Nedan följer den teoretiska referensram som ligger till grund för studiens analys. Dessa analytiska redskap är viktiga för att förstå samspelet mellan sexuella beteenden, samtal kring sexuella beteenden och tolkningen utav den information som förmedlas.
5.1 Teorin om sexuella manus
Gagnon och Simon formulerade 1973, utifrån en socialkonstruktivistisk ansats, en sociologisk teori om sexualitet. Denna teori kom som en kontrast till de psykoanalytiska och biologiska perspektiv på sexualitet som ditintills dominerat förståelsen av sexualitet och sexuella beteenden (Gagnon & Simon, 2002; Simon & Gagnon, 1984). Denna teori, som kan kallas för sexuell scriptteori, alternativt teorin om sexuella manus, utgår ifrån att sexuellt beteende är en social produkt. Script, också kallat manus, används metaforiskt för att kunna förklara hur sexuella beteenden blir möjligt (och därmed meningsfullt). Sexuella beteenden, och dess implikationer, kommer därmed från dessa metaforiska manus - som individer har lärt sig och inkorporerat genom att leva tillsammans i ett samhälle. Ett exempel på ett sådant metaforiskt manus är ett samhälles uppfattning av hur män och kvinnor bör agera (se underrubriken Genusscript, heteronormen och pornografikonsumtion). Teorin menar på att sexuellt beteende inte skulle kunna ske, om det inte organiseras och tillskrivs en social mening (Gagnon & Simon, 2002). Sexuella manus hjälper aktörer att identifiera en situation som sexuell och därmed kopplar samman sexuell fantasi och lust med faktiska situationer. Enligt Gagnon och Simon (2002) är en situation inte av biologisk nödvändighet sexuell, utan den måste först definieras som sådan för att sexuell upphetsning ska aktiveras. Det är den socialt tillskrivna meningen i fysiska akter som frigör biologiska händelser. Teorin har därför en möjlighet att kunna förklara varför situationer som inbegriper samma fysiska beteenden inte alltid tolkas på samma sätt (Gagnon & Simon, 2002). Teorin om sexuella manus gör det därmed möjligt att förstå hur sexualiteten (och därmed sexuella beteenden) kan variera mellan situationer, kulturer, tider och grupper i ett samhälle.
För att sexuellt beteende ska kunna ske så måste det finnas ett verkande manus på tre olika nivåer; kulturellt, interpersonellt och intrapsykiskt (Simon & Gagnon, 1984). Den
14
intrapersonella nivån berör interaktioner mellan individer på ett personligt plan och den intrapsykiska nivån berör sexuella fantasier och objekt som kopplar våra enskilda sexuella begär till den sociala kontexten (Simon & Gagnon, 1984). För denna studie är det den kulturella nivån som främst är av intresse, då den kulturella nivån inbegriper kulturella scenarier som är de gemensamma värderingar och normer som produceras på en kollektiv nivå i ett samhälle (Simon & Gagnon, 1984). Det är, enligt teorin, inom de kulturella scenarier som den möjliga uppsättningen sexuella roller för en individ konstrueras.
Scenarierna förmedlas på ett kollektivt och samhälleligt plan; via media, lagstiftning, utbildning och religion och inom dessa uppmuntras vissa beteenden, medan andra blir stigmatiserade eller till och med olagliga. Ett exempel på detta är den senare delen av 1800-talet, då det fanns flertaliga sociala rörelser som fokuserade på ’laster’ av olika sorter.
Århundradet hade flera utbildnings- och politiska kampanjer som förespråkade kyskhet, för att eliminera prostitution och avskräcka från masturbation – speciellt bland barn och ungdomar (Rubin, 2006). Konsekvenserna av dessa kampanjar finns hos oss än idag då de lämnat ifrån sig ett avtryck i attityder om sex och sexuell lagstiftning. En del av detta avtryck är just idén om att masturbation är en ohälsosam aktivitet, och med detta även konsumtionen av pornografi (Rubin, 2006). Det är, med andra ord, genom de kulturella scenarierna man blir given den övergripande indelningen i vad som ska åtrås och inte (Wiederman, 2015). Enligt teorin om sexuella manus är det de kulturella scenarier som explicit handlar om det sexuella (eller som implicit kan användas sexuellt) som har det mest kraftfulla sociala och samhälleliga inflytandet på sexuellt beteende. Att beakta kulturella scenarier är därför viktigt för att kunna förstå människors sexualitet, deras känslor inför sex och sexuella beteenden.
Många kulturella scenarier relaterar till ett visst stadie i livet, en viss ålder. Flera av dessa rör ungdomen eftersom dessa år anses vara extra viktiga i utvecklingen, eftersom det är då människor börjar utveckla interpersonella och intrapsykiska manus utifrån kulturella scenarier (Wiederman, 2015). Sociala roller har ofta en åldersdimension – vilket menas med att ens beteende ordnas efter, eller begränsas av, ens ålder (Simon & Gagnon, 1984).
Exempel på detta är normer kring den sexuella debuten (när det är socialt accepterat att debutera) eller vilken typ av sexuell relation eller aktivitet som godtas på äldre dagar. Enligt Simon och Gagnon (1984) är kulturella scenarier också det som gör oss människor emotionellt och beteendemässigt ’redo’ för sexuellt agerande innan den faktiska sexuella debuten. Därmed är kulturella scenarier speciellt inflytelserika under tonåren.
15
De tre nivåerna är dynamiskt ihopkopplade, och relevansen av de olika nivåerna varierar över samhällen och tid. I vissa mer ’traditionella’ samhällen ger de kulturella scenarierna en tillräcklig guidning för sexuellt beteende (exempelvis mer konservativa samhällen i vilket utbildning, lagstiftning och dylikt har en mer kontrollerande hand) (Simon & Gagnon, 1984). Till skillnad från dessa ’traditionella’ samhällen, i vilka det inte görs någon stor skillnad mellan det kollektiva och det individuella, finns det samhällen där det görs sådana skillnader och där det präglas av få delade värderingar. I de samhällen där det finns få delade värderingar förlorar de kulturella scenarierna en del av sin tvingande kraft och kan inte ensamt (eller med enkelhet) förutse sexuellt beteende hos individer. I dessa samhällen fungerar kulturella scenarier inte som en rigid uppsättning regler, utan mer som ett sätt att legitimera ett visst beteende (Simon & Gagnon, 1984). Trots att teorin fick stort genomslag inom sexualitetsforskning så har den även mötts av en hel del kritik. Majoriteten av kritiken grundar sig i ett tyckande om att den är för abstrakt och metaforisk, och att den inte erbjuder kausala förklaringar till den sexuella utveckling som teorin ämnar beskriva (Wiederman, 2015). Viktigt att ha i åtanke är dock att teorin ska uppfattas som en konceptualisering och begreppsapparat, genom vilken det går att studera sexualitet bortom biologiska drifter och i stället få en förståelse för sexuella normer och beteendet genom den sociala inskriptionen av kroppen (Simon & Gagnon, 1984).
I denna studie används inte teorin om sexuella manus som en detaljerad förklaringsmodell, utan snarare som ett sätt att angripa frågeställningarna gällandes vilken typ av information som förmedlas till ungdomar vad gäller pornografi, och på vilket sätt pornografin framställs i samtalen med ungdomar. Sex och sexualitet som ett kulturellt skapat fenomen påverkas av vilka normer som finns kring sex – och pornografin är en del utav detta.
5.1.1 Genusscript, heteronormen och pornografikonsumtion
För denna studie är det av intresse att förstå grundläggande genusscript och heteronormativitet kopplat till pornografikonsumtion, då dessa eventuellt kan påverka hur man informerar om pornografi och samtalar med ungdomar om detta ämne. En ’norm’ är ett sociologiskt begrepp för allmänt delade (och många gånger underförstådda) regler och förväntningar på beteende som gäller antingen inom en mindre social gemenskap, eller i samhället i stort (Giddens & Sutton, 2014). Genus har en speciell betydelse för den sexuella utvecklingen. Att kvinnor och män uppvisar skillnader i sexualitet och sexuella beteenden är vedertaget (se underrubriken tidigare forskning), och den så kallade genusuppfostran är en del av utvecklandet av ens framtida sexuella identitet (Gagnon & Simon, 2002).
16
Genusroller, som är inlärningen av manligt och kvinnligt beteende, utvecklas innan individen har egna sexuella upplevelser. Gagnon och Simon (2002) menar dock på att genusrollen därefter delas in i olika ”sexuella stilar”. Skillnaderna som uppvisas mellan kvinnor och män kan därför förstås som att de följer olika, men överlappande, sexuella manus (script) (Wiederman, 2015). Som människa lär man sig alltså att bli sexuell på olika sätt grundat i olika genusutgångspunkter och det går att se på sexualiteten som ett sätt att uttrycka en särskild könsroll. Scenariot inbegriper inlärda motsatser, så som aggression/undergivenhet och kontroll/frihet som sedan integreras i de sociala script som utformats för flickor och pojkar. Dessa scenarion leder därefter till nya sexuella script där genusinlärningen fortsätter att ge mening åt de aktiviteter och personer som ingår i sexuella upplevelser (Gagnon & Simon, 2002; Wiederman, 2015).
Enligt Gagnon och Simon (2002) innebär genusinlärningen, i praktiken, att kvinnor anammar en reaktiv sexuell roll medan männen antar en proaktiv roll. Den reaktiva rollen syftar på att det utvecklas en kvinnlig norm om att inte själv ta initiativ till sexuella relationer (eller ens samtal om dessa), och att flickornas genusinlärning leder till att deras beteende förväntas aktiveras av andra och andras agerande (Gagnon & Simon, 2002). Den manliga, proaktiva rollen kan anses som det motsatta, då det utvecklas en manlig norm om att ta initiativ till sexuella relationer (och samtal om dessa). Inom denna norm uppmuntras pojkar till att ha en autonom och njutningsorienterad relation till sex (och framtida sexuella akter), där de förväntas utforska sin sexualitet, till skillnad från flickorna. Att flickorna inte uppmuntras till att utforska sin kropp eller sin sexualitet kopplas till att det finns ett riskperspektiv när det gäller flickor och deras kroppar, då de har en möjlighet till att bli gravida. Enligt Gagnon & Simon (2002) förväntas sex, för flickor, fungera mer som ett
’kapital’ – en form av bytesvara – som byts mot relationsmässiga belöningar så som kärlek eller äktenskap. Det går därför att härleda att män utvecklar ett mer kroppsorienterat script, medan kvinnor utvecklar ett mer relationsorienterat (och emotionellt) script, vilket i sin tur skapar olika incitament till att faktiskt ingå i sexuella relationer (Wiederman, 2015). Då det är en del av den moderna synen på sex att lust är till för mannen är det inte konstigt att pornografi och pornografikonsumtion anses tillhöra den manliga domänen (Rubin, 2006).
Enligt denna genusinlärning förstärks den heterosexuella normen (och på så sätt uppfattas den som naturlig), då män och kvinnor förväntas utveckla sexuella script som kompletterar det andra könets sexuella script (Wiederman, 2015).
17 5.2 Medie- och informationskunnighet
Medie-och informationskunnighet (MIK), och att kunna tillämpa medieteknikens roll i mediering av interaktion, samarbete och lärande ökar i takt med den digitalisering som sker i vårt världssamhälle. MIK är, enligt tidigare fastställda ramverk, ett samlingsbegrepp om informationskunnighet (information literacy) och mediekunnighet (media literacy) i ett nätverkssamhälle (i vilket många interaktioner sker på internet) (Giddens & Sutton, 2014;
Amhag, 2013). Det är alltså ett samlingsbegrepp för de kompetenser som gör att människor kan hantera, analysera och värdera det informationsflöde som kan förekomma vid olika medietyper (i denna studies fall, medietypen pornografi). Samlingsbegreppet innefattar tre kunskapsfält och sju baskompetenser. Det första kunskapsfältet fokuserar på att utveckla en kritisk förståelse för hur medie- och informationskunnighet kan främja lärares, elevers och allmänhetens förmåga att använda medier för allt möjligt, såsom yttrandefrihet, interkulturell dialog och tolerans. Det andra kunskapsfältet fokuserar istället på kognitiva förmågor såsom problemlösning, reflektion och kritiskt tänkande i syfte att kunna granska media och arbeta så kallat ’källkritiskt’. När det gäller pornografikonsumtion, och då pornografi på internet, är detta kunskapsfält oerhört viktigt.
Det tredje (och sista) kunskapsfältet är kopplat till ens egna individuella förmåga och de kompetenser som faktiskt krävs för att kunna använda olika medie- och informationsplattformar på ett meningsfullt och etiskt sätt (Forsman, 2013). Dessa kunskapsfält är viktiga att förstå när vi granskar hur man samtalar med ungdomar vad gäller pornografikonsumtion.
De sju baskompetenserna, som kompletterar kunskapsfälten, täcker allt från att kunna definiera och bedöma information till att förstå hur information kan användas och processas på ett relevant och lärorikt sätt. Baskompetenserna täcker även hur man förstår och kritiskt granskar mediers roll och funktion i ett demokratiskt samhälle och samspelet dem emellan (Giddens & Sutton, 2014; Forsman, 2013). Att kunna granska, förstå och kontextualisera är viktigt vid alla typer av mediekonsumtion. MIK är till största del riktat mot lärare och den profession som det innebär; men det riktas även mot andra verksamma med ungdomar (ideella organisationer, föräldrar etcetera). MIK kallas även för
’pornography literacy’ på engelska, då det i stort handlar om att stärka förmågan att ta till sig, analysera, utvärdera och att själv kunna skapa medieinnehåll och meddelanden, samt förmågan att kritiskt tänka kring samhällets konsumtion och produktion av dessa meddelanden (BO, 2020b).
18
I denna studie kommer ett fokus på det andra och tredje kunskapsfältet vara relevant; då dessa behandlar tolkningen utav och reflektioner kring den media man konsumerar. Detta då studien behandlar vilken typ av information som förmedlas till ungdomar kring pornografi och pornografikonsumtion, och hur aktörerna upplever att ungdomar tar till sig pornografi. MIK är även användbart för att förstå hur yrkesverksamma tar till sig och tänker kring pornografi, då hur de tolkar och förstår pornografisk media eventuellt kan påverka hur de för vidare informationen till ungdomarna.