Pornografi - en tyngd och en lättnad för ungdomar

Utöver ovanstående tema – deras syn på pornografi och hur detta influerar deras arbetssätt – framkom det hos respondenterna olika uppfattningar kring pornografins påverkan på ungdomarna samt vilka ungdomar det är som faktiskt pratar om pornografi och dess påverkan. Alla respondenter upplevde internet, och lättillgängligheten som kommer med internet, som det största sätt ungdomar får tillgång till pornografi på. Sara, som arbetar som sexualupplysare, poängterade även att första kontakten ofta är via internet, men att det även är ”mun till mun” genom att en kompis visar en annan kompis vad hen har hittat för något. Även tillgång till mobiltelefoner i yngre åldrar kommenterades av majoriteten av respondenterna, och att pornografin är närvarande ”hela tiden” (en återkommande kommentar hos många respondenter). Harry, skolkurator, kommenterade att det är:

”[…] närvarande hela tiden, precis som med sociala medier och allt annat, den här tillgängligheten, att det alltid finns omkring en, särskilt för elever och ungdomar som har svårt att begränsa sig där det börjar ta över så det blir svårt att värja sig” (Harry, kurator).

Att ’värja sig’, förmågan att kunna processa den media man konsumerar och sätta gränser (samt att tolka och förstå vad det är man tittar på), är något som nämns i flera av intervjuerna då internet är en så pass stor faktor. Hanna (volontärsamordnare) samt Gunilla (verksamhetsutvecklare) nämner exempelvis att de inte vill att barn och ungdomar ska behöva se någonting som ”de inte är beredda på att se”. Dem två ser ett problem i att pornografin är ”ett knapptryck bort” och att det går att söka på, enligt Hanna och Gunilla, nästan vad som helst och ändå komma in på pornografi. När man använder sig av internet, vare sig det är för sociala medier eller att titta på pornografi, så är det viktigt att man är medveten om vad man gör. Ens egen individuella förmåga till att granska media och reflektera över vad det är som konsumeras är otroligt viktigt för att kunna använda olika medie- och informationsplattformar på ett meningsfullt och etiskt sätt enligt teorin om medie- och informationskunnighet. Att en del av respondenterna nämner saker såsom

”svårt att värja sig” och ”saker de inte är beredda på att se” syftar till att ungdomar inte har uppnått det stadie som är nödvändigt för att kunna separera sig själva från pornografin.

Även fast respondenterna uppgav samma uppfattning kring på vilket sätt ungdomar kommer i kontakt med pornografi (internet) så skiljer sig deras uppfattningar om hur pornografi påverkar ungdomar. Dock var alla respondenter ense om att pornografi har en

27

effekt, men det är på vilket sätt som pornografin påverkar som respondenterna gav åtskiljande svar. Edit, som arbetar som kurator, nämnde exempelvis att hon träffat två killar som sökt sig till henne på grund av pornografirelaterade problem. Edit berättade att hon tror att pornografi har en påverkan på hur ungdomar ser på sexualitet och att många av ungdomarnas upplevelser av sex kommer från pornografin och att pornografin “skrämmer folk skulle jag säga, när det kommer till ett normalt… hur vi nu ska definiera normalt nu då, men sexliv där det finns samtycke och respekt och ömsesidighet” (Edit, kurator). Vad det är som är normalt, och inte, är svårt att definiera. Dock är Edit inte den enda som under intervjun nämner en form av ”normalitet” för sexuella relationer, som står i kontrast till pornografin och dess innehåll. Lisa, exempelvis, berättade att hon tror att pornografin kan vara skadlig för somliga, och att pornografi påverkar bilden av ”vad ett samlag är”

(Lisa, kurator). Även Hanna berättade att ”dem får fel uppfattning om vad sex och kärlek är” när de konsumerar pornografi och Gunilla, som arbetar på samma jourverksamhet som Hanna, berättade följande:

[…] det som vi möter egentligen som stödorganisation är ju eh, dom mindre positiva bitarna kan man säga, eh, dels asså, vi får mycket förfrågningar om måste jag ställa upp på dehär, saker som ens partner vill testa då som man har sett i porren till exempel eller att man tvingas titta på porren när man har sex fast man inte vill detta till exempel.

[…] Det är väldigt komplext med porren och att många säkert eh, har det lite som en hmm, undervisning också men att det man missar från porren är det med samtycke och det kärleksfulla och intima som ingår kanske i verkligheten. (Gunilla, verksamhetsutvecklare)

Gunilla poängterade att när man missar dessa saker kan man få en felaktig bild av vad som förväntades av en, och hur man ska prestera samt agera under den sexuella akten, och att man då gör så att man går över sina egna gränser. Utöver ovanstående respondenternas svar berättade även Anna att hon tror att de som påverkas mest av pornografin är de som konsumerar det regelbundet, och sade “det är ju liksom överkonsumtionen och konsumtionen som gör att du börjar titta på avarter liksom” (Anna, kurator). Av intervjuerna framkommer det att sex och kärlek ställs som motpart till pornografins innehåll för vissa av respondenterna. Här blir det en fråga om ’normala relationer’ och

’icke-normala relationer’, där porr anses innehålla exempel på ’icke-normala’ relationer. Att definiera det ’normala’ är svårt för respondenterna, men ’normalt’ verkar innehålla samtycke, respekt, ömsesidighet, kärleksfullhet och intimitet. Flertalet av respondenterna pratade även om det ’normala’ som en del av en partnerrelation – att man är tillsammans

28

med någon, och utgick ifrån en heteronorm där partnerna består utav en kille och en tjej.

Upplevelserna av att ungdomar tar till sig och anammar denna ’icke-normalitet’ där ovanstående innehåll inte inkluderas är ett exempel på hur sexuella manus kan ta form med hjälp av media. Detta märks av i Lisas och Edits kommentarer, om att pornografi bildar en uppfattning om vad samlag innebär och att pornografin skrämmer folk.

Ungdomar, speciellt tonåringar, kan vara speciellt mottagliga för de kulturella scenarier som influerar sexuella normer och sexuella beteenden (Wiederman, 2015 & Simon &

Gagnon, 1984). Anna nämnde exempelvis att ungdomar kan komma att konsumera avarter av porr – i detta fall syftar ’avarter’ på pornografi som inte anses vara ’mainstream’

(exempelvis pornografi i vilket grovt våld förekommer). Att ju mer pornografi du tittar på, desto grövre blir det, och med detta tillkommer en oro för ungdomen att denna ska upprepa de beteenden som syns i pornografin. Detta inkluderar även de script (eller manus) som formas kring genus och heteronormativitet som Gagnon och Simon (2005) presenterat (se teoretisk referensram). Det framkommer nämligen i intervjuerna en oro över att ungdomarna anammar vissa normer som pornografin förmedlar; att killar måste bete sig på ett visst sätt (och se ut på ett visst sätt) och detsamma för tjejer. För Hanna och Gunilla handlar dessa normer om vad som händer under själva sexakten; att man blir tvingad till att titta på porr, exempelvis, eller att genomföra akter som syns i pornografin endast för att ens partner vill det. Harry säger exempelvis att porr påverkar genom att det:

” […] skadar mycket både hur killar ser på sig själva och hur dom tycker att dom behöver framställa sig och vad som krävs för dom, vad som krävs för att vara en man, likadant för tjejer, hur dom upplever att dom behöver vara och göra för att leva upp till, för att vara en kvinna som mannen vill ha” (Harry, kurator).

Genus är ett kulturellt scenario som har en speciell betydelse för den sexuella utvecklingen, så det är inte orimligt att härleda att pojkar och flickor tar till sig innehållet i pornografin på olika sätt. Finns det i pornografin en typ av man som representeras, och en typ av kvinna, är det inte omöjligt att ungdomar som konsumerar mycket pornografi internaliserar dessa roller och gör det till en del av sin egen sexuella identitet. Tidigare forskning har påvisat att det är mer pojkar än flickor som konsumerar pornografiskt material, och att en högre pornografikonsumtion är associerat med att vilja testa nya saker (exempelvis stryptag och slag) (Peter & Valkenburg, 2006; Peter & Valkenburg, 2011; Wright et al., 2021;

Bridges et al., 2016).

29

Som tidigare påpekat finns det hos respondenterna inte en konsensus kring hur pornografin påverkar ungdomarna. Sara, som arbetar som sexualupplysare, berättade att hon inte kan känna igen sig i många andras berättelser av hur barn och unga beter sig, och sade att ”porr absolut påverkar barn, men det påverkar inte barn på det sättet som vi gärna snabbt vill tro”. Hon förtydligade med följande kommentar:

[…] och jag upplever också att, liksom, när man pratar om att barn blir superpåverkade av porr så glömmer man, eh, väldigt mycket sociologiska eh, avvägningar i det, för att det är inte så att porr och barn, eller porr och unga existerar i ett vakuum där bara dom har varandra utan vi har också skolgången, vi har kompisar, vi har andra normer, vi har alla som håller på och säger att porren är dåligt. (Sara, sexualupplysare).

Att sociologiska avvägningar glöms bort förklarar Sara med att man gärna vill rädda barnen, då alla varningsklockor går i ett när man hör att barn och ungdomar konsumerar grov porr.

Det finns, i tidigare forskning, evidens för att pornografikonsumtionens påverkan på ungdomars välmående inte har ett så pass kraftslag som en först kan tro, då många studier inte tittat på personlighets-, familje-, och kompisrelaterade faktorer (Stulhofer, 2019). Av intervjuerna framkommer det att de yrkesverksammas uppfattningar av pornografikonsumtionens påverkan överensstämmer med den tidigare forskningen; de är inte ense om hur pornografin påverkar ungdomar. Ytterligare en åsikt som trädde fram under intervjuerna är åsikten av att porr faktiskt kan vara positivt i den mening att pornografi kan användas för sin egen njutnings skull.

Jag kan absolut ee… tycka att… ah kanske inte hur porren speglar nakenhet men att ee att det är naturligt med nakenhet isåfall kanske, och att alla människor är det och att det är inget skadligt att vara naken och dela njutning med någon. Sen kan jag tycka att det är positivt på så sätt att för en del så kanske det kan vara ett sätt att koppla bort stress från vardagen att man onanerar till porr och att man ehm… på nått sätt kanske, om man tar det på rätt sätt kan tänka att var och en har sin egna sexualitet och att man har rätt till de. (Edit, kurator).

”Om man tar det på rätt sätt” – Edits egen kommentar – är en återkommande uppfattning hos respondenterna. Även här går det att härleda vikten av att kunna processa den media som konsumeras, och att den tolkas utifrån ”rätt” perspektiv. Medie-och informationskunnighet, om än inte uttalat önskvärt ifrån respondenterna, är ändå ett perspektiv som bör tas i beaktning när man försöker förstå sig på pornografins påverkan på ungdomarna, då det flertalet gånger kommer på tal att ungdomar behöver ”värja sig”

30

(som tidigare påpekat). Använder man pornografi ”på rätt sätt”, det vill säga inte överkonsumerar, kan pornografi alltså vara en lättnad för ungdomar – ett sätt att utforska sin sexualitet på och att koppla från stress på.

Det framkommer även i intervjuerna att majoriteten av respondenterna har format en uppfattning av vilka ungdomar det är som pratar om pornografi, och på vilket sätt detta sker. Majoriteten poängterar under intervjuerna att det oftare är killar som pratar om pornografi – vare sig det är i enskilda samtal med kuratorerna, eller i informationspass som leds av jourverksamheterna eller den organisation Sara arbetar för. Ett exempel på detta är intervjun med Anna, i vilken hon berättade:

[...] framförallt tjejer tror jag inte pratar om det speciellt öppet… nej det tror jag inte, så är det ju med många tjejers sexualitet även om det har blivit bättre men man pratar ju, har ju generellt en högre integritet som tjej upplever jag, [...] jag tänker att det är grabbar generellt pratar om det och jag tror också det är dom som eh… det finns liksom inte lika mycket skam i det att man pratar om att man sitter hemma och runkar liksom för… det kan dom prata om till höger och vänster, rätt vitt och brett liksom […] (Anna, kurator).

Ytterligare ett exempel på denna uppfattning kommer ifrån intervjun med Gunilla:

[…] ofta träffar vi nog de endast bara en gång och de är nog ganska blandat, men det är nog mer pojkar som pratar om det, jag tänker att det är mer hemmaplan för dom, att man tittar på ett annat sätt, att killar kollar mer i grupp men tjejer mer för nyfikenhet men att det är mer skämmigt för de och för killar mer vedertaget att man ska kolla i sin roll som kille. (Gunilla, verksamhetsutvecklare).

Även Sara berättade om liknande upplevelser under hennes informatörspass:

[…] när man inte har porrpass utan har vanliga baspass då är det, upplever jag ofta, tjejer, för då har vi en övning när man ska säga så här, vi skriver porr och så skriver vi plus och så skriver vi minus och så ber jag dem att säga, om man nu väljer att titta på porr vad kan då va anledningen till det, vad kan va fördelen med att se porr, vad kan va bra med att se porr då och då upplever jag då att det oftast är tjejer då som säger saker först […] det blir för nära för killarna för dem ser det i högre grad medan tjejer kan ha liksom så här, utifrån perspektiv, om jag skulle se på porr då skulle jag göra det för att det är spännande eller för att bli kåt eller för att lära mig saker, tillexempel.

(Sara, sexualupplysare).

31

Deras upplevelser av hur ungdomar pratar om pornografi speglar den genusinlärning som existerar inom teorin om sexuella manus. Enligt teorin anammar kvinnor en mer reaktiv sexuell roll, medan männen antar en proaktiv roll; män utvecklar ett mer kroppsorienterat script, i vilket det är okej för dem att ta initiativ till sex och samtal om sex, medan kvinnor utvecklar ett mer relationsorienterat script där sexuella relationer mer är en form av bytesvara för att kunna forma en emotionell relation. En av respondenterna, Edit, såg även att snacket i mansdominerande grupper ligger på “[...] en ganska avskyvärd nivå om man får lov att yttra sig så, inte dom som individer men hur dom pratar inför varandra, att det blir väldigt förnedrande gentemot kvinnor och framför allt män som är homosexuella”

(Edit, kurator). Edit berättade att hon dock upplever en annan inställning när hon pratar enskilt med killar och att de då finns en annan ödmjukhet och förståelse.

Att titta på pornografi och att prata om pornografi är en del av den manliga domänen (som presenterats i teorin om sexuella manus) och enligt respondenternas svar speglar majoritetens uppfattning om ungdomar (och ungdomars tendenser till att prata om pornografi) detta heteronormativa perspektiv. Den manliga, reaktiva rollen som är en del av den manliga domänen uppmuntrar pojkar till att utforska sin egen sexualitet och därmed även att prata om den – både med andra vuxna och med sina jämnåriga. Att respondenterna upplever pojkar skamfria när de pratar om pornografi, att de är mer

”hemmaplan” för pojkarna, att det är en del av pojkarnas ”roll” och att flickor har ”högre integritet” men att det är ”mer skämmigt” är exempel på denna genusinlärning och de normer som denna för med sig. När ungdomarna inte är en del av denna heteronorm eller upplever sig som utanför dessa könsroller blir det problematiskt om de yrkesverksamma fortfarande erhåller samma bild av pornografins påverkan. Enligt tidigare forskning kan pornografi, för homosexuella och/eller queera ungdomar, vara en naturlig del av deras sexuella utforskande och rent utav vara lärorikt i formandet av deras sexuella script (Peter

& Valkenburg, 2016).