med forskning kring hur det faktiskt arbetas med ungdomar och på vilket sätt samtal och diskussioner kring pornografi genomförs. Med grund i forskningens betoning på vikten av utbildning hos ungdomar är det därför av intresse att undersöka hur aktörer som arbetar med ungdomar, i Sverige, faktiskt samtalar med ungdomarna kring frågor om pornografi.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med den här studien är att genom intervjuer undersöka hur aktörer i sin profession berör sex- och samlevnadsfrågor i möten med ungdomar i gymnasieålder, med ett fokus på pornografi och pornografikonsumtion. Studien ämnar även att undersöka vilka normer som framträder i dessa möten. Studien ämnar göra detta genom att besvara följande frågor.
1. Hur får ungdomar information om pornografi enligt aktörerna? Vilken typ av information får ungdomarna?
2. Vilka normer framträder i aktörernas beskrivningar av samtalen med och/eller informationen till ungdomarna?
2. Bakgrund
Nedan presenteras studiens bakgrund som består av ungdomars rättigheter till kunskap rörande sex och samlevnadsfrågor, vilken information samt stöd det finns för föräldrar och yrkesverksamma som träffar ungdomar i sitt arbete att få, samt var ungdomar själva kan få råd och stöd.
2.1 Sex- och samlevnadsundervisning i den svenska gymnasieskolan
Sex- och samlevnadsundervisningen i gymnasieskolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter samt att eleverna ska utveckla sina intressen utan att begränsas av normer och föreställningar om vad som är könsstereotypt. Utbildning kring sexualitet, relationer, kön och jämställdhet samt normer finns i flera av kurs- och ämnesplanerna. Detta innebär att det särskilda ansvaret för att eleverna får sådan kunskap ligger på rektorn. Flertalet studier visar att nationella satsningar på sådan undervisning leder till bland annat minskad homofobi, en minskning av sexuellt överförbara infektioner samt färre sexuella övergrepp (Skolverket, 2021a). Enligt Skolverket (2021a) består undervisningen rörande sex och samlevnad av tre delar för att bidra till en helhetssyn kring ämnet. Detta beskrivs som en triangel där basen är de diskussioner som varje lärare tar upp
3
i sitt specifika ämne. Syftet med sådan undervisning är att ge eleverna en bild av hur synen på sexualitet har påverkat människors livsmöjligheter och hur det har påverkat hela samhället samt att ge medvetenhet om hur normer och värden som finns idag präglar samhället. En annan del inom kunskapsområdet är det vardagliga arbetet där frågor rörande ämnet lyfts av eleverna. Då sker en naturlig diskussion kring sex och samlevnad med initiativ av eleverna själva och rörande frågor de finner intressanta för stunden. I denna del ingår även situationer där vuxna i skolvärlden behöver agera, såsom vid kränkningar, hot eller ryktesspridning. Den tredje delen är enskilda lektioner eller dagar, ofta anordnade av lärare, elevhälsopersonal och externa aktörer såsom ungdomsmottagningen. Syftet är att under denna lektion eller dag uppmärksamma ett specifikt tema eller ämne att diskutera närmare (Skolverket, 2020a).
Från höstterminen 2022 kommer olika ändringar i läroplanen inom kunskapsområdet sex och samlevnad implementeras. Ändringarna görs för att förtydliga de redan existerande läroplanerna, med syfte att förbättra kvaliteten och stärka likvärdigheten i undervisningen.
Det nya namnet på kunskapsområdet, som tidigare hetat sex och samlevnad, kommer då att bli sexualitet, samtycke och relationer och beslutet gäller alla skolformer på grundskolenivå samt gymnasial nivå (Skolverket, 2021c). Några av de ändringar som beslutats om är att eleverna ska ges möjlighet att utveckla ett kritiskt tänkande kring hur sexualitet och relationer framställs i bland annat pornografi. Dessutom ska utbildningen innehålla en kritisk granskning av maktstrukturer kopplade till kön och hedersrelaterat våld och förtryck (Skolverket, 2021c).
På Skolverkets hemsida (Skolverket, 2021a) finns även material riktat till lärare och rektor för att beskriva vilket stöd som finns i arbetet med sex och samlevnadsfrågor. I de webbaserade kurserna kan lärare och rektorer få kunskap om hur arbetet kan ges plats i undervisningen, om olika perspektiv och arbetssätt för att öka undervisningens kvalitet samt en möjlighet att ge eleverna ökade möjligheter att samtala om och reflektera kring frågor rörande sex och samlevnad (Skolverket, 2021b).
2.2 Ideella aktörer och utbildningsstöd för professionella
Förutom skolan finns det även andra aktörer som möter ungdomar i deras vardag. Det kan vara personal på ungdomsgård, ledare i en idrottsförening eller andra verksamma på platser där ungdomar vistas. För dessa vuxna finns det på bland annat RFSU:s hemsida (RFSU,
4
u.å.-a) material att beställa i form av böcker, en metodbank för främst pedagoger, filmer om kropp, sex och hälsa på 15 olika språk samt material på lättare svenska.
Unizon, vilket är ett riksförbund för över 130 kvinno-, tjej- och ungdomsjourer, erbjuder medlemsutbildningar och hjälp att utveckla jourernas verksamheter, men även föreläsningar för att sprida kunskap (Unizon, u.å.-a). Många av Unizons tjej- och ungdomsjourer föreläser även på bland annat skolor och arbetar tillsammans med kommunen (Unizon, u.å.-b). Även Porrfri Barndom, vilka är en barnrättsorganisation och ideell organisation grundad hösten 2017, föreläser om pornografi (Porrfri Barndom, u.å.).
Deras mål är att aktivera digitala barnskydd i miljöer där barn vistas samt att alla tele- och internetoperatörer ska erbjuda detta skydd kostnadsfritt. Dessutom strävar Porrfri Barndom efter porrkritiska samtal inkluderade i sexualundervisningen på skolan och att föräldrar ska delges kunskap hur de pratar med sina barn om porr på rätt sätt utefter dess ålder. Utbildningar för elever om porrkritik, machokultur, jämställdhet och samtyckeslagen samt föreläsningar för föräldrar och vuxna som arbetar med barn om samtal om porr är två av Porrfri Barndoms sätt att nå dessa mål (Porrfri Barndom, u.å.).
Det finns utöver dessa flertalet andra webbplatser där lärare, och andra verksamma på platser där barn vistas, kan få tips på hur samtal med barn och ungdomar rörande pornografi kan genomföras. Reality Check är en sådan hemsida, som drivs av organisationen Talita. Reality Check stödjer och underlättar vuxnas samtal om pornografins innehåll och skadeverkningar i möten med barn och unga. Utbildningar och metodverktyg i form av korta filmer, interaktiva lektionsupplägg och skriftligt material finns att ta del av på hemsidan för både unga, föräldrar samt lärare eller andra verksamma med barn (Reality Check, u.å.). Även Your brain on porn riktar sig till yrkesverksamma och har på sin hemsida beskrivit några olika delar i pornografiutbildning och varför dessa är viktiga att ta upp med ungdomarna (Your brain on porn, u.å.).
2.3 Tillgång till samtalsstöd kring sex och samlevnadsfrågor
Enligt 2 kap. 25§ skollagen (SFS 2021:452) ska det för elever i gymnasieskola finnas ett elevhälsoteam. Denna ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Detta innebär att eleverna ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med kompetens så att elevernas behov av specialpedagogiska insatser tillgodoses.
5
Utöver elevhälsan finns det även andra aktörer ungdomar kan kontakta för att få hjälp med eller diskutera sex och samlevnadsfrågor. Ungdomsmottagningen (UMO) är en sådan aktör dit unga kan vända sig. UMO har 260 mottagningar i hela landet (UMO, u.å.-b) och i vilken ålder ungdomarna kan få hjälp beror på vilken av mottagningarna de besöker. Oftast kan en få hjälp från 12 eller 13 års ålder tills att en är mellan 20 och 25 år gammal. Det vanligaste sättet att komma i kontakt med en ungdomsmottagning är genom att ringa och boka tid men många har även drop-in tider. På dessa mottagningar arbetar bland annat barnmorskor, kuratorer, psykologer och sjuksköterskor och det är gratis att besöka alla ungdomsmottagningar upp till 18 års ålder och på de flesta är det gratis även efter detta (UMO, u.å.-d).
Det finns även andra ställen att kontakta för hjälp med frågor rörande sex och samlevnad.
Två av dessa är en hud- och könsmottagning eller en tjejjour (UMO, u.å.-a). På en hud- och könsmottagning kan exempelvis en hudläkare, gynekolog, psykolog eller kurator jobba.
De kan hjälpa till med undersökningar, provtagning för sexuellt överförda infektioner eller rådgivning och samtal i frågor som gäller sex och relationer till de som antingen blivit för gamla för en ungdomsmottagning eller av någon anledning inte vill söka sig till en sådan.
Att testa sig för sexuellt överförda infektioner som ingår i smittskyddslagen eller få hjälp med skydd mot graviditet är gratis, annars kostar vanligtvis ett besök på en hud- och könsmottagning som ett läkarbesök (UMO, u.å.-c).
Alla som identifierar sig som en tjej och är upp till 25–30 år gamla kan kontakta en tjejjour oavsett var i landet man bor. Vissa tjejjourer riktar sig till olika grupper med olika bakgrund eller problematik men de flesta hjälper tjejer oavsett vad det gäller. Vissa tjejjourer går att besöka fysiskt och flera anordnar läger, workshops och kurser men en del finns endast att kontakta via en hemsida, mail eller telefon. De som är verksamma inom en tjejjour får inte betalt utan jobbar ideellt men de har gått en utbildning organiserad av tjejjouren eller någon annan jour (UMO, u.å.-e). Exempel på andra jourer och stödverksamheter liknande tjejjourer är ungdomsjourer, som riktar sig till alla unga oavsett kön, transjourer som är särskilt för transpersoner, kvinnojourer vilka främst är till för kvinnor över 18 år och som blivit utsatta för våld eller hot. Det finns även verksamheter som är specifikt inriktade på killar, såsom killar.se eller Under Kevlaret (UMO, u.å.-e).
6
2.4. Tidigare forskning rörande ungdomars pornografikonsumtion
Vilka ungdomar som konsumerar pornografi och i hur stor utsträckning, samt vilken påverkan pornografin har, är en fråga som undersökts i flertalet olika studier - nationella såväl som internationella. I forskningen finns det dock ingen gemensam definition av vad pornografi innebär. Gemensamt för forskningsläget är dock att fokuset ligger på sexuellt explicit material på internet, som kan innehålla allt från bilder, filmer eller filmklipp till erotiska kontaktsidor eller professionellt producerade videor, samt att det i materialet tydligt ska synas könsorgan och/eller sexuella handlingar som är oralt, analt eller vaginalt (Peter & Valkenburg, 2006; Peter & Valkenburg, 2011; Wright et al. 2021). Det framkommer även att det pornografiska materialet ska vara ämnat att upphetsa dess tittare.
Forskningen påvisar att det är mer pojkar än flickor som konsumerar pornografiskt material (Peter & Valkenburg, 2006; Peter & Valkenburg, 2011; Wright et al. 2021) och att en högre pornografikonsumtion är associerat med att vilja testa saker såsom stryptag, slag, hårdragning, analsex, dubbel penetration och manlig ejakulation på kvinnlig partners ansikte (Bridges et al., 2016). Exempel som påvisar att fler pojkar än flickor konsumerar pornografiskt material är studierna av Peter och Valkenburg (2006; 2011) i vilka det framkommer att 53% av de manliga ungdomarna sett filmer som skildrar sex, medan endast 22% av de kvinnliga ungdomarna sett filmer som skildrar sex. Även Wright et al.
(2021) fann att fler pojkar än flickor konsumerar pornografi, med 84,4% av pojkarna och 57,1% av flickorna. Pornografin påverkar dels den direkta konsumentens mentala hälsa, dels dess emotionella och sociala förmåga och dels påverkar det även konsumenternas partner, om den som konsumerar pornografi skulle befinna sig i en partnerrelation (Perrin et al., 2008). Perrin et al. (2008) menar nämligen att frekventa pornografianvändare har visat sig vara mindre nöjda med sin partner och deras gemensamma sexliv. Andra studier påvisar att pornografisk media förmedlar förväntningar och krav vad gäller sexuella beteenden och vad sexuella aktiviteter innebär, samt att flickor och pojkar påverkas av dessa krav och till och med kan uppleva kraven som skrämmande och diskriminerande (Häggström-Nordin et al., 2006; Mattebo et al., 2012). Utöver detta finns det även studier som pekar på att det inte finns något samband mellan ökad pornografikonsumtion och en förändring i det psykiska välmåendet eller ens en förändring i sexuella beteenden. Stulhofer et al. (2019) menar att tidigare studiers slutsatser, i vilka pornografikonsumtion har en påverkan på ungdomars välmående, kan bero på faktorer som inte har studerats ännu, såsom personlighets-, familje-, och kompisrelaterade faktorer.
7
Om pornografin har en negativ påverkan på ungdomarna i vårt samhälle är forskningen inte enig om. Inte heller finns det en konsensus kring hur man bör hantera ungdomar som konsumerar pornografi. Viss forskning argumenterar för att det är upp till ledarna och regering för vartdera landet att hantera (Perrin et al., 2008) medan annan lägger vikt på personal som arbetar med sex- och samlevnadsfrågor (Häggström-Nordin et al., 2006;
Mattebo et al., 2012). Perrin et al. (2008) menar på att ledarna i olika länder – beslutande myndigheter alternativt regering – bör fatta beslut som kan påverka ungdomars pornografikonsumtion. De menar dock inte att regering bör fatta beslut om att förbjuda pornografi helt och hållet, utan snarare att de bör fatta beslut om policys vad gäller exempelvis utbildning. Det finns även studier som påvisar vissa skillnader mellan konsumtion av heteropornografin (sexuella akter mellan olikkönade partners) och konsumtion av homopornografin (sexuella akter mellan samkönade partners). För homosexuella och/eller queera ungdomar kan den pornografi som de konsumerar vara en naturlig del av utforskande och rent utav vara lärorikt (Peter & Valkenburg, 2016).