Av den information som lyfts i resultatanalysen är det tydligt att de yrkesverksamma, i kontakten med ungdomar, formas av och anpassar sig efter den verksamhet de arbetar på samt den information som är lättillgänglig på arbetsplatsen. Detta innebär att synen på pornografi och pornografikonsumtion reflekteras i deras kontakt med ungdomar. För kuratorerna är synen på pornografi och hur det påverkar arbetet särskilt viktigt då skolan är en allmän instans i vilken ungdomar spenderar en stor del av sin vardag. Det har även framkommit att de andra aktörerna som intervjuats i denna studie främst kommer i kontakt med ungdomarna när aktörerna besöker skolor och här kommer frågan om vems ansvar det egentligen är upp på nytt. Enligt Skolverkets läroplan så har skolan ett visst ansvar över sex- och samlevnadsundervisningen, men det finns, enligt respondenterna, ingen generell konsensus i vem som ska ansvara för denna undervisning och vilka roller övriga samhället har. Även tidigare forskning påvisar denna meningsskiljaktighet (Perrin et al., 2008;
Häggström-Nordin et al., 2006; Mattebo et al., 2012; Stulhofer et al., 2019).
37
Avsaknad av konsensus kan leda till att ungdomar får olika typer av information samt olika mängder av information, beroende på förmåga, kunskap och intresse hos personalen på skolan. Vissa kuratorer har inte som rutin att prata med ungdomar om pornografi medan andra har det. Är det även en skola som aktivt väljer att hyra in externa aktörer, såsom en jourverksamhet för specifika informationspass, får de ungdomarna på den skolan mer information än andra jämnåriga. Det leder till en ojämn fördelning av kunskap som når ungdomar, inom ett ämne som alla respondenter var ense om att man bör lyfta. Den ojämna fördelningen kan också bero på vuxnas egna upplevelser av sin egen kompetens kring ämnet och huruvida de vågar ta samtalet med ungdomarna eller ej. Precis som skolan är föräldrar, eller vårdnadshavare, ofta en stor del av ungdomens utveckling. Flertalet respondenter nämner föräldrarollen och hur föräldrar tar sig an samtalet om pornografi och om de ens gör det. Rädslan för att ta samtalet (oavsett om man är förälder eller ej), en känsla av kunskapsbrist samt att ‘det inte är mitt ansvar’ nämner respondenterna som några av de anledningarna till att föräldrar eller andra inte tar upp ämnet med ungdomar. Tidigare forskning visar på att ungdomar upplever pornografin som skrämmande och diskriminerande (Häggström-Nordin et al., 2006; Mattebo et al., 2012). Även i intervjuerna framkom det att pornografin kan påverka ungdomarna negativt och flertalet av respondenterna menade att pornografi är så pass lättillgängligt att den är svår för ungdomarna att undvika. Det går därför att härleda att utbildning kring medie- och informationskunnighet är nödvändigt. En sådan utbildning kan förse ungdomar med kunskap att processa material och förse dem med ett kritiskt förhållningssätt. Då medie-och informationskunnighet inte endast berör pornografi, utan allt material på internet, innebär denna ’metod’ en startpunkt för vuxna att samtala med ungdomar om pornografi.
Utöver den ojämna fördelningen av kunskap som når ungdomarna kan det även innebära en skillnad på vilken typ av kunskap de får till sig. En negativ uppfattning av pornografi och dess påverkan kan bidra till en form av tabubeläggning vad gäller konsumtionen av pornografi. En sådan tabubeläggning kan innebära att ungdomar känner en skam och skuldkänsla och därmed inte känner sig bekväma i att prata om deras egen relation till pornografi. Om det då finns ungdomar som har en problematik kopplat till pornografi - exempelvis en överkonsumtion som påverkar deras sexuella relationer vilket är en risk enligt Perrin et al. (2008) - kan det leda till att de väljer att inte öppna upp sig om detta.
Dessutom framkommer det i resultatet att majoriteten av respondenterna ser skillnader i hur killar och tjejer både konsumerar och pratar om pornografi. Denna skillnad påverkar
38
hur de förmedlar information om pornografi till, och pratar om pornografi med, ungdomarna. Skillnader i hur information förmedlas, och vilken information det är som förmedlas, riskerar att förstärka den genusinlärning som leder till att heteronormen har en effekt på ungdomars sexuella beteenden. Enligt Gagnon och Simon (2002) är sexuellt beteende en social produkt. Förmedlas det till ungdomarna att killar tittar på mer porr (som framkommit i flera av intervjuerna) kan det bli så att de yrkesverksamma, om än undermedvetet, förstärker genusinlärningen som säger att killar och tjejer har olika ’sexuella stilar’ (se underrubrik 5.1.1).
Enligt Skolverket (2021a) har forskning visat att satsningar på sex-och samlevnadsundervisning leder till, exempelvis, en minskning av homofobi samt färre sexuella övergrepp (Skolverket, 2021a). Det har även i tidigare forskning (Peter &
Valkenburg, 2011; Peter & Valkenburg, 2016; Bridges et al., 2016) konstaterats att pornografi har en påverkan på ungdomars sexuella inlärning, om än oklart på vilket sätt denna påverkan tar form, och därmed är det viktigt att prata med ungdomar om frågor som rör sexuella beteenden - exempelvis pornografi och pornografikonsumtion.
Respondenterna är eniga om att pornografi är en del av sex- och samlevnadsundervisningen, trots att de inte är eniga om på vilket sätt denna undervisning bör ske. Att respondenterna inte är ense om pornografi och alla dess implikationer blir problematiskt, då de alla, på olika nivåer, arbetar med individer för att motverka eller belysa olika sociala problem. Det är därför av betydelse för socialt arbete att veta vilken typ av information som når ungdomar vad gäller pornografi och pornografikonsumtion. Det är även viktigt med en förståelse för vilka normer som kan förmedlas till ungdomar, beroende på vilken information och kunskap det är som delges.
7.1 Förslag till vidare forskning
Studien har uppmärksammat flertalet områden där framtida forskning inom socialt arbete skulle kunna bidra till tydligare kunskap om pornografi. Respondenterna beskrev en önskan om ett enat kunskapsmaterial, som är lättillgängligt och nyanserat. Ett sådant kunskapsmaterial existerar inte för tillfället då olika aktörer har olika material yrkesverksamma kan ta del av. Här behövs det vidare forskning inom ämnet för att kunna konkretisera det material som når yrkesverksamma. Denna studie har inte heller hört ungdomarna själva och vad de anser om det så kallade “porrsnacket”, och en intervjustudie med ungdomar hade därför kunnat bidra till ett utbildningsmaterial grundat i ungdomars
39
egna upplevelser av pornografi. En sådan studie kräver också en djupdykning inom de olika aktörerna och deras arbeten för att ytterligare förtydliga deras roll vad gäller den sexuella inlärningen.