid en jämförelse mot Göteborgsregionen har Alingsås kommun en avsevärt lägre standard-kostnad som resultat av att Göteborgsregionen har en större andel barn i åldern 16-18 år samt blir kompenserade för programvalsfaktor och bebyggelsestruktur.

Sammanfattande iakttagelser

För Alingsås kommuns standardkostnad avseende Gymnasieskola är således åldersfaktorn, med en högre andel barn i 16-18 års ålder än gruppen Jämförbara kommuner och riket i stort, den mest drivande variabeln vid en jämförelse mot andra kommuner. Alingsås kommun får dock ett avdrag på standardkostnaden som följd av att eleverna väljer program med en lägre kostnadsbild än genomsnittet i riket.

5.3.2. Avvikelser mellan nettokostnader och strukturårsjusterade standardkostnader