Sammanträde med Socialnämnden

Kallelse/Underrättelse

Sammanträde med Socialnämnden

Tid: Tisdagen den 17 November 2015, kl 15.00 Plats: Stora Konfekten, Sidenvägen 7 D, Alingsås

Information och överläggningar

Gruppmöten startar kl 14.15

Föredragning av ärenden 1-11

Ärendelista

Val av justerare och tid för justering

1. Utökat tillstånd för alkoholservering till allmänheten 2016 - First Hotel Grand

2. Tillsynsplaner för serveringstillstånd, försäljning av receptfria läkemedel och försäljning av tobak och folköl 2016

3. Internutbildning socialnämnden - Beroendestöd 4. Flytt av verksamhet på Enehagen

5. Information Flerårsstrategin

6. Månadsrapport kring ensamkommande barn 7. Förvaltningschefen informerar

8. Månadsuppföljning per oktober 2015 9. Ej verkställda beslut till IVO, kvartal 3 2015 10. Verksamhetsberättelse för POSOM 2014-2015

11. Uppdrag kartläggning av de höga standardkostnaderna inom individ- och familjeomsorgen

12. Meddelanden

13. Återrapportering av delegerade beslut 14. Eventuellt övriga ärenden

Kallelse/Underrättelse

Britt-Marie Kuylenstierna Gunvi Sultan

Ordförande Sekreterare

Tel: 0322-61 66 89

E-post: gunvi.sultan@alingsas.se

Ärende 1

Utökat tillstånd för

alkoholservering till allmänheten

2016 - First Hotel Grand

UTREDNING

2015-11-04 Dnr 2015.191 741

Socialförvaltningen Telefon 0322-61 60 00 Bankgiro 360-3420

Sidenvägen 7 D Fax 0322-195 88 Plusgiro 2 21 99 - 4

441 81 ALINGSÅS E-post socialnamnden@alingsas.se Orgnr 212000-1553

First Hotel Grand Peter Persson Bankgatan 1 441 30 Alingsås

Ansökan om tillstånd att servera alkoholdrycker First Hotel Grand, ALINGSÅS

ÄRENDET

First Hotel Grand, 556450-3505, har hos Socialnämnden ansökt om tillstånd enligt 8 kap 2 § alkohollagen (2010:1622) för utökad serveringstid fram till klockan 03.00.

Serveringstillståndet är avsett att gälla den12 mars, 26 mars, 18 juni, 29 oktober samt den 25 december år 2016.

UTREDNING

Lokalernas belägenhet och ändamålsenlighet

First Hotel Grand Hotel är beläget på Bankgatan 1 i Alingsås och har sedan tidigare serveringstillstånd för all slags alkohol till allmänheten.

Verksamhetens inriktning och omfattning

First Hotel Grand ansöker om en utökad serveringstid fram till klockan 03.00 för

alkoholservering vid 5 stycken specificerade arrangemangs dagar under år 2016. Dessa tillfällen är ”Marsnatta” 12 mars, ”Påskafton” 26 mars, ”Potatisfestival” 18 juni,

”Novembernatta” 29 oktober, samt ”Juldagen” 25 december.

Serveringen av alkohol skall vid dessa tillfällen ske i hotellets ordinarie serveringslokaler.

Sökandens personliga lämplighet

Sökanden har sedan många år tillbaka bedrivit restaurang och hotellverksamhet och innehar den kunskap och erfarenhet som krävs för att servera alkoholdrycker. First Grand Hotel har under perioden 1998 till och med 2015 beviljats utökat

serveringstillstånd vid liknande tillfällen. Serveringstiden har utvärderats tillsammans med sökanden, Polisen samt Miljöskyddsnämnden.

Remissyttranden

Polismyndigheten samt Miljöskyddsnämnden har inget att erinra mot ansökan.

UTREDNING

2015-11-04 Dnr 2015.191 741

Socialförvaltningen Telefon 0322-61 60 00 Bankgiro 360-3420

Sidenvägen 7 D Fax 0322-195 88 Plusgiro 2 21 99 - 4

441 81 ALINGSÅS E-post socialnamnden@alingsas.se Orgnr 212000-1553

BEDÖMNING

Utredarens överväganden

Serveringstiderna är ett viktigt verktyg för att kunna bedriva en restriktiv tillgång på alkohol. Utökade serveringstider innebär att det under en längre tidsperiod finns tillgång till alkoholförsäljning som kan leda till ökad konsumtion och i förlängningen eventuella olägenheter.

First Hotel Grand har i sin ordinarie verksamhet tillstånd att servera alkohol till klockan 02.00. Sökanden har sedan år 1998 ansökt och blivit beviljad utökade serveringstider till klockan 03.00 varje år vid speciella arrangemang.

Polismyndigheten och Miljöskyddsnämnden har i sina remissvar inget att erinra mot ansökan.

Polismyndigheten gör bedömningen att utökad serveringstid fram till klockan 03.00 vid angivna specificerade arrangemang inte påverkar ordningen eller berusningsnivån på ett sådant sätt att skäl finns att avslå sökandens ansökan om utökad serveringstid.

FÖRSLAG TILL BESLUT

First Hotel Grand, 556450-3505, beviljas enligt 8 kap 2 § alkohollagen (2010:1622) tillstånd för utökad serveringstid fram till klockan 03.00 den 12 mars, 26 mars, 18 juni, 29 oktober samt den 25 december år 2016.

Angelica Liljedahl Alkoholhandläggare

Ärende 2

Tillsynsplaner för

serveringstillstånd, försäljning av

receptfria läkemedel och

försäljning av tobak och folköl

2016

Diarienummer: 2015.201.741 Datum: 2015-11-04

TILLSYNSPLAN FÖR SERVERINGSTILLSTÅND ÅR 2016

Allmänt om tillsyn

Alkohollagen är en skyddslagstiftning som syftar till att begränsa alkoholens skadeverkningar. Kommunen och polismyndigheten ska utöva den omedelbara tillsynen. Kontroll av serveringsställen har dels ett förebyggande och dels ett korrigerande syfte.

Tillsyn delas normalt sett in i yttre tillsyn, inre tillsyn och samordnad tillsyn.

Vid yttre tillsyn görs tillsynsbesök på restauranger där fokus ligger på hur verksamheten bedrivs med tanke på ordning och nykterhet, att servering inte sker till minderåriga och/eller märkbart påverkade personer, förekomst av mat och att serveringsansvarig person finns på plats. Vid yttre tillsyn kontrolleras också att försäljningen sker i enlighet med tillståndet avseende t.ex. vilka slag av

alkoholdrycker som säljs, om servering sker till allmänhet eller slutet sällskap, serveringslokalerna, köket, matutbudet, serveringstiderna mm.

Vid inre tillsyn kontrolleras uppgifter från olika myndigheter. Uppgifter kan t.ex.

inhämtas från polismyndighetens register, skattemyndigheten eller kronofogden.

Vid samordnad tillsyn görs tillsynsbesök på restauranger ihop med andra myndigheter.

Tillsyn i Alingsås kommun

En detaljerad tillsynsplan upprättas varje år för planering av årets tillsynsarbete med följande målsättning:

-Alla serveringsställen med serveringstillstånd till allmänheten ska få minst ett tillsynsbesök under året.

-Nöjesinriktade serveringsställen ska få minst två tillsynsbesök under året.

-Vid inkomna anmälningar mot restauranger ska tillsynsbesök göras snarast.

-Samordnad tillsyn ska ske minst en gång per år.

-Vid större tillfälliga tillstånd till allmänheten såsom t.ex. festivaler ska tillsynsbesök i möjligaste mån göras.

-Inre tillsynsarbete sker kontinuerligt under året efter behov.

-Alkoholhandläggaren ska arbeta för att krögare och personal som arbetar med servering av alkoholdrycker genomgår utbildning i ansvarsfull

alkohoholhantering.

TILLSYNSPLAN FÖR BUTIKER SOM SÄLJER RECEPTFRIA LÄKEMEDEL ÅR 2016

Allmänt om tillsyn

Lagen om handel med vissa receptfria läkemedel innehåller bestämmelser om detaljhandel med vissa receptfria läkemedel på andra ställen än öppenvårdsapotek.

Läkemedelsverket har tillsyn över efterlevnaden av denna lag och de föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Den kommun där detaljhandeln bedrivs ska kontrollera efterlevnaden av lagen och ska till läkemedelsverket rapportera brister i efterlevnaden av lagen.

Vid kommunens tillsynsbesök hos detaljhandelsbutiker som säljer receptfria läkemedel kontrolleras bl.a. att anmälan av försäljningsstället till

läkemedelsverket har gjorts, inköp av läkemedel, mottagande av leveranser, exponering på försäljningsstället, förvaring, tillhandahållande, rutiner för reklamationer/indragningar, spårbarhet och butikens egenkontrollprogram.

Tillsyn i Alingsås kommun

En detaljerad tillsynsplan upprättas varje år för planering av årets tillsynsarbete med följande målsättning:

-Alla detaljhandelsbutiker som har anmält försäljning av receptfria läkemedel ska få ett tillsynsbesök under året.

-Vid eventuella påkomna brister kan fler besök komma att behöva göras.

TILLSYNSPLAN FÖR BUTIKER SOM SÄLJER TOBAK/FOLKÖL ÅR 2016

Allmänt om tillsyn

Alkohollagen och Tobakslagen är en skyddslagstiftning som syftar till att begränsa alkoholens och tobakens skadeverkningar. Statens Folkhälsoinstitut svarar för central tillsyn enligt både alkohollagen och tobakslagen. Dessa lagar, liksom tillsynen över att de tillämpas och efterlevs, utgör en viktig del av den nationella folkhälsopolitiken. Kommunen och polismyndigheten ska utöva den omedelbara tillsynen.

Vid kommunens tillsynsbesök hos detaljhandelsbutiker som säljer tobak/folköl kontrolleras bl.a. att anmälan av försäljningsstället har gjorts, butikens

egenkontrollprogram, inköp av tobak, märkning av tobaksvaror, att ålders kontroll

tillämpas i butiken, att skyltar och dekaler finns uppsatta gällande åldersgräns,

marknadsföring/reklam inne i butiken, att försäljningsstället har ett tillräckligt

matvarusortiment vid fölkölsförsäljning mm.

Tillsyn i Alingsås kommun

En detaljerad tillsynsplan upprättas varje år för planering av årets tillsynsarbete med följande målsättning:

-Alla detaljhandelsbutiker som har anmält försäljning av tobak/folköl ska få minst ett tillsynsbesök under året.

-Vid eventuella påkomna brister kan fler besök komma att behöva göras.

Individuella bedömningar och prioritering kring behov av tillsyn görs löpande under året vilket innebär att olika serveringsställen och butiker kan få olika antal tillsynsbesök beroende på verksamhetens art eller inkomna uppgifter av betydelse för tillståndet. Avvikelser från målsättningarna kan förekomma både när det gäller tillsyn av serveringstillstånd samt butiker som säljer tobak/folköl och receptfria läkemedel.

Angelica Liljedahl

Alkoholhandläggare

Ärende 3

Internutbildning socialnämnden -

Beroendestöd

Ärende 4

Flytt av verksamhet på Enehagen

Datum: 2015-11-05 Handläggare: Tanja Mattsson Direktnr: 0322-61 72 29

Beteckning: 2015.155 SN Socialnämnden

1

Flytt av verksamhet på Enehagen

Ärendebeskrivning

Det finns ett behov av att hitta en annan lokallösning för Enehagens gruppbostad då nuvarande lokal inte är anpassad för befintlig boendeverksamhet. Lokalen på Enehagsgatan ska istället nyttjas som en del av vårdkedjan för personer med beroendeproblematik enligt den beroendeutredning nämnden beslutade om i augusti 2015.

Förvaltningens yttrande

Lokalen på Enehagsgatan, där det idag drivs gruppbostad, är ett lägenhetskomplex där det tidigare bedrivits personlig assistans utan behov av gemensamhets-

utrymmen. Vid inflytten till Enehagsgatan år 2011 konstaterades att lokalerna är små och att det vore önskvärt med en utbyggnad för att kunna skapa en bra boendemiljö. Frågan har varit aktuell i olika forum men beslut har inte tagits om utbyggnad.

Det finns en gruppbostad på Erskavägen i centrala Sollebrunn som tidigare använts för boende till personer med psykisk ohälsa. Lokalens utformning motsvarar kraven för verksamheten och en flytt till Erskavägen skulle också innebära en utökning med 1 gruppboendeplats. Om nuvarande verksamhet flyttar från Enehagen till

Erskavägen är planen att lokalen på Enehagsgatan ska nyttjas som en del av vårdkedjan för personer med beroendeproblematik.

Förslag till beslut

1. Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att flytta verksamheten vid Enehagsgatan till Erskavägen.

2. Socialnämnden utökar verksamheten med en boendeplats i samband med flytt till Erskavägen.

Expedieras till Tanja Matsson Marie Sormunen

Socialförvaltningen Susanne Åhman Förvaltningschef

Datum: 2015-11-05 Socialnämnden

Handläggare: Tanja Mattsson

Direktnr: 0322-61 72 29

Beteckning: 2015.155 SN

Flytt av verksamhet på Enehagen

Ärendebeskrivning

Enehagens gruppbostad erbjuder idag insatsen bostad med särskild service enligt socialtjänstlagen till målgruppen personer med psykisk ohälsa. De lokaler som idag används är inte ändamålsenliga av flera skäl. Dels är lokalerna inte tillräckligt rymliga för målgruppen, dels är de utformade på ett sätt som är problematiska av arbetsmiljöskäl.

Enehagen erbjuder 5 boendeplatser och vi har idag en kö in till våra boendeplatser Det finns ett sedan tidigare liggande uppdrag att förtäta våra gruppboenden för ett bättre resursutnyttjande.

Bakgrund

Lokalen på Enehagsgatan är ett lägenhetskomplex på sex lägenheter där det tidigare bedrivits personlig assistans vilken utfördes i respektive lägenhet utan behov av gemensamma utrymmen. Enehagens gruppbostad för människor med psykisk ohälsa startade år 2011. I en gruppbostad ställs krav på

gemensamhetsutrymme vilken den nuvarande lokalen inte uppfyller¹. Lokalen tillåter inte heller att verksamheten förtätas pga av dess utformning.

Målgrupp

Personer med psykisk ohälsa har behov av avskildhet men också möjligheten till kontakt och gemenskap, i den egna bostaden, i huset, i kvarteret och grannskapet.

Möjligheten att dra sig undan och att vara ensam liksom möjligheten till ett avskilt sovrum i den egna bostaden. Den individuella friheten och tillfredsställelsen att själv göra avvägningar mellan olika behov och önskemål². Dessa behov kan inte

tillgodoses på Enehagen idag med den utformning som är.

Enehagens lokaler idag

Gruppbostaden omfattar 347 kvm och är belägen i ett bostadsområde på Enehagsgatan 39 i Alingsås med en hyra på 1 366 kr/kvm, 474 tkr/år.

2011 gjordes förändringar i lokalen och man upprättade personalutrymme,

gemensamhetsutrymme samt kök i en av de sex lägenheterna. De kvarstående fem lägenheterna är idag bostäder för de brukare som bor Enehagen. Ett

gemensamhetsutrymmes syfte är att detta skall vara en samlingsplats för boende och för personal. Gemensamhetslokalen skall vara ett komplement till lägenheterna

1 Socialstyrelsen, Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS, 2007

2 Socialstyrelsen, Detta är mitt hem, vägledning om boende och boendestöd för personer med psykisk ohälsa, 2010.

och ge möjligheter till aktiviteter, social samvaro samt gemensamma måltider.

Personalen skall garantera trygghet och struktur för de boende enligt Socialstyrelsens riktlinjer och rekommendationer.

Vid inflytten 2011 konstaterades att lokalerna är små och att det vore önskvärt med en utbyggnad för att kunna skapa en bra boendemiljö. Frågan har varit aktuell i olika forum men beslut har tagits att inte proritera dessa lokaler. Problematiken har även dokumenterats i årliga arbetsmiljöronder. Det primära problemet när det gäller arbetsmiljöasapekten är att det kök som ligger i anslutning till

gemensamhetsutrymmet ligger så till att man som personal står längst in i ett hörn och förbereder måltider med ryggen mot övriga i gemensamhetsutrymmet utan alternativ utrymningsväg. Vid ett hot- och våldtillbud finns således ingen flyktväg för personalen vilket innebär en allvarlig arbetsmiljörisk.

Planerad framtida användning av Enehagens lokaler

Om en flytt av Enehagen gruppboende verkställs planerar förvaltningen att nyttja Enehagens nuvarande lokaler till det nya boende vi ämnar starta som ett led i verkställande av beroendeutredningens förslag (vårdkedjeboendet för personer med beroendeproblematik). Idagsläget finns endast en alternativ lokal att starta

vårdkedjeboendet i, vilket är lokaldelen på f d Sagahöjd som idag står tom. För att lokalen ska kunna användas för boendeändamål behöver anpassningar göras som uppskattningsvis innebär investeringar på ca 500 tkr (bl a installation av sprinklers, ventilation och byggnation).

Lokalen i Sollebrunn

Förvaltningens förslag är att flytta Enehagens gruppboende till Erskavägen i Sollebrunn. På Erskavägen i centrala Sollebrunn finns en gruppbostadslokal som tidigare använts till boende för personer med psykisk ohälsa. Lokalen är utformad på ett sätt som möter verksamhetens behov och de riktlinjer socialstyrelsen

tillhandahåller. Ytan motsvarar 535 kvm och 6 lägenheter vilket innebär vi i samband med flytten kan utöka verksamheten med en plats mot hur det ser ut idag.

Alternativa lokaler för Erskavägens boende

Förvaltningen har undersökt möjliga alternativa lokaler som Enehagens gruppbostad skulle kunna flytta till istället för Erskavägen.

Idag finns inget självklart alternativ lokalalternativ för Enehagens gruppboende. Av de eventuella lediga kommande lokaler förvaltningen har kännedom om finns en lokal som är byggd för gruppbostad, Klämmavägen. Denna lokal kan dock tidigast bli ledig hösten -16 och det är ännu ej klart att den blir ledig.

På förvaltningen generellt finns ett stort tryck på utökning av boende för

ensamkommande och det är delvis samma typ av lokaler som är aktuella för detta som kan vara tänkbara alternativ för en flytt av Enehagen. Vi har idag 8 lokaler som vi använder alternativt kan tänkas använda till boende för ensamkommande, där både lokalen på Klämmavägen och lokalen på Sagagatan ingår. Av dessa lokaler är två undermåliga på sikt (Pojkebo) och två finns stor osäkerhet kring om vi kommer

kunna få tillgång till. Det innebär att vi redan i nuläget saknar mellan 2-6

boendealternativ för ensamkommande. Om vi skulle använda Klämmavägens lokal till Enehagen istället skulle vi således sakna ytterligare ett alternativ för

ensamkommandeboende.

Alternativet att låta Enehagen vara kvar i nuvarande lokaler kräver att en ut- och ombyggnation behöver görs för att verksamheten ska kunna fortsätta bedrivas.

Detta innebär en investeringskostnad på ca 600 tkr enligt preliminära uppgifter från Alingsåshem. Vidare innebär detta alternativ att vårdkedjeboendet får starta i Sagagatans lokaler, även detta en lokal tänkt att användas som

ensamkommandeboende.

Lokal tänkta för ensamkommande Behov 8-10 boenden 2016

Tillträde Osäkerhets faktor

Antal platser

Investerings kostnad

1. Tuvebo I drift 8

2. Götagatan I drift 10

3-4. Pojkebo I drift JA på sikt 10+10

5. Gustaf Adolfsgatan Februari 12

6. Sagagatan Mars 8 ca 500 tkr

7. Linden (förskola) Hösten 16 JA 12

8. Klämmavägen Hösten 16 JA 10

Hyresavtalet och fastighetsägaren på Erskavägen

Inför eventuella tecknadet av hyresavtalet har referenser inhämtats på fastighetsägaren till lokalen på Erskavägen, Hilldex AB.

Tidigare hyresgäst har uttryckt att det varit problem att problem att diskutera underhållsfrågor med fastighetsägaren och att man varit sen med att utföra fastighetsskötsel. Kontroll via företagsupplysningen ger att bolaget har två anmärkningar beroende på att man inte betalat skatt/avgifter/moms i tid. Utöver

detta har kontroll gjorts med Kronofogden och Tingsrätt, men varken bolaget eller styrelseledamöter förekommer i något sammanhang där.

Fastigheten har även inventerats tillsammans med Räddningstjänsten som

godkänner den för verksamheten med två mindre justeringar fastighetsägaren redan åtagit sig att utföra.

I förhandlingarna med Hilldex AB inför ett eventuellt hyresavtal finns redan en överenskommelse om vilka underhållsåtgärder som ska vara åtgärdade innan inflytt.

Denna inkluderar t ex allmän uppfräschning i form av tapeter/målning och

justeringar avseende brandskydd. Denna lista kommer ingå som en avtalsbilaga och åtgärderna ska vara utförda innan inflytt, alltså innan vi börjar erlägga hyra.

För att under hyrestiden säkerställa att det löpande underhållet och fastighetsskötseln fungerar finns två möjliga vägar att gå när det gäller avtalsskrivning.

Vi tecknar ett ”vanligt” hyresavtal med fastighetsägaren där löpande underhåll och fastighetsskötsel ligger på fastighetsägaren att utföra, men för att säkra upp att detta sköts upprättas ett avtal där man reglerar vad som händer om underhåll inte utförs som överenskommet, t ex hyresreducering. Detta innebär dock att problemet med att underhållet inte utförs kvarstår i praktiken.

Ett andra alternativ är att teckna ett hyresavtal där löpande

underhåll/fastighetsskötsel inte ingår och istället förhandla fram en lägre hyra. För fastighetsskötsel anlitas istället en extern part som utförare.

Utifrån vad som framkommit ovan bedöms detta alternativet vara att föredra.

Ekonomi

Lokalen på Erskavägen skulle, med inkluderat underhåll/fastighetsskötsel uppskattningsvis få en hyra på 1300 kr/kvm, ca 650 tkr/år.

En avtalsvariant där underhåll/fastighetsskötsel exkluderas ger en lägre kvm- kostnad, men istället en utgift för anlitande av extern part.

En ny lägenhet uppskattas generera en hyresintäkt om 72 tkr/år. Bemanningen behöver inte ökas utan kan justeras inom befintlig ram. Detta innebär att Enehagen som idag har en kostnad per plats på ca 896 tkr per plats (2 457 kr per dygn) efter flytt får en kostnad på ca 747 tkr (2 047 kr per dygn) och således bidrar flytten till ett effektivt resursanvändande inom socialförvaltningen.

Tidsplan

 Information till de boende och gode män i verksamheten på Enehagen i oktober

 Nämndbeslut i november

 Avslutande förhandlingar med fastighetsägaren i november

 Direktupphandling av extern part i december-januari

 Inledande underhållsåtgärder Erskavägen december-januari

 Flytt början av februari 2016

Förslag till beslut:

1. Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att flytta verksamheten vid Enehagsgatan till Erskavägen.

2. Socialnämnden utökar verksamheten med en boendeplats i samband med flytt till Erskavägen.

Exp:

Marie Sormunen Socialförvaltningen

Tanja Mattsson Socialförvaltningen

Susanne Åhman Förvaltningschef

Ärende 5

Information Flerårsstrategin

Ärende 6

Månadsrapport kring

ensamkommande barn

Datum: 2015-11-05 Socialnämnden

Handläggare: Lisa Klein

Direktnr: 0322-61 72 38

Beteckning: 2015.198 SN

Månadsrapport kring ensamkommande barn

Ärendebeskrivning

Månadsrapporten för oktober innehåller socialförvaltningens nya prognos av

ensamkommande barn som förväntas anvisas till kommunen under 2015 och 2016.

Rapporten innehåller också information om fördelning av hur barnen är placerade idag samt socialförvaltningens planering för målgruppen de kommande tre

månaderna. Inflödet av ensamkommande barn är stort och påverkar hela kommunen.

Förvaltningens yttrande

Aktuell prognos innebär att 94 ensamkommande barn kommer till Alingsås under 2015. Med befintliga barn ansvarar socialförvaltningen för 127 barn i slutet på 2015.

Under 2016 förväntas 67 ensamkommande barn komma till Alingsås. Med befintliga barn ansvarar socialförvaltningen för 194 barn i slutet på 2016.

Förslag till beslut i Socialnämnden

Socialnämnden noterar och godkänner oktobers månadsrapport om ensamkommande barn.

Exp:

Samtliga nämnder Kommunstyrelsen Lisa Klein

Socialförvaltningen

Susanne Åhman Förvaltningschef

Godkänd av: Susanne Åhman

Titel: Förvaltningschef

Datum: 2015-11-06

Alingsås kommun, Socialförvaltningen, 441 81 ALINGSÅS Besöksadress: Sidenvägen 7 D

Telefon: 0322-61 60 00, Fax: 0322-195 88

socialnamnden@alingsas.se,www.alingsas.se 1 (3) Datum: 2015-10-30

Handläggare: Lisa Klein Direktnr: 0322-61 72 38 Beteckning: 2015.198 SN

Månadsrapport kring ensamkommande barn

Gäller oktober 2015

Aktuell prognos baserat på Migrationsverkets siffror 2015-10-22

gränskontroller.

Migrationsverkets huvudscenario är att det kommer 33 000 ensamkommande barn till Sverige under 2015. Under 2016 kommer det 24 000.

T.o.m. vecka 42 har det kommit 19 500 ensamkommande barn till Sverige varav Alingsås tagit emot 56 av dessa, vilket motsvarar 0,28 % av landets totala inflöde.

Antagandet i aktuell prognos är att lika stor andel barn blir fortsatt anvisade till Alingsås under 2015 och under 2016. I siffror ser prognosen ut enligt följande;

ÅR 2015 2016

Prognos inflöde 94 67

Befintliga barn 2010-2014 33 127

TOTALT 127 194

Detta innebär att det ska vara ett beräknat inflöde motsvarande 3,8 barn per vecka under 2015 års kvarvarande veckor 43-53.

Faktiskt utfall vecka 43-45: 4,3 barn per vecka

Utifrån aktuell prognos innebär detta att 1,6 fler barn har anvisats till Alingsås.

ÅR 2015

Utfall t.o.m. v 45 (4/11) 69 Befintliga barn 33

TOTALT 102 (+1,6)

Prognos framåt

Utfallet är så pass lik den aktuella prognosen att ingen revidering bedöms nödvändig.

Alingsås kommun, Socialförvaltningen, 441 81 ALINGSÅS Besöksadress: Sidenvägen 7 D

Telefon: 0322-61 60 00, Fax: 0322-195 88

socialnamnden@alingsas.se,www.alingsas.se 2 (3)

Anvisade barns placeringar

PLACERINGSFORM ANTAL BARN EV. ÖVERBELÄGGNING

Familjehem 44

Egen regi

35 5

Köpta platser

23

TOTALT 102

1 Götagatan, Tuvebo, Pojkebo & Alingsås ungdomsboende

2 HVB-placeringar SoL, LVU-placeringar Sis & Gryning träningslägenheter

Planering kommande tre månader

För IFA handlar mycket just nu om rekrytering för att rusta och förstärka arbetet med de ensamkommande barnen utifrån det stora inflödet.

Två chaufförer har precis blivit timanställda för att få ihop logistiken kring barnen och avlasta socialsekreterarna som normalt gjort dessa körningar.

Rekrytering av socialsekreterare pågår. Den förstärkning som gjordes med två socialsekreterare blir ingen förstärkning i nuläget till följd av två uppsägningar. Minst två behöver anställas i denna omgång, helst fler.

En konsult har precis börjat med uppgift att enbart skriva utredningar i ett försök att komma ikapp. Konsulten arbetar 50 % i november och 100 % från december och tillsvidare.

Rekrytering av två familjehemssekreterare pågår. Tjänsterna syftar bland annat till att minska köpta platser.

Chefsstöd till Barn och Ungdomsenheten påbörjas vecka 46 då nuvarande

enhetschef inte längre hinner med uppdraget som har blivit för stort och omfattande.

Utföraravdelningen, UFA

UFA utgår i sin planering för att ha 8-10 boenden i egen regi för ensamkommande barn mot slutet på 2016.

UFA inventerar just nu lokaler som kan vara lämpliga för att starta nya boenden.

Behovet av lokaler för ensamkommande behöver under månaden lyftas

kommuncentralt då socialförvaltningen kan se redan nu att det inte finns tillräckligt många alternativ.

Vidare har UFA tagit över kontakterna och dialogen med privata utförare (AB Gryning vård i första hand) och arbetar för att se vilka boendelösningar de kan komma fram med.

Alingsås kommun, Socialförvaltningen, 441 81 ALINGSÅS Besöksadress: Sidenvägen 7 D

Telefon: 0322-61 60 00, Fax: 0322-195 88

socialnamnden@alingsas.se,www.alingsas.se 3 (3)

Rekrytering av enhetschef för ensamkommande barn pågår. En, eller två, kommer att anställas beroende på rekryteringsunderlag. Planen är att den nyanställda tar över driften av befintliga boenden och att nuvarande enhetschef blir den som jobbar med uppstart och projektering av nya boenden.

UFA fyller successivt på Pojkebo Annexet som är boende nummer 4. Pojkebos lokaler är dock undermåliga för att bedriva boende i på sikt, det fungerar temporärt men inte i längden. Plan för hur UFA ska kunna säkerställa kvaliteten på

socialförvaltningens boenden framåt samt för hur organisationen bör se ut för dem färdigställs under november månad.

Boende nummer 5 planeras öppna i december-januari beroende på tillgång till lokal i först hand och tillgång till personal i andra hand.

Socialförvaltningen

Susanne Åhman Förvaltningschef

Ärende 7

Förvaltningschefen informerar

Ärende 8

Månadsuppföljning per oktober

2015

Datum: 2015-11-05 Handläggare: Marita Haglund Direktnummer: 0322-616782

Beteckning: 2015 102 SN Socialnämnden

Månadsuppföljning per oktober

Ärendebeskrivning

Kommunstyrelsen beslutade 2015-03-16 att nämnder ska lämna månadsuppföljning till kommunstyrelsen under 2015 i syfte att förstärka kommunens ekonomistyrning.

Förvaltningens yttrande

Socialnämndens prognos för 2015 är ett underskott på 3 mnkr. Prognosen är på samma nivå sedan maj månad. Socialnämnden har under året genomfört åtgärder för att ha en ekonomi i balans de främsta åtgärderna är en tydlig samverkan inom verksamheterna för att hitta hemmaplanslösningar istället för köp av vård. En annan åtgärd är att vakanta tjänster tillsätts med viss återhållsamhet.

Under hösten har socialnämndens verksamheter kraftigt påverkats av det stora antalet ensamkommande barn som kommer till Alingsås. Delar inom

socialförvaltningen är hårt ansträngd på grund av situationen. Den ekonomiska påverkan på resultatet 2015 är i dagsläget en osäkerhetsfaktor, men prognosen är att 2015 års kostnader för ensamkommande täcks av intäkter från Migrationsverket.

Förslag till beslut

Socialnämnden fastställer månadsuppföljningen per oktober.

Susanne Åhman Förvaltningschef

Expedieras till Kommunstyrelsen

Alingsås kommun, Socialförvaltningen, 441 81 ALINGSÅS Besöksadress: Sidenvägen 7 D

Telefon: 0322-61 60 00, Fax: 0322-195 88 socialnamnden@alingsas.se,www.alingsas.se Datum: 2015-11-05

Handläggare: Marita Haglund Direktnr: 0322-616782 Beteckning: 2015.102 SN

Månadsuppföljning ekonomi per oktober 2015

Belopp i tkr

Budget 2015 helår

Utfall 2015 jan- okt

Prognos 2015 helår

Avvikelse helår

0 Verksamhetens intäkter 154 324 147 936 181 000 26 676 0 Personalkostnader -345 870 -287 771 -345 472 398

Lokalhyror -30 279 -23 803 -29 000 1 279

Köp av tjänster -57 416 -75 982 -91 416 -34 000 Övriga kostnader -76 607 -61 074 -74 000 2 607 0 Verksamhetens kostnader -510 172 -448 630 -539 888 -29 716 0

Avskrivningar -1 150 -1 026 -1 200 -50

0 Verksamhetens nettokostnader -356 998 -301 719 -360 088 -3 090 0

Kommunbidrag 356 998 297 498 356 998 0

Finansnetto 0 74 90 90

0

Årets resultat 0 -4 147 -3 000 -3 000

Socialnämndens prognos för helåret är ett underskott på 3 mnkr. Socialnämnden har haft samma prognos sedan maj månad. Cirka 1,2 mnkr av underskottet motsvaras av årets höjning av arbetsgivaravgifter som nämnden inte fått kompensation för och som inte är budgeterad.

Under hösten har socialnämndens verksamheter kraftigt påverkats av det stora antalet ensamkommande barn som kommer till Alingsås. Delar inom

socialförvaltningen är hårt ansträngd på grund av situationen. Den ekonomiska påverkan på resultatet 2015 är i dagsläget en osäkerhetsfaktor, men prognosen är att 2015 års kostnader för ensamkommande täcks av intäkter från Migrationsverket.

Alingsås kommun, Socialförvaltningen, 441 81 ALINGSÅS Besöksadress: Sidenvägen 7 D

Telefon: 0322-61 60 00, Fax: 0322-195 88

socialnamnden@alingsas.se,www.alingsas.se 2 (2)

Utfallet för personalkostnaderna under sommarmånaderna för personlig assistans och boendeverksamheten var högre än prognostiserat. Den högre kostnaden räknar nämnden med att hantera inom befintlig ram, genom minskning av andra kostnader och återhållsamhet under resterande del av året.

De främsta avvikelserna i prognosen för helåret är:

-cirka 7 mnkr högre kostnader än budgeterat för köpta placeringar inom

funktionsstöd och cirka 3 mnkr högre kostnader än budget för köpta placeringar för vuxna med beroendeproblematik

-kostnaderna för sjuklönekostnaden inom privata utförare vid personlig assistans och LASS-assistans beräknas överskrida budgeten med sammantaget omkring 3,5 mnkr.

-3,0 mnkr lägre kostnader för försörjningsstöd än budgeterat -2,7 mnkr reserverade medel för volymökningar m.m. tas i anspråk -1,7 mnkr för uppbokning av intäkter på rätt period.

Ärende 9

Ej verkställda beslut till IVO,

kvartal 3 2015

Datum: 2015-10-13 Socialnämnden

Handläggare: Lisa Klein Direktnr: 0322-617238 Beteckning: 2015.080 SN

Ej verkställda beslut anmälda till Inspektionen för vård och omsorg 2015

Ärendebeskrivning

Socialnämnden ska kvartalsvis rapportera till kommunfullmäktige, till de revisorer som avses i 3 kap. 8 § kommunallagen samt till IVO enligt 16 kap. 6 f-h §§

socialtjänstlagen (SoL) och 28 f-h §§ lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) om

1. Gynnande beslut som ej verkställts inom tre månader från dagen för beslutet 2. Gynnande beslut som avbrutits och ej verkställts inom tre månader från

dagen för avbrottet

3. Gynnande beslut som har anmälts och sedan verkställts (gäller endast revisorer och IVO)

I Alingsås gäller socialnämndens rapporteringsskyldighet för omsorg till personer med funktionsnedsättning samt för individ och familjeomsorg. Rapporteringen till IVO sker som individrapporter med sekretessbelagda uppgifter enligt en nationellt fastställd standard.

Rapporteringstillfälle 15 oktober 2015

1. Gynnande beslut som ej verkställts inom tre månader från dagen för beslutet

Beslutsdatum Typ av beslut Skäl till att beslutet

ännu ej verkställts Lagrum 2015-05-11 Kontaktperson 9.4 § Rekrytering av

kontaktperson pågår LSS 2014-04-08 Bostad med särskild

service 9.9 §

Planering finns, haft plats sedan 2015-06- 15 men inflyttning är framskjuten till oktober

LSS

2015-02-10 Bostad med särskild service 9.9 §

Tackat nej 2015-09- 07, fått nytt

erbjudande & ska lämna besked

LSS

2015-03-10 Bostad med särskild Resursbrist, saknas LSS

service 9.9 § ledig bostad 2015-03-10 Bostad med särskild

service 9.9 § Fått erbjudande, men ej lämnat besked Kan bli svårt att verkställa, tre syskon som vill bo

tillsammans

LSS

2015-03-10 Bostad med särskild service 9.9 §

Kan bli svårt att verkställa, tre syskon som vill bo

tillsammans

LSS

2015-03-10 Bostad med särskild

service 9.9 § Kan bli svårt att verkställa, tre syskon som vill bo

tillsammans

LSS

2015-04-07 Bostad med särskild

service 9.9 § Resursbrist, saknas

ledig bostad LSS

2015-04-07 Bostad med särskild

service 9.9 § Planering finns,

verkställs 1/11 LSS 2015-06-02 Bostad med särskild

service 9.9 §

Planering finns, verkställs 1/12

LSS 2015-06-02 Bostad med särskild

service 9.9 § Planering finns, tackat ja men inflyttning oklart

LSS

2014-01-14 Kontaktfamilj 4.1 § Resursbrist, saknas lämplig

uppdragstagare

SoL

2015-03-19 Kontaktfamilj 4.1 § Resursbrist, saknas lämplig

uppdragstagare

SoL

2015-05-07 Kontaktfamilj 4.1 § Resursbrist, saknas lämplig

uppdragstagare

SoL

2015-05-07 Kontaktfamilj 4.1 § Resursbrist, saknas lämplig

uppdragstagare

SoL

2015-06-03 Kontaktfamilj 4.1 § Resursbrist, saknas lämplig

uppdragstagare

SoL

2015-05-12 Kontaktperson 4.1 § Rekrytering av

kontaktperson pågår SoL 2015-06-18 Kontaktperson 4.1 § Rekrytering av

kontaktperson pågår SoL 2015-06-05 Behandlingshem 4.1

§ Vårdvistelsen ännu ej

påbörjad SoL

2. Gynnande beslut som avbrutits och ej verkställts inom tre månader från dagen för avbrottet

Beslutsdatum Typ av beslut Skäl till att beslutet

ännu ej verkställts Lagrum 2013-06-11 Kontaktperson 9.4 § Avbrott sedan 2015-

02-23 då lämplig uppdragstagare

LSS

saknas

2014-04-04 Kontaktperson 9.4 § Avbrott sedan 2015- 02-26 då kp är sjukskriven och personen inte vill ha någon annan

LSS

3. Beslut som tidigare rapporterats som ej verkställt och som nu verkställts eller avslutats

Beslutsdatum Typ av beslut Datum för

verkställighet, avslut Lagrum

2014-10-29 Bostad (IFO) 2015-08-09 SoL, verkställt

2015-03-13 Bostad (IFO) 2015-08-03 SoL, verkställt

2014-11-28 Kontaktperson 9.4 § 2015-09-21 LSS, verkställt 2014-05-21 Avlösarservice 9.5 § Beslutet avslutat

2015-05-08 då familjen aldrig utnyttjade insatsen

LSS, avslutat

2014-10-09 Bostad (IFO) Avslutat 2015-09-14, personen flyttat från landet och avsagt sig insatsen

SoL, avslutat

2014-12-09 Kontaktperson 9.4 § Beslutet avslutat 2015-08-27 på den enskildes begäran

LSS, avslutat

2014-10-08 Kontaktfamilj 4.1 § Avslutat 2015-09-24, beviljats

ungdomsbehandlare vilket familjen tycker är tillräckligt

SoL, avslutat

Förslag till beslut i Socialnämnden

Socialnämnden noterar rapporten till IVO för kvartal 3 2015 och översänder den till kommunfullmäktige och kommunens revisorer.

Exp:

Kommunfullmäktige Kommunens revisorer Lisa Klein

Socialförvaltningen

Susanne Åhman Förvaltningschef

Godkänd av: Susanne Åhman

Titel: Förvaltningschef Datum: 2015-10-19

Ärende 10

Verksamhetsberättelse för POSOM

2014-2015

Datum: 2015-10-21 Handläggare: Marita Haglund Direktnr: 0322-616782

Beteckning: 2015.192 SN 163 Socialnämnden

Verksamhetsberättelse för POSOM 2014-2015 samt handlingsplan 2015

Ärendebeskrivning

POSOM står för Psykiskt Och Socialt Omhändertagande och är en grupp som är en resurs vid olyckor och katastrofer. Socialstyrelsen förordar att det i varje kommun ska finnas en beredskapsgrupp/ledningsgrupp som snabbt kan kallas samman och organisera ett psykiskt och socialt omhändertagande. POSOM har funnits i Alingsås sedan 1993.

Ledningsgruppen för POSOM redovisar en gång per år sitt arbete i en verksamhetsberättelse.

Förvaltningens yttrande

Karin Alvermalm, avdelningschef IFA har, som samordnare i Alingsås POSOM- grupp, skrivit en verksamhetsberättelse 2014-2015 för POSOM.

Förslag till beslut

1. Socialnämnden godkänner Verksamhetberättelse 2014-2015 för POSOM.

2. Socialnämnden lägger Handlingsplan POSOM 2015 till handlingarna.

Expedieras till Kommunstyrelsen

Barn- och ungdomsnämnden Utbildningsnämnden

Kultur- och fritidsnämnden

Vård- och äldreomsorgsnämnden

Bilagor

Verksamhetsberättelse för POSOM 2014-2015 Handlingsplan POSOM 2015

Socialförvaltningen

Susanne Åhman Förvaltningschef

1 Datum : 2015-10-21

Handläggare: Karin Alvermalm Direktnr: 0322-61 69 70

Verksamhetsberättelse 2014-2015 för POSOM

Bakgrund

POSOM står för Psykiskt Och Socialt Omhändertagande vid större olycka eller katastrof. Socialstyrelsen förordar att det i varje kommun ska finnas en beredskaps- grupp/ledningsgrupp som snabbt kan kallas samman och organisera ett psykiskt och socialt omhändertagande. POSOM har funnits i Alingsås sedan 1993.

Ledningsgruppen för POSOM redovisar en gång per år sitt arbete i en verksamhetsberättelse.

Organisation

POSOM ingår i kommunens katastroforganisation. Vid en olycka där katastrof- ledningen är aktiverad är POSOM underställd kommunens katastrofledning.

Gruppen aktiveras antingen via räddningstjänst, polis eller via kommunens katastrofledning. POSOM´s ledningsgrupp kan även aktiveras på eget initiativ.

Ledningsgrupp

Ledningsgruppen under året har bestått av Karin Alvermalm från socialförvaltningen som också är samordnare för POSOM, Susanna Thuresson och Jonas Holmstrand för räddningsförbundet, Kent Perciwall för polismyndigheten, Pia Hanzén för barn- och ungdomsförvaltningen, Anna Lena Hansdotter för utbildningsförvaltningen, Inge Ljunggren för kultur- och fritidsförvaltningen, Rolf Wollert och Gunilla Möller för Svenska kyrkan, Elisabeth Axell för frikyrkorna, Frida Perciwall-Mattsson för

primärvården och Kristina Bornhall, vård- och äldreomsorgsförvaltningen.

Resursgrupp

Resursgruppen består av ungefär 50 personer huvudsakligen från Alingsås kommuns olika förvaltningar, men även från andra organisationer. Resursgruppen sammankallas och leds av POSOM´s ledningsgrupp.

Verksamhetsberättelse 2014-2015

Ledningsgruppen har regelbundet mötts under året. Flera medlemmar är nya i arbetet och tid har ägnats åt att gemensamt gå igenom handlingsplanen och samtala runt vad gruppens arbete skulle kunna innebära vid större händelser.

Dialog har förts om vad som kan bli POSOM´s ansvar och vad som sker i ordinarie verksamhet respektive sköts av kommunens katastrofledningsgrupp. En miniövning ledd av räddningstjänsten har genomförts för att ytterligare säkerställa arbetet.

Samverkan med krisledningsgruppen på Alingsås lasarettet har inletts för att förebygga samverkansbekymmer vid större händelser. Kommunerna inom

upptagningsområdet har bjudits in, kontaktpersoner tagits fram och handlingsplaner diskuterats. POSOM-arbetet är olika upplagt och organiserat i de kommunerna.

2 Resurslistorna har uppdaterats då år förflutit och personer bytt både telefonnummer och lämnat kommunen. Nya resurspersoner har också kommit till.

Den nuvarande handlingsplanen antogs av kommunfullmäktige 2007 och

reviderades 2008. Handlingsplanen är nu uppdaterad igen 2015 och anpassats till nuvarande förutsättningar.

POSOM har inte aktiverats under året, men kontakter har tagits med representanter i ledningsgruppen för att avgöra om någon insats behövt komma till stånd. Allt som skett har hanterats i ordinarie verksamhet och genom god samverkan.

Framåt behöver en utbildningsdag för resurspersonerna planeras och möjligheterna för kompetensutveckling av POSOM´s ledningsgrupp undersökas vidare.

Karin Alvermalm Avdelningschef IFA Socialförvaltningen

POSOM

Handlingsplan

2015

1

Innehåll

1. Inledning ... 2

2. Organisation ... 2

3. Beslut om inlarmning av POSOM:s ledningsgrupp ... 2

4. Arbetsuppgifter kopplat till stabsfunktioner ... 3

4.1 Stabschef för POSOM ska: ... 3

4.2 Informationsansvarig ska: ... 3

4.3 Resurspersonansvarig ska: ... 3

4.4 Operativt resurspersonansvarig ska: ... 3

4.5 Behovsansvarig ska: ... 4

4.6 Administratören ska: ... 4

5. Informationsplan... 4

6. Planläggning och arbetsmetodik för resurspersonerna... 4

6.1 Första Mottagande ... 4

6.2 Fortsatt omhändertagande ... 5

7. Mottagning av anhöriga ... 6

8. Uppföljning av POSOM-gruppens insats ... 6

2

1. Inledning

Sedan 1993 har kommunen haft en handlingsplan för POSOM (psykiskt och socialt omhändertagande vid större olycka eller katastrof).

Idag blir vi ofta påminda om hur snabbt och oförutsett större olyckor och katastrofer kan hända i vårt samhälle. Det kan vara våldshändelser, som drabbar ett stort antal människor likväl som olycks- händelser i trafiken, naturkatastrofer mm. Gemensamt är att oskyldiga människor berörs direkt eller som vittnen. Man kan även vara nära vänner och anhöriga till de drabbade. Socialstyrelsen har påtalat att det i varje kommun bör finnas en beredskapsgrupp/ledningsgrupp (POSOM), som snabbt kan kallas samman och organisera ett psykiskt och socialt omhändertagande. Alingsås ledningsgrupp för POSOM består av en representant från vardera socialförvaltningen, utbildningsförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltningen, vård- och äldreomsorgen, kultur- och fritid, räddningstjänst, primärvård, närsjukvård, polis, kyrkor i Alingsås, samt kommunens säkerhetssamordnare.

Insatserna, som kan vara av olika karaktär beroende på olyckans art och omfattning, syftar främst till att hjälpa drabbade att hantera en mycket påfrestande situation. Ett väl genomfört omhändertagande innebär att berörda ges bättre förutsättningar att bearbeta det inträffade. Insatserna förebygger psykisk ohälsa på sikt.

2. Organisation

POSOM-insatser organiseras i form av en ledningsgrupp och en resursgrupp, som bör bestå av ca 50 personer. Resurspersonerna är i första hand kommunal personal som utses enligt beräkningsnyckel baserad på antal anställda per förvaltning. Ledningsgruppen deltar normalt inte i de direkta insatserna utan leder arbetet i samråd med kommunledning, räddningsledning och den katastroforganisation som finns vid Alingsås lasarett.

POSOM ingår i kommunens krisorganisation. Vid en olycka, som innebär att kommunens krisledning aktiveras är POSOM-verksamheten underställd krisledningen.

Vid en olycka som enbart aktiverar POSOM ingår POSOM-verksamheten i det totala

räddningsarbetet och är underställd räddningsledaren. Varje verksamhet som ingår i POSOM:s ledningsgrupp bär sina egna kostnader. Alingsås Kommuns personalavdelning står för löpande kostnader för drift av verksamheten såsom ledningsgruppens basarbete, resurspersoners utbildning etc.

POSOMs egna insatser organiseras i form av ledningsgrupp och en eller flera resurspersonsgrupper.

Ledningsgruppen deltar inte i de direkta insatserna utan leder resursgruppernas arbete. Samverkan sker med räddningsledaren, vid behov med krisstöd vid lasarettet och vid en katastrof med

katastrofledningen.

Huvudansvaret för att leda POSOM-verksamheten ligger på socialförvaltningen. Ledningsgruppen redovisar arbetet en gång per år i en verksamhetsberättelse.

3. Beslut om inlarmning av POSOM:s ledningsgrupp

Räddningsledaren eller yttre befäl vid polismyndigheten beslutar om inlarmning av Posom-ledningen.

I vissa fall kan även kommunens krisledningsgrupp larma. Om POSOM:s ledningsgrupp själva bedömer att det finns behov av insatser kan man själv aktivera sig.

Inlarmning sker via räddningschef i beredskap. Räddningschef ringer in enligt lista över

ledningsgruppen eller skickar SMS. Därefter övertas ansvaret av ledningsgruppen. Samlingsplats är Räddningstjänsten om inte annat överenskommits mellan den förste i ledningsgruppen och med

3

räddningsledare. POSOM-väska med registerkort, listor över resurspersoner med mera finns hos räddningstjänsten.

Så snart två medlemmar ur ledningsgruppen kommit till samlingsplatsen, görs en bedömning av vilka insatser som kan bli aktuella, och i vilken ordning de behöver utföras, samt förväntat personalbehov.

Ledningsgruppens inkallade medlemmar fördelar de uppgifter som ska utföras.

4. Arbetsuppgifter kopplat till stabsfunktioner

4.1. Stabschef för POSOM ska:

 Leda och fördela stabens arbete

 Kontakta räddningschef i beredskap och meddela att POSOM gruppen finns på plats och vilket telefonnummer ledningsgruppen kan nås på

 Upprätta kontakt med kommunledningen

 Besluta om lämpliga lokaler för ledningsgruppen och resurspersoner

 Se till att kommunens växel ordnar fram lämpliga telefonlösningar

 Ha fortlöpande kontakt med - räddningschef i beredskap.

 Då krisstöds på lasarettet är aktiverad hålla kontakt via telefon

 Finnas tillgänglig i ledningsrummet under pågående insats

 Fatta beslut om tid för stabsinformation och information till resurspersoner

 Ansvarar för stabsinformationen

 Löpande lämna rapport till administratören om vidtagna åtgärder

4.2. Informationsansvarig ska:

 Ansvara för mediainformationen angående POSOM:s insats.

 Sammanställa och värdera information som ska kunna lämnas ut till media

 All information lämnas ut via kommunikationsenheten efter samråd med eller via polis och räddningstjänst

 Hålla kontakt med kommunens kommunikationsenhet för att få ut information på hemsidan

 Biträda stabschef

 Ha kontakt med andra POSOM grupper i de drabbades hemkommuner

 Ordna med avlösningsschema för ledningsgruppen

 Löpande lämna rapport till administratören om vidtagna åtgärder

4.3. Resurspersonansvarig ska:

 Befinna sig i ledningsrummet

 Besluta om antal resurspersoner som ska ringas in

 Ordna med avlösningsschema för resurspersoner

 Se till att material från POSOM väska och västar blir tillgängliga för resurspersoner

 Rapportera till stabschef om hur resurspersonernas arbete fungerar

 Förbereda ev. mottagande av anhöriga

 Föra noteringar om händelseförloppet som lämnas vidare till administratören

 Informera operativ resursansvarigperson

4.4. Operativt resurspersonansvarig ska:

 Starta inringning av resurspersoner och vid behov starta telefonjour

 Avdela först anlända resursperson till att o pricka av anlända resurspersoner o se till att de anlända får namnlappar

o lämna besked om nästa informationstillfälle för resurspersoner

4

 Informera aktiverade resurspersoner på utsatta tider

 Fördela resurspersoner i arbetslag där varje lag har en kurir

 Följa upp resurspersonernas arbete och lämna rapport till resurspersonansvarig

4.5. Behovsansvarig ska:

 Ordna smörgåsar och dryck

 Skaffa fram filtar och kläder då behov finns

 Ansvara för övriga inköp

 Ansvara för bokning av förläggning och transporter

 Notera alla åtgärder som lämnas till administratören

4.6. Administratören ska:

 Föra löpande dagboksanteckningar

 Kommunicera med de ansvariga för olika områden och sammanställa information inför stabschefens genomgång

 Viktig information skrivs på Whiteboard eller läggs via dator ut på storbild för bästa möjliga informationsflöde och för att underlätta vid stabsgenomgång

5. Informationsplan

I det vardagliga arbetet finns en kommunikationsenhet inom kommunledningskontoret. Vid en katastrof och i ett beredskaps- eller krigsläge upprättas inom kommunledningen en

informationscentral med möjlighet till dygnsbevakning.

 POSOM:s informationsansvarige ansvarar för information om POSOM:s egen insats

 Räddningstjänst och polis ansvarar för information om olycka eller katastrof till press och allmänhet. Vid behov kontaktas kommunikationsenheten för hjälp med informationsinsatsen.

 Kommunikationsenheten upprättar vid behov informationscentral och ansvarar då för samlad information till press och allmänhet. Räddningsledaren och/eller kommunledning har ansvar för att göra bedömning av behov av att upprätta informationscentral.

POSOM har kontakt med informationscentralen för att av centralen få uppgift om lägesförändringar, upprättande av telefoner och fax. Vid större uppföljningsarbete då större grupper ska nås, sker samarbete mellan POSOM-ledningen och informationscentralen/kommunikationsenheten.

6. Planläggning och arbetsmetodik för resurspersonerna

Resurspersonerna samlas på den plats som anvisats av ledningsgruppen. Vid ankomsten sker anmälan och väst och namnskylt sätts på. Då resurspersonerna samlats ger

resurspersonsansvarig i POSOM:s ledningsgrupp lägesrapport och information om hur omhändertagandet skall ske.

Information till resurspersoner

De först inkomna resurspersonerna informeras om vad som hänt, hur många människor som drabbats och kommer att beröras av

resursgruppens arbete, samt vad som kommer att ske. Personer avdelas för ett första mottagande av drabbade.

6.1. Första Mottagande

Första grupp De första ur resurspersonalen som kommer in, står för det inledande mottagandet av drabbade som ska tas om hand.

5

sjukhus

Informera drabbade om att POSOM-ledningen håller kontakt med det sjukhus de skadade förts till, och kommer att ge besked så snart besked finns att ge.

Telefoner Informera om att telefoner finns tillgängliga, att resurspersonal kommer att hjälpa till med telefonering till anhöriga och skadade som förts till sjukhus.

Meddela att information om skadade kan dröja, men att den ges så fort det går!

Kontaktpersoner Informera om att alla kommer att få kontaktpersoner ur resurspersonalen Sammanhållning Informera om att vi strävar efter att hålla samman alla drabbade så långt

som möjligt.

Registrering Registrera var och en som tas om hand. Var noga med att anteckna kända uppgifter om

 de som dödats

 de som skadats och förts till sjukhus

 de som finns med i krisgruppsarbetet

 anhöriga som kan nås hemma

För dessa anteckningar finns särskilda registerblad

6.2. Fortsatt omhändertagande

kontakt personer

När inkallad resurspersonal kommit in och delats i grupper, påbörjas den egentliga insatsen. Resurspersonerna fördelas av POSOM-ledningen på de uppgifter som ska utföras

De drabbade delas in i mindre grupper.

Anhöriga till döda bör redan från början tilldelas en särskild resursperson var eller per familj.

Övriga kan vid behov delas i större grupper, fem till åtta per grupp. Varje grupp tilldelas en resursperson. Håll samman familjer!

Behov av mat, kläder med mera

Resurspersonen kollar upp vilka behov de drabbade har av mat, kläder, vila, telefonhjälp med mera. Behov meddelas till POSOM-ledningen, som fördelar arbetet.

Samtal Inledande samtal om vad som hänt sker i de små grupperna. De drabbade får berätta om vad som hänt ur sitt eget perspektiv. Det är viktigt, att resurspersonen i detta skede lyssnar utan att korrigera eller förklara. Lyssna hela tiden på de drabbade. Ta upp samtalstrådar i syfte att hjälpa den drabbade att uttrycka sina upplevelser. Trösta och lugna.

Reaktioner Reaktionerna efter en dramatisk upplevelse kan variera mycket. Allt från apatisk inbundenhet till gråt eller intensivt pratande. Grip inte in för mycket.

Närhet är i detta läge viktigast. Varsam kroppskontakt och lyssnande.

Information Först då information ges av POSOM-ledningen om vad som verkligen skett, kan denna föras vidare till de drabbade. Det är viktigt med saklig information, eftersom annars rykten snart sprids även bland de drabbade!

Motverka ryktesspridning!

6

Telefonering Resursperson hjälper till med telefonering.

Samtal till sjukhus görs först då besked från polisen kommit om vart skadade förts. Frågor om skadade görs först av resurspersonen. Han/hon talar med vårdpersonalen.

Mat och dryck Mat och dryck kan behövas, POSOM-ledningen ser till att det som behövs kommer fram. Att få något att äta eller dricka kan verka lugnande.

Kläder Drabbade kan behöva kläder. Gå igenom vilka behov som finns och meddela POSOM-ledningen.

Vila Drabbade kan behöva lägga sig. POSOM-ledningen ordnar sängplatser eller motsvarande. Lämna inte en drabbad ensam längre tid.

Resurspersonen sitter hos eller tittar in till den drabbade ofta.

7. Mottagning av anhöriga

 Lokaler ställs i ordning för att kunna ta emot anhöriga och närstående

 Vid behov ordnas övernattningsförläggning för drabbade från annan ort. I fall

övernattningsförläggning anordnas bör resurspersoner finnas på plats som stöd för de drabbade.

 Vid transporter till sjukhus för de som har skadade anhöriga skall det möjliggöras för att resurspersoner medföljer.

 Inför hemresor för drabbade från annan ort, tas kontakt med hemkommun för att möjliggöra för att de drabbade blir omhändertagna vid hemkomsten.

 Vid hemresa inom kommunen kan resursperson medfölja om behov finns av detta.

 Samtal om vad som hänt bör hållas med hela gruppen innan den splittras. Ev kan gruppen delas in i mindre samtalsgrupper.

 Samtal organiseras av ledningsgruppen. De drabbades resurspersoner deltar i samtalet.

Genomgång av händelseförloppet bör genomföras. Avsikten är att de drabbade ska få berätta vad som skett. Var och en ska få tala utan att avbrytas. Ingen berättelse ska rättas. Först då den är avslutad kan korrigerande fakta lämnas.

Den som leder samtalet (någon ur ledningsgruppen) skall vara välinformerad. Om de drabbade reser hem samma dag som olyckan blir samtalet en genomgång av vad som skett.

Ledningsgruppen bör ta upp frågan om uppföljning på hemkommun.

8. Uppföljning av POSOM-gruppens insats

Efter avslutad insats och senast inom ett dygn, samlas alla för POSOM-gruppens

avlastningssamtal. Det är en fördel om avlastningssamtalet kan starta upp inom 8 timmar efter avslutad insats.

Samtalet förs med hela gruppen eller i mindre grupper. Det är viktigt att hålla ihop gruppen/grupperna och att alla sitter kvar tills samtalet är avslutat.

7

Det är angeläget att välja en bra lokal för dessa samtal, alltså ingen genomgångslokal samt att mobiltelefoner och sökare är avstängda.

Syftet med avlastningssamtalet är att motverka rykten, att få en gemensam bild/syn vad man varit med om, att kunna avsluta händelsen samt att få avreagera sig.

Med fördel deltar två samtalsledare för avlastningssamtalet, en som är ansvarig för fakta och en som utgår från tanke/känsla.

Samtalet förs enligt följande schema:

1. Introduktion - fakta

- sekretess och tystnadsplikt - händelsen

2. Teknisk beskrivning - var och en berättar 3. Känslomässig beskrivning - var och en berättar 4. Sammanfattning - upplevelsen

- hur gå man vidare

Avsikten är att tydliggöra sammanhanget. Var och en ska få berätta utan att avbrytas. Ingen berättelse skall rättas. Först då en berättelse är avslutad kan korrigerande fakta lämnas. Om någon börjar angripa någon annan i samtalet måste detta genast stoppas.

Den som behöver mer än ett avlastande samtal skall slussas vidare till annan samtalskontakt.

Ärende 11

Uppdrag kartläggning av de höga

standardkostnaderna inom

individ- och familjeomsorgen

Datum: 2015-10-21 Handläggare: Marita Haglund Direktnr: 0322-616782

Beteckning: 2015.139 SN Socialnämnden

1

Revisionsrapport Utredning avseende standardkostnader

Ärendebeskrivning

Kommunfullmäktige beslutade 10 juni 2015 att uppdra åt Ernst & Young att granska nettokostnadsnivåer i förhållande till strukturårsjusterade standardkostnader för fyra nämnder, däribland socialnämnden¹. Då socialnämnden 2015 har fått i uppdrag av Kommunfullmäktige att fortsatt kartlägga de höga standardkostnaderna inom individ- och familjeomsorgen och vidta åtgärder för att minska avvikelsen, är resultatet av granskningen av vikt för nämnden.

Förvaltningens yttrande

Syftet med revisionens granskning är att kartlägga kommunens rapporterings- process. Ett annat syfte är att förklara varför kommunens nettokostnader är högre än kommunens strukturårsjusterade standardkostnader. Ett tredje syfte är att

identifiera vad som är drivande i skillnaderna i standardkostnaderna mellan Alingsås kommuns och andra jämförbara kommuner.

Sammanfattning av granskningens resultat

Granskningens sammanfattande bedömning (sidan 40-42) som rör socialnämnden är att:

 Socialnämnden bokför initialt inte samtliga löpande kostnader och intäkter på nyttjarens verksamhetskod. Detta innebär att socialnämnden har en större andel ofördelade poster att hantera i slutet av året jämfört med andra nämnder och risken för felfördelning ökar. Granskarnas rekommendation är att alla poster som direkt går att härleda till en specifik verksamhet bör bokas direkt på den verksamhetskoden.

 Socialnämnden fördelar sina gemensamma kostnader baserat på

omsättning, vilket ger en något felaktig fördelning då hänsyn inte tas till vem som faktiskt nyttjat tjänsten. Granskarnas rekommendation är att

socialnämnden i framtiden fördelar en större andel av kostnaden utifrån faktiskt nyttjande.

 Den mest drivande faktorn i beräkningen av standardkostnaden för individ- och familjeomsorg är kommunens relativt höga andel invånare som haft ekonomiskt bistånd över sex månader.

 Individ- och familjeomsorgen har höga nettokostnader (kronor/invånare), vilket främst förklaras genom höga kostnader för köp av vårdplatser för barn och unga.

1 Nettokostnad är kronor per invånare. Standardkostnad är kronor per invånare, men dessutom är hänsyn tagen till kommunens sociala struktur.

Den analys som förvaltningen har gjort av nettokostnaderna för individ- och familjeomsorgen och som var med som ärende vid socialnämnden 29 september överensstämmer med revisionsrapportens beskrivning.

Förslag till beslut

1. Socialnämnden ger förvaltningen i uppdrag att förändra redovisningen av kostnader och intäkter enligt revisionsrapportens rekommendationer.

2. Socialnämnden lägger revisionsrapporten till handlingarna.

Expedieras till Marita Haglund Hannah Kotsalitis

Socialförvaltningen

Susanne Åhman Förvaltningschef

Oktober 2015*

*Reviderad jämfört med en rapport som avlämnades i september 2015

Alingsås kommun

Utredning avseende standardkostnader

2

Innehåll

1. Sammanfattning ... 3

2. Inledning ... 5 2.1. Bakgrund ... 5 2.2. Syfte ... 5 2.3. Avgränsningar ... 5 2.4. Metod ... 6 3. Utgångspunkter ... 8 3.1. Utjämningssystemet ... 8 3.2. Räkenskapssammandraget ... 9 3.3. Nettokostnad ...10 3.4. Standardkostnad ...10 3.5. Strukturårsjusterad standardkostnad ...10 3.6. Nettokostnadsavvikelse ...11 4. Process för inrapportering av nettokostnader ...12 4.1. Centrala rutiner för framtagande och inrapportering av underlag för beräkningen av

nettokostnaden ...12 4.2. Nämndernas rutiner för framtagande och inrapportering av underlag för beräkningen av nettokostnaden ...14 5. Analys av nettokostnader, standardkostnader och strukturårsjusterade

standardkostnader ...21 5.1. Nettokostnad och strukturårsjusterad standardkostnad ...21 5.2. Barn- och ungdomsnämnden ...22 5.3. Utbildningsnämnden ...29 5.4. Vård- och äldreomsorgnämnden ...33 5.5. Socialnämnden ...36 6. Sammanfattande bedömning ...40

Bilaga 1: Dokumentförteckning Bilaga 2: Räkenskapssammandraget Bilaga 3: Beräkningar