Avvikelser mellan nettokostnader och strukturårsjusterade standardkostnader Vård- och äldreomsorgsnämnden har de senaste åren haft en positiv nettokostnadsavvikelse

(se bild 5.17). Vid intervju med controllern på vård- och äldreomsorgsnämnden framkom att nettokostnadsavvikelsen beror på högre lokalkostnader som är ett resultat av vilande platser, upprustning av lokaler och inflyttning i nybyggda lokaler. Andra orsaker som nämndes är höga brukskostnader för hemtjänst och den höga vårdkvalitén. Den höga brukskostnaden för hemtjänst anses vara förklarad genom en låg andel äldre invånare i särskilt boende vilket innebär en mer kostsam vård per brukare i hemtjänsten.

Genom att jämföra Alingsås kommuns nettokostnader för äldreomsorg mot jämförbara kom-muner med motsvarande strukturårsjusterade standardkostnader kan vi bortse från effek-terna av de strukturella kostnaderna och på så sätt analysera nettokostnadsavvikelserna. I bilaga 3 har nyckeltalet Kostnader för äldreomsorg exklusive interna intäkter och försäljning till andra kommuner brutits ned i mindre komponenter för att identifiera var i verksamheten de väsentliga avvikelserna finns. Då lokalkostnaderna inte särredovisas för de olika verk-samheterna ordinärt boende, särskilt boende eller öppen verksamhet har dessa exkluderats via schabloner enligt fördelning från RKA för att ge en uppfattning om den egentliga verk-samhetens kostnad exklusive lokalkostnad.

Vid denna nedbrytning framgår att de väsentliga avvikelserna i kostnader återfinns inom or-dinärt boende, särskilt boende samt lokalkostnader då kostnaden för dessa överstiger grup-pen Jämförbara kommuner. De nyrenoverade fastigheterna där verksamheterna bedrivs bi-drar till den högre lokalkostnaden, något som även är controller vid vård- och äldreomsorgs-nämndens uppfattning. Då kostnaderna för ordinärt- och särskilt boende exklusive lokalkost-nader är schablonmässigt framtagna råder viss osäkerhet kring exaktheten i dessa avvikel-ser. Trenden är dock tydlig varpå vi kan anta att den totala kostnaden per invånare för verk-samheterna ordinärt boende och särskilt boende exklusive lokalkostnader är relativt sett högre än för gruppen Jämförbara kommuner.

Avvikelsen i särskilt boende beror till störst del på att Alingsås kommun har en högre andel brukare än gruppen Jämförbara kommuner. Denna avvikelse behandlas redan i standard-kostnadsberäkningen och förklarar således inte nettokostnadsavvikelsen. Genom att bryta ned kostnaderna för ordinärt boende på underliggande delverksamheter går det att identifi-era orsakerna till kostnadsavvikelsen (se bild 5.19). Inom ordinärt boende påvisas att den väsentliga avvikelsen främst återfinns i Hemtjänsten.

36 Bild 5.19 Bilden visar kostnader för de olika delarna av det ordinära boendet beskrivet i kr per invånare över 65 år.

Vid en analys av nyckeltal för Hemtjänst framgår det att brukskostnaden markant avviker från gruppen Jämförbara kommuner-.

Bild 5.20 Bilden visar nyckeltal som beskriver avvikelsen mellan kostnader för Alingsås kommun och gruppen Jämförbara kommuner avseende hemtjänst.

Detta kan delvis förklaras av att Alingsås kommun erbjuder hemtjänst i större utsträckning än tidigare och ger möjligheten för äldre att bo kvar hemma så länge som möjligt. Antalet hem-tjänsttimmar är väsentligt högre för en genomsnittlig brukare i Alingsås kommun än för grup-pen Jämförbara kommuner vilket leder till ökade kostnader per brukare. Övriga delverksam-heter inom ordinärt boende har däremot inte någon väsentlig påverkan på kostnaden. Under denna tidsperiod har även brukarbedömingen för Hemtjänsten blivit mer positiv.

Sammanfattande iakttagelser

Alingsås kommuns nettokostnadsavvikelse för Äldreomsorgen kan förklaras av de högre kostnader som är förknippade med ambitionen att försöka låta äldre bo kvar längre i det egna hemmet innan de placeras på särskilt boende. Detta medför att kostnaden för hem-tjänst per brukare är väsentligt högre än för gruppen Jämförbara kommuner. Verksamheten har därtill väsentligt högre lokalkostnader jämfört med gruppen Jämförbara kommuner.

5.5. Socialnämnden

Ansvaret för delmodellen Individ- och familjeomsorg ligger under socialnämnden. För att analysera individ- och familjeomsorgens nettokostnad och strukturårsjusterade standard-kostnad behövs en representativ jämförelsegrupp av kommuner. För nettostandard-kostnaden och den strukturårsjusterade standardkostnaden avseende Individ- och familjeomsorg bestäms jämförelsegruppen av faktorerna nedan:

 Strukturårsjusterad standardkostnad för individ- och familjeomsorg

 Befolkningsstorlek

 Kommungruppsindelning

Med beaktande av ovan nämnda faktorer består Jämförelsegruppen för Individ- och familje-omsorg av kommunerna:

37 Lidköping, Karlshamn, Falkenberg, Enköping, Piteå, Värnamo och Vetlanda.

I tabellen nedan framgår att Alingsås de senaste tre åren, likt Göteborgsregionen, haft en kraftig om än avtagande positiv nettokostnadsavvikelse.

Bild 5.21 Sammanställning av nettokostnadsavvikelsen för Individ- och familjeomsorg för Alingsås kommun mellan åren 2012-2014 jämfört med ett ovägt snitt av jämförbara kommuner, ett ovägt snitt av Göteborgsregionen samt ett vägt snitt av riket i stort

5.5.1. Identifierade skillnader mellan Alingsås kommuns standardkostnader och jäm-förbara kommuners standardkostnader

Standardkostnaden för individ- och familjeomsorg beräknas utifrån variablerna:

 Andel arbetslösa utan ersättning

 Andel lågutbildade personer födda i Sverige

 Tätortsbefolkning

 Andel boende i flerfamiljshus byggda 1965-1975

 Andel med ekonomiskt bistånd längre än sex månader

Nedan presenteras de olika variablerna tillhörande beräkningen av standardkostnaden för Alingsås kommun, ett vägt snitt av jämförbara kommuner, ett vägt genomsnitt av Göteborgs-regionen samt ett vägt genomsnitt av riket.

38 Bild 5.22 Beräkning av standardkostnad för Individ- och familjeomsorg 2014. Uträkning görs med hjälp av en multipel regressionsanalys⁷ baserat på 2012 års värden för (Arbetslösa utan ersättning, Lågutbildade 20-40 år, Tätortsbefolkningen 2010, Boende i flerfamiljshus byggda åren 1965-1975, Ekonomiskt bistånd längre än sex månader) * "NPI-index uppräkning till 2014 års nivå".

Den mest drivande faktorn för Alingsås kommuns standardkostnad utgörs av andelen av invånare med ekonomiskt bistånd vilket motsvarar 137 kr/invånare högre ojusterad stan-dardkostnad jämfört med gruppen Jämförbara kommuner. Detta kompenseras marginellt av Alingsås kommuns lägre andel boende i flerfamiljshus byggda åren 1965-1975.

I jämförelse med Göteborgsregionen råder ungefär samma förhållanden som mot gruppen Jämförbara kommuner. Alingsås kommun, gruppen Jämförbara kommuner och Göteborgs-regionen har alla lägre påverkande faktorer än riket i stort.

Sammanfattande iakttagelser

För Alingsås kommuns strukturårsjusterade standardkostnader avseende Individ- och famil-jeomsorg är således andelen med ekonomiskt bistånd längre än sex månader den mest dri-vande variabeln vid jämförelse mot andra kommuner. Alingsås kommun har en större andel invånare med ekonomiskt bistånd längre än sex månader jämfört med gruppen Jämförbara kommuner. I standardkostnadsberäkningen är det just denna faktor som har mest tyngd vid beräkningen av standardkostnaden.

7 Multipel regressionsanalys används för att beskriva en variabel med hjälp av ett flertal andra variab-ler enligt: Y = β0 + β1X₁ + … βnX_n + ε. I detta fall används en konstant och fem variabler för att beskriva standardkostnaden för Individ- och familjeomsorg.

39 5.5.2. Avvikelser mellan nettokostnader och strukturårsjusterade standardkostnader Individ- och familjeomsorg har de senaste åren haft en positiv om än avtagande nadsavvikelse. Nämnden fick nyligen av kommunfullmäktige i uppdrag att utreda nettokost-nadsavvikelsen. Nämndens uppfattning är att nettokostnaderna varit höga inom vuxenen-heten och inom envuxenen-heten för barn- och unga. Förklaringar till detta ges genom att nämnden är tvungna att köpa väsentligt fler vårdplatser än andra jämförbara kommuner. Nämndens bedömning är att enheten för barn och unga i framtiden kommer att ligga på motsvarande nivåer som jämförbara kommuner som resultat av det nyinrättade ungdomsboendet medan kostnaden för vuxenenheten kommer att vara fortsatt hög.

Genom att jämföra Alingsås kommuns nettokostnader för individ- och familjeomsorg mot gruppen Jämförbara kommuner med motsvarande strukturårsjusterade standardkostnader kan vi bortse från effekterna av de strukturella kostnaderna och på så sätt analysera netto-kostnadsavvikelserna. I bilaga 3 har nettokostnaden för individ- och familjeomsorg brutits ned i underliggande enheter och jämförts mot gruppen Jämförbara kommuner. Här framgår att Alingsås kommun har en högre kostnad per invånare för barn- och ungdomsvård vilket överensstämmer med nämndens slutsatser. Kostnader för ekonomiskt bistånd i kronor per invånare är lägre än för gruppen Jämförbara kommuner vilket kan kopplas till den politiska satsning som inleddes 2012 där resurser lades på arbetsmarknaden. Trenden de senaste åren är att kostnaderna har minskat från att vara högre än gruppen Jämförbara kommuner 2012 till att komma en bit under 2014. Övriga enheter är i paritet med gruppen Jämförbara kommuner även om kostnaden för missbrukarvård för vuxna är lite högre per invånare för Alingsås kommun.

Bild 5.23 Nyckeltal som delvis förklarar avvikelser i Alingsås kommuns nettokostnader och strukturårsjusterade standardkostnader avseende Individ- och familjeomsorg

Det finns en större andel invånare i Alingsås kommun mellan 0-20 år vilket skapar ett större underlag för kostnader jämfört med gruppen Jämförbara kommuner. Om kostnaden för barn och unga bryts ner till kostnad per invånare i åldern 0-20 noteras att kostnaden för öppna insatser respektive familjehems - och institutionsvård är ca 21 procent respektive 6 procent högre än för gruppen Jämförbara kommuner. Detta förklaras till stor del av andelen köpta vårdplatser som är 25 procent högre än för gruppen Jämförbara kommuner.

Sammanfattande iakttagelser

Alingsås kommuns nettokostnadsavvikelse kan förklaras genom att enheten för barn och unga behöver köpa vårdplatser i stor utsträckning för att täcka sitt behov av platser. Denna nettokostnadsavvikelse bör dock avta kommande år som resultat av ett nyinrättat ungdoms-boende i egen regi.

Den positiva nettokostnadsavvikelsen motverkas dock av den lägre kostnaden för ekono-miskt bistånd jämfört med gruppen Jämförbara kommuner.

40