Att prata om pornografi med
ungdomar
En kvalitativ intervjustudie med yrkesverksamma
HUVUDOMRÅDE: Socialt arbete
FÖRFATTARE: Alva Börjesson och Zarah Söderman JÖNKÖPING 2022 Januari
i
Abstract
Title: To talk about pornography with teenagers – a qualitative interview study with professionals
Tutor: Anna Siverskog
Examinator: Staffan Bengtsson
The purpose of this qualitative study was to examine how Swedish professionals tackle the education of pornography and pornography consumtion towards high school students. It does so by examining professionals such as school counselors and non-profit organization workers who in their jobs approaches the subject of sex education. Previous research has shown that there is no consensus in regards to pornography and how it effects teenagers, except for the fact that it may have an effect. It has also shown that pornography is a complex form of media as it has no clear definition of what pornography actually entails.
Previous research has, however, not shown how people working with teenagers actually approach the subject of pornography. To investigate how these professionals educate and talk about pornography the following research questions were asked; in what way do teenagers get information about pornography according to the professionals? What type of information do they get? Which norms characterize the conversation with and/or the information given teenagers according to the professionals? To answer the research questions eight qualitative semi structured interviews were performed based on a strategic, goal oriented selection process. Using ‘sexual script theory’ and ‘media- and information literacy’ as a theoretical framework it is shown that the education regarding pornography differs greatly between professionals, depending on the following factors; their knowledge level, their view of pornography and interest in the subject itself. It is further shown that gender norms and a heternormative perspective affects the education given teenagers in regards to pornography. The results show that the education of pornography is in need of concordant information given to professionals, but also to other adults (such as parents and/or guardians) that are important for teenagers.
Keywords: pornography, pornographyconsumption, youth, education, sexual script theory, media- and information literacy, sex education
ii
Sammanfattning
Titel: Att prata om pornografi med ungdomar – en kvalitativ intervjustudie med yrkesverksamma
Handledare: Anna Siverskog Examinator: Staffan Bengtsson
Syftet med den här studien var att undersöka hur svenska professionella hanterar utbildning riktad mot gymnasieungdomar om pornografi och pornografikonsumtion.
Studien gör detta genom att undersöka hur professionella, såsom skolkuratorer och personal på ideella verksamheter, möter sex- och samlevnadsfrågor i sitt arbete. Tidigare forskning har visat att det inte finns någon konsensus när det gäller pornografi och hur det påverkar tonåringar, bortsett från det faktum att det har en påverkan. Tidigare forskning har också visat att pornografi är en komplex form av media som inte har en tydlig definition av vad pornografi faktiskt innebär. Dock har tidigare forskning inte visat hur människor som arbetar med tonåringar tar upp ämnet pornografi. För att undersöka hur dessa professionella utbildar och samtalar om pornografi ställdes följande forskningsfrågor; Hur får ungdomar information om pornografi enligt aktörerna? Vilken typ av information får ungdomarna? Vilka normer utmärker samtalen med och/eller informationen till ungdomarna enligt aktörerna? För att besvara forskningsfrågorna genomfördes åtta, kvalitativa, semistrukturerade intervjuer baserat på en strategisk, målinriktad urvalsprocess.
Genom att använda ‘teorin om sexuella manus’ och ‘medie- och informationskunnighet’
som ett teoretiskt ramverk har det visat att utbildning om pornografi skiljer sig kraftigt mellan de yrkesverksamma, beroende på följande faktorer; deras kunskapsnivå, deras syn på pornografi och intresse av ämnet i sig. Det har även visat att genusnormer och ett heteronormativt perspektiv påverkar den utbildning om pornografi som ungdomar får.
Resultatet visar även att utbildning om pornografi är i ett stort behov av ett enat kunskapsmaterial som ges till professionella, men också till andra vuxna (så som föräldrar och/eller vårdnadshavare) då dessa är viktiga för ungdomar.
Nyckelord: pornografi, pornografikonsumtion, ungdomar, utbildning, sexuella manus, medie-och informationskunnighet, sex- och samlevnadsundervisning
iii
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställningar ... 2
2. Bakgrund ... 2
2.1 Sex- och samlevnadsundervisning i den svenska gymnasieskolan ... 2
2.2 Ideella aktörer och utbildningsstöd för professionella... 3
2.3 Tillgång till samtalsstöd kring sex och samlevnadsfrågor ... 4
2.4. Tidigare forskning rörande ungdomars pornografikonsumtion... 6
4. Metod och material ... 7
4.1 Vald forskningsstrategi och design ... 7
4.2 Urval och avgränsning... 8
4.3 Datainsamling och bearbetning av material ... 8
4.4 Etiska överväganden... 11
4.4 Metoddiskussion ... 11
5. Teoretisk referensram ... 13
5.1 Teorin om sexuella manus ... 13
5.1.1 Genusscript, heteronormen och pornografikonsumtion ... 15
5.2 Medie- och informationskunnighet ... 17
6. Resultatanalys ... 18
6.1 En splittrad syn ... 18
6.1.1 Ett splittrat arbetssätt ... 22
6.2 Pornografi - en tyngd och en lättnad för ungdomar ... 26
6.3 Vems ansvar är ”porrsnacket”? ... 31
6.3.1 Behovet av ett enat kunskapsmaterial ... 34
7. Diskussion ... 36
7.1 Förslag till vidare forskning ... 38
8. Slutsatser ... 39
Referenslista ... 40
Bilaga 1: Informationsbrev ... 43
Bilaga 2: Intervjuguide ... 44
1
1. Inledning
Pornografi och dess påverkan på människor är hett debatterat i sociala medier och en fråga som blir allt större i diskussionsforum när porr nu är mer lättåtkomligt än någonsin för unga (Barnombudsmannen, (BO) 2020a). Pornografi, även kallat porr, når barn och unga på flera olika sätt. Forskning tyder på att nästan alla pojkar och en stor majoritet av flickor har, innan de fyllt 18 år, medvetet eller omedvetet konsumerat pornografi (Peter &
Valkenburg, 2016). Exponeringen kan vara omedveten; ett felklick, en tidning som ligger framme eller att en kompis visar en video, men enligt Peter och Valkenburg (2011) är pornografikonsumtionen hos ungdomar oftast avsiktlig. Enligt BO (2020a) är det idag vanligast att det pornografiska materialet konsumeras via internet, ofta genom en mobiltelefon. Sociala aspekter, såsom gruppdynamik, samt utforskandet och utvecklandet av ens sexuella identitet är några av anledningarna som leder till att ungdomar konsumerar pornografi (BO, 2020a).
I dagsläget finns det ingen konsensus vad gäller pornografins påverkan hos ungdomar.
Forskningen har dock påvisat vissa signifikanta samband - som att det oftast är de sensationssökande samt de med sämre psykisk hälsa som konsumerar pornografi (Peter &
Valkenburg, 2011; Peter & Valkenburg, 2006). Men forskningen har inte konkret påvisat att ökad konsumtion av pornografi har en negativ effekt hos ungdomar, då de inte kan styrka vilken faktor som påverkar vad (Stulhofer et al., 2019). Ungdomar, och då främst tjejer, upplever pornografin ofta som obehaglig och till och med kränkande (Svedin et al., 2021). Enligt vissa studier väljer unga aktivt bort pornografiskt material utifrån sina egna preferenser men det finns även studier som visar att ungdomar utvecklar ett kritiskt förhållningssätt samt strategier för att undvika material de anser stötande. Ungdomarna upplever att deras möjligheter att undvika sådant material ökar med ålder samt erfarenhet och när deras sexuella identitet stärkts (BO, 2020a). Forskare menar att utbildningsinsatser i både skolmiljö samt andra sammanhang kan hjälpa unga i att utveckla sitt kritiska förhållningssätt till pornografiskt material ytterligare. Det är dock viktigt att ha i åtanke att ungdomar är en heterogen grupp, vilket innebär att det finns skillnader både i hur pornografin konsumeras samt hur den påverkar den enskilde ungdomen (BO, 2020a).
I stora drag finns det två vägar att gå för att minska pornografikonsumtionens eventuella negativa effekter; att öka kunskapen kring pornografi och dess innehåll eller att begränsa ungdomars tillgång till pornografiskt innehåll (BO, 2020b). I nuläget finns det begränsat
2
med forskning kring hur det faktiskt arbetas med ungdomar och på vilket sätt samtal och diskussioner kring pornografi genomförs. Med grund i forskningens betoning på vikten av utbildning hos ungdomar är det därför av intresse att undersöka hur aktörer som arbetar med ungdomar, i Sverige, faktiskt samtalar med ungdomarna kring frågor om pornografi.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med den här studien är att genom intervjuer undersöka hur aktörer i sin profession berör sex- och samlevnadsfrågor i möten med ungdomar i gymnasieålder, med ett fokus på pornografi och pornografikonsumtion. Studien ämnar även att undersöka vilka normer som framträder i dessa möten. Studien ämnar göra detta genom att besvara följande frågor.
1. Hur får ungdomar information om pornografi enligt aktörerna? Vilken typ av information får ungdomarna?
2. Vilka normer framträder i aktörernas beskrivningar av samtalen med och/eller informationen till ungdomarna?
2. Bakgrund
Nedan presenteras studiens bakgrund som består av ungdomars rättigheter till kunskap rörande sex och samlevnadsfrågor, vilken information samt stöd det finns för föräldrar och yrkesverksamma som träffar ungdomar i sitt arbete att få, samt var ungdomar själva kan få råd och stöd.
2.1 Sex- och samlevnadsundervisning i den svenska gymnasieskolan
Sex- och samlevnadsundervisningen i gymnasieskolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter samt att eleverna ska utveckla sina intressen utan att begränsas av normer och föreställningar om vad som är könsstereotypt. Utbildning kring sexualitet, relationer, kön och jämställdhet samt normer finns i flera av kurs- och ämnesplanerna. Detta innebär att det särskilda ansvaret för att eleverna får sådan kunskap ligger på rektorn. Flertalet studier visar att nationella satsningar på sådan undervisning leder till bland annat minskad homofobi, en minskning av sexuellt överförbara infektioner samt färre sexuella övergrepp (Skolverket, 2021a). Enligt Skolverket (2021a) består undervisningen rörande sex och samlevnad av tre delar för att bidra till en helhetssyn kring ämnet. Detta beskrivs som en triangel där basen är de diskussioner som varje lärare tar upp
3
i sitt specifika ämne. Syftet med sådan undervisning är att ge eleverna en bild av hur synen på sexualitet har påverkat människors livsmöjligheter och hur det har påverkat hela samhället samt att ge medvetenhet om hur normer och värden som finns idag präglar samhället. En annan del inom kunskapsområdet är det vardagliga arbetet där frågor rörande ämnet lyfts av eleverna. Då sker en naturlig diskussion kring sex och samlevnad med initiativ av eleverna själva och rörande frågor de finner intressanta för stunden. I denna del ingår även situationer där vuxna i skolvärlden behöver agera, såsom vid kränkningar, hot eller ryktesspridning. Den tredje delen är enskilda lektioner eller dagar, ofta anordnade av lärare, elevhälsopersonal och externa aktörer såsom ungdomsmottagningen. Syftet är att under denna lektion eller dag uppmärksamma ett specifikt tema eller ämne att diskutera närmare (Skolverket, 2020a).
Från höstterminen 2022 kommer olika ändringar i läroplanen inom kunskapsområdet sex och samlevnad implementeras. Ändringarna görs för att förtydliga de redan existerande läroplanerna, med syfte att förbättra kvaliteten och stärka likvärdigheten i undervisningen.
Det nya namnet på kunskapsområdet, som tidigare hetat sex och samlevnad, kommer då att bli sexualitet, samtycke och relationer och beslutet gäller alla skolformer på grundskolenivå samt gymnasial nivå (Skolverket, 2021c). Några av de ändringar som beslutats om är att eleverna ska ges möjlighet att utveckla ett kritiskt tänkande kring hur sexualitet och relationer framställs i bland annat pornografi. Dessutom ska utbildningen innehålla en kritisk granskning av maktstrukturer kopplade till kön och hedersrelaterat våld och förtryck (Skolverket, 2021c).
På Skolverkets hemsida (Skolverket, 2021a) finns även material riktat till lärare och rektor för att beskriva vilket stöd som finns i arbetet med sex och samlevnadsfrågor. I de webbaserade kurserna kan lärare och rektorer få kunskap om hur arbetet kan ges plats i undervisningen, om olika perspektiv och arbetssätt för att öka undervisningens kvalitet samt en möjlighet att ge eleverna ökade möjligheter att samtala om och reflektera kring frågor rörande sex och samlevnad (Skolverket, 2021b).
2.2 Ideella aktörer och utbildningsstöd för professionella
Förutom skolan finns det även andra aktörer som möter ungdomar i deras vardag. Det kan vara personal på ungdomsgård, ledare i en idrottsförening eller andra verksamma på platser där ungdomar vistas. För dessa vuxna finns det på bland annat RFSU:s hemsida (RFSU,
4
u.å.-a) material att beställa i form av böcker, en metodbank för främst pedagoger, filmer om kropp, sex och hälsa på 15 olika språk samt material på lättare svenska.
Unizon, vilket är ett riksförbund för över 130 kvinno-, tjej- och ungdomsjourer, erbjuder medlemsutbildningar och hjälp att utveckla jourernas verksamheter, men även föreläsningar för att sprida kunskap (Unizon, u.å.-a). Många av Unizons tjej- och ungdomsjourer föreläser även på bland annat skolor och arbetar tillsammans med kommunen (Unizon, u.å.-b). Även Porrfri Barndom, vilka är en barnrättsorganisation och ideell organisation grundad hösten 2017, föreläser om pornografi (Porrfri Barndom, u.å.).
Deras mål är att aktivera digitala barnskydd i miljöer där barn vistas samt att alla tele- och internetoperatörer ska erbjuda detta skydd kostnadsfritt. Dessutom strävar Porrfri Barndom efter porrkritiska samtal inkluderade i sexualundervisningen på skolan och att föräldrar ska delges kunskap hur de pratar med sina barn om porr på rätt sätt utefter dess ålder. Utbildningar för elever om porrkritik, machokultur, jämställdhet och samtyckeslagen samt föreläsningar för föräldrar och vuxna som arbetar med barn om samtal om porr är två av Porrfri Barndoms sätt att nå dessa mål (Porrfri Barndom, u.å.).
Det finns utöver dessa flertalet andra webbplatser där lärare, och andra verksamma på platser där barn vistas, kan få tips på hur samtal med barn och ungdomar rörande pornografi kan genomföras. Reality Check är en sådan hemsida, som drivs av organisationen Talita. Reality Check stödjer och underlättar vuxnas samtal om pornografins innehåll och skadeverkningar i möten med barn och unga. Utbildningar och metodverktyg i form av korta filmer, interaktiva lektionsupplägg och skriftligt material finns att ta del av på hemsidan för både unga, föräldrar samt lärare eller andra verksamma med barn (Reality Check, u.å.). Även Your brain on porn riktar sig till yrkesverksamma och har på sin hemsida beskrivit några olika delar i pornografiutbildning och varför dessa är viktiga att ta upp med ungdomarna (Your brain on porn, u.å.).
2.3 Tillgång till samtalsstöd kring sex och samlevnadsfrågor
Enligt 2 kap. 25§ skollagen (SFS 2021:452) ska det för elever i gymnasieskola finnas ett elevhälsoteam. Denna ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Detta innebär att eleverna ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med kompetens så att elevernas behov av specialpedagogiska insatser tillgodoses.
5
Utöver elevhälsan finns det även andra aktörer ungdomar kan kontakta för att få hjälp med eller diskutera sex och samlevnadsfrågor. Ungdomsmottagningen (UMO) är en sådan aktör dit unga kan vända sig. UMO har 260 mottagningar i hela landet (UMO, u.å.-b) och i vilken ålder ungdomarna kan få hjälp beror på vilken av mottagningarna de besöker. Oftast kan en få hjälp från 12 eller 13 års ålder tills att en är mellan 20 och 25 år gammal. Det vanligaste sättet att komma i kontakt med en ungdomsmottagning är genom att ringa och boka tid men många har även drop-in tider. På dessa mottagningar arbetar bland annat barnmorskor, kuratorer, psykologer och sjuksköterskor och det är gratis att besöka alla ungdomsmottagningar upp till 18 års ålder och på de flesta är det gratis även efter detta (UMO, u.å.-d).
Det finns även andra ställen att kontakta för hjälp med frågor rörande sex och samlevnad.
Två av dessa är en hud- och könsmottagning eller en tjejjour (UMO, u.å.-a). På en hud- och könsmottagning kan exempelvis en hudläkare, gynekolog, psykolog eller kurator jobba.
De kan hjälpa till med undersökningar, provtagning för sexuellt överförda infektioner eller rådgivning och samtal i frågor som gäller sex och relationer till de som antingen blivit för gamla för en ungdomsmottagning eller av någon anledning inte vill söka sig till en sådan.
Att testa sig för sexuellt överförda infektioner som ingår i smittskyddslagen eller få hjälp med skydd mot graviditet är gratis, annars kostar vanligtvis ett besök på en hud- och könsmottagning som ett läkarbesök (UMO, u.å.-c).
Alla som identifierar sig som en tjej och är upp till 25–30 år gamla kan kontakta en tjejjour oavsett var i landet man bor. Vissa tjejjourer riktar sig till olika grupper med olika bakgrund eller problematik men de flesta hjälper tjejer oavsett vad det gäller. Vissa tjejjourer går att besöka fysiskt och flera anordnar läger, workshops och kurser men en del finns endast att kontakta via en hemsida, mail eller telefon. De som är verksamma inom en tjejjour får inte betalt utan jobbar ideellt men de har gått en utbildning organiserad av tjejjouren eller någon annan jour (UMO, u.å.-e). Exempel på andra jourer och stödverksamheter liknande tjejjourer är ungdomsjourer, som riktar sig till alla unga oavsett kön, transjourer som är särskilt för transpersoner, kvinnojourer vilka främst är till för kvinnor över 18 år och som blivit utsatta för våld eller hot. Det finns även verksamheter som är specifikt inriktade på killar, såsom killar.se eller Under Kevlaret (UMO, u.å.-e).
6
2.4. Tidigare forskning rörande ungdomars pornografikonsumtion
Vilka ungdomar som konsumerar pornografi och i hur stor utsträckning, samt vilken påverkan pornografin har, är en fråga som undersökts i flertalet olika studier - nationella såväl som internationella. I forskningen finns det dock ingen gemensam definition av vad pornografi innebär. Gemensamt för forskningsläget är dock att fokuset ligger på sexuellt explicit material på internet, som kan innehålla allt från bilder, filmer eller filmklipp till erotiska kontaktsidor eller professionellt producerade videor, samt att det i materialet tydligt ska synas könsorgan och/eller sexuella handlingar som är oralt, analt eller vaginalt (Peter & Valkenburg, 2006; Peter & Valkenburg, 2011; Wright et al. 2021). Det framkommer även att det pornografiska materialet ska vara ämnat att upphetsa dess tittare.
Forskningen påvisar att det är mer pojkar än flickor som konsumerar pornografiskt material (Peter & Valkenburg, 2006; Peter & Valkenburg, 2011; Wright et al. 2021) och att en högre pornografikonsumtion är associerat med att vilja testa saker såsom stryptag, slag, hårdragning, analsex, dubbel penetration och manlig ejakulation på kvinnlig partners ansikte (Bridges et al., 2016). Exempel som påvisar att fler pojkar än flickor konsumerar pornografiskt material är studierna av Peter och Valkenburg (2006; 2011) i vilka det framkommer att 53% av de manliga ungdomarna sett filmer som skildrar sex, medan endast 22% av de kvinnliga ungdomarna sett filmer som skildrar sex. Även Wright et al.
(2021) fann att fler pojkar än flickor konsumerar pornografi, med 84,4% av pojkarna och 57,1% av flickorna. Pornografin påverkar dels den direkta konsumentens mentala hälsa, dels dess emotionella och sociala förmåga och dels påverkar det även konsumenternas partner, om den som konsumerar pornografi skulle befinna sig i en partnerrelation (Perrin et al., 2008). Perrin et al. (2008) menar nämligen att frekventa pornografianvändare har visat sig vara mindre nöjda med sin partner och deras gemensamma sexliv. Andra studier påvisar att pornografisk media förmedlar förväntningar och krav vad gäller sexuella beteenden och vad sexuella aktiviteter innebär, samt att flickor och pojkar påverkas av dessa krav och till och med kan uppleva kraven som skrämmande och diskriminerande (Häggström-Nordin et al., 2006; Mattebo et al., 2012). Utöver detta finns det även studier som pekar på att det inte finns något samband mellan ökad pornografikonsumtion och en förändring i det psykiska välmåendet eller ens en förändring i sexuella beteenden. Stulhofer et al. (2019) menar att tidigare studiers slutsatser, i vilka pornografikonsumtion har en påverkan på ungdomars välmående, kan bero på faktorer som inte har studerats ännu, såsom personlighets-, familje-, och kompisrelaterade faktorer.
7
Om pornografin har en negativ påverkan på ungdomarna i vårt samhälle är forskningen inte enig om. Inte heller finns det en konsensus kring hur man bör hantera ungdomar som konsumerar pornografi. Viss forskning argumenterar för att det är upp till ledarna och regering för vartdera landet att hantera (Perrin et al., 2008) medan annan lägger vikt på personal som arbetar med sex- och samlevnadsfrågor (Häggström-Nordin et al., 2006;
Mattebo et al., 2012). Perrin et al. (2008) menar på att ledarna i olika länder – beslutande myndigheter alternativt regering – bör fatta beslut som kan påverka ungdomars pornografikonsumtion. De menar dock inte att regering bör fatta beslut om att förbjuda pornografi helt och hållet, utan snarare att de bör fatta beslut om policys vad gäller exempelvis utbildning. Det finns även studier som påvisar vissa skillnader mellan konsumtion av heteropornografin (sexuella akter mellan olikkönade partners) och konsumtion av homopornografin (sexuella akter mellan samkönade partners). För homosexuella och/eller queera ungdomar kan den pornografi som de konsumerar vara en naturlig del av utforskande och rent utav vara lärorikt (Peter & Valkenburg, 2016).
4. Metod och material
Nedan beskrivs studiens forskningsdesign, metod samt analysmetod.
4.1 Vald forskningsstrategi och design
Den här studien har huvudsakligen ett induktivt angreppsätt, då den induktiva processen innebär att forskaren härleder slutsatser från erfarenheter och observationer (inhämtad empiri) (Bryman, 2018). Den induktiva processen är generellt sett användbar vid teorigenerering, dock är det viktigt att påpeka att alla kvalitativa, induktiva strategier inte nödvändigtvis resulterar i applicerbara teorier. I det första steget för denna induktiva process har det getts utrymme till att tematiskt analysera den insamlade empirin. Nästa steg har därefter handlat om att förstå empirin och analysera denna utifrån de valda teoretiska analysbegreppen (se den teoretiska referensramen). Med detta i åtanke har åtta intervjuer med relevanta aktörer som arbetar med ungdomar genomförts, och dessa kommer att beskrivas mer utförligt under underrubrikerna ”Urval och avgränsning” samt
”Datainsamling och bearbetning av material”.
Som påpekat är studien även kvalitativ, då denna form av metodik i huvudsak enligt Bryman (2018) betonar ett induktivt synsätt på relationen mellan teori och forskning.
Bryman menar att den kvalitativa forskningen föredrar att lägga vikt vid hur individerna
8
uppfattar och tolkar sin egen sociala verklighet. Den kvalitativa forskningen rymmer nämligen en bild av den sociala verkligheten som en ständig föränderlig egenskap (Bryman, 2018).
4.2 Urval och avgränsning
Avgränsningen i denna studie sker genom att forskarna har fokuserat på de professioner som är verksamma med ungdomar i åldern 15–18 år och där samtal om sex och samlevnad kan uppstå i arbetet. Åldersavgränsningen gjordes då tidigare forskning visat att de flesta ungdomar innan 18 års ålder konsumerat, eller exponerats, för pornografi. ”Professioner som är verksamma med ungdomar” syftar på de vuxna som arbetar med ungdomar – det kan vara på en skola, på fritidsgårdar, via en organisation som riktar sig mot ungdomar eller liknande, där man är i en professionell sits (innehar en yrkesroll så som exempelvis kurator) och har möjlighet att hamna i samtal med ungdomar där frågor om sex och samlevnad kan uppstå. Denna avgränsning gjordes med grund i skolans läroplan samt information från organisationers och jourverksamheters hemsidor (se studiens bakgrundsavsnitt).
Med dessa avgränsningar i åtanke har ett strategiskt, målinriktat urval genomförts för att hitta lämpliga intervjuobjekt. Ett sådant urval baseras på att forskarna gör sitt urval utifrån en önskan om att intervjua personer som är relevanta för forskningsfrågorna och problemformuleringen (Bryman, 2018). I detta fall innebär det yrkesverksamma som bemöter och hanterar frågor om sex och samlevnad på daglig basis, så som exempelvis kuratorer, sjuksköterskor, ideella organisationer, sexualupplysare och så vidare. Här skedde ett naturligt bortfall, då en del eventuella intervjupersoner valde att tacka nej till att medverka i studien, samt att en del inte svarade alls på det inledande mejl som först skickades ut. I slutändan intervjuades tre personer från jourverksamheter, en person från en organisation som arbetar med sexualupplysning samt fyra kuratorer ifrån gymnasieskolor. Alla intervjupersoner är verksamma med ungdomar i den valda ålderskategorin, vad gäller frågor om sex- och samlevnad.
4.3 Datainsamling och bearbetning av material
Denna studie har använt sig utav semistrukturerade, kvalitativa intervjuer. Användningen av sådana intervjuer är lämpligt när en studie ämnar söka djupare kunskap inom ett ämne och inte endast använder sig utav ja/nej-frågor. Enligt Hjerm et al. (2014) är det även
9
lämpligt att använda sig utav kvalitativa intervjuer om det inte finns någon kunskap kring ämnet innan och när syftet är att bidra med nya teorier, då studien ämnar testa en teori och det inte går att samla in data på annat vis. På grund av den snäva tidsramen för uppsatsen samt forskarnas oförmåga att resa längre sträckor för att genomföra intervjuer har en kombination av telefonintervjuer samt intervjuer ’ansikte mot ansikte’ genomförts. Alla tänkbara intervjupersoner fick ett standardiserat informationsbrev (se bilaga 1) vid första kontakt där det förklarades vilka forskarna var, ämnet studien fokuserade på samt även intresset av att intervjua just dem.
Informationsbrevet klargjorde även att studien kommer att avidentifieras samt att de har möjlighet att avstå deltagande i studien när som helst under studiens gång. Alla intervjupersoner gick med på att avidentifieras, och har därefter avidentifierats enligt tabellen nedan. Kategorin ”namn i löpande text” är den pseudonym för intervjupersonen som kommer att användas under studiens resultatdel. Forskarna har inte valt att ange vilken verksamhet och/eller skola intervjupersonerna arbetar på, däremot är yrkesrollen samt form av arbetsplats av vikt då det eventuellt kan påverka deras upplevelse av samtal med ungdomar. Även pronomen anges då dessa skrivs i flytande text under resultatdelen.
Studien gjorde även ett medvetet val att inte dela med sig av intervjuguiden till intervjupersonerna i förväg då det ansågs kunna påverka deras förförståelse och därmed ge ett mindre sanningsenligt svar vid själva intervjutillfället, vilket i sin tur hade kunnat påverka studiens validitet. Alla intervjupersoner gick även med på att bli inspelade vid intervjutillfället och därefter har en transkribering gjorts så ordagrann som möjligt för att underlätta vid analys.
Arbetsplats Namn i
löpande text
Yrkesroll Pronomen
Jourverksamhet Hanna Volontärsamordnare Hon/henne Jourverksamhet Gunilla Verksamhetsutvecklare Hon/henne
Jourverksamhet Erik Projektledare Han/honom
Organisation Sara Sexualupplysare Hon/henne
Gymnasieskola Harry Kurator Han/honom
10
Gymnasieskola Lisa Kurator Hon/henne
Gymnasieskola Edit Kurator Hon/henne
Gymnasieskola Anna Kurator Hon/henne
Vid kvalitativa intervjuer är det viktigt att särskilja på ’informanter’ och ’respondenter’. En respondent, vid en kvalitativ intervju, är en individ vars känslor, tankar och världsbild är tänkt att analyseras vid intervjun. En informant, å andra sidan, är en individ som tillhandahåller och ger information, exempelvis när fakta kring en specifik händelse behövs (Hjerm et al, 2014). Denna särskiljning påverkar hur frågorna vid själva intervjutillfället formulerades. När intervjuobjekt uppfattas som respondenter använder man ofta frågor laddade med känsloord – exempelvis ”vad tycker du” eller ”hur känner du kring” (Hjerm et al, 2014). För denna studie kategoriserades intervjupersonerna som respondenter och intervjuguiden reflekterar detta (se bilaga 2). Frågorna i intervjuguiden är även utformade efter två teman som kopplas till studiens frågeställningar, vilket gjordes för att underlätta vid kodning och analys. Dessa teman är: ”Syn på pornografin” (hur intervjupersonerna uppfattar pornografi) och ”Samtal om pornografin” (hur intervjupersonerna upplever samtal och förmedlar information om pornografi till ungdomar). Alla intervjuer förutom en (intervjun med Gunilla) har skett med hjälp videosamtal, då varken forskarna eller intervjupersonerna bor på samma ort och tillgängligheten därmed försvårats. Intervjuerna tog mellan 20–60 minuter, beroende på intervjupersonerna och hur mycket de hade att säga om ämnet. Även viktigt att poängtera är att Gunilla och Hanna kommer ifrån samma jourverksamhet men att de har olika yrkesroller.
Ett av de vanligaste verktyg vid kvalitativa data är tematisk analys (Bryman, 2018), vilket är den typen av analys som studien genomfört. I denna analys har även kopplingar till den teoretiska referensramen dragits. Processen för att genomföra analysen började med kodning av materialet. Enligt Bryman (2018) utgör kodning startpunkten för de flesta kvalitativa analyser av data. Vid analys har därför kodning använts för att, på ett sådant effektivt sätt som möjligt, få ut den mest relevanta datan. I denna studie har kodningen skett successivt allteftersom att intervjuer genomförts för att minska upplevelsen av att exempelvis drunkna i data i slutskedet, vilket enligt Bryman (2018) kan hända om man väntar med analys och kodning till dess att all datainsamling är klar. Studiens frågeställningar har varit i fokus när kodningen genomförts, och därmed har forskarna lagt
11
vikt vid de svar som lyft hur ungdomar får information om pornografi samt hur intervjupersonerna upplever samtal och den information som förmedlas.
Kodningen skedde genom att forskarna skrev ut transkriberingarna och sedan markerade innehåll av intresse. När kodning hade genomförts grupperades de in till olika underteman för att minska antalet koder. Dessa underteman blev synen på pornografi, respondenternas arbetssätt, respondenternas syn på, och erfarenheter av, pornografins effekter på unga, synen på hur andra arbetar samt respondenternas idealvärld i förhållande till pornografiundervisning. Detta då det återkom viss information och framkom åsikter som skilde sig markant från varandra inom dessa teman. Slutligen bildades tre huvudsakliga teman där ovanstående underteman ingår, dessa blev följande: ‘En splittrad syn’,
‘Pornografi - en tyngd och en lättnad’ samt ‘Vems ansvar är ”porrsnacket”?’, vilka även blev underrubrikerna i resultatanalysen.
4.4 Etiska överväganden
Vid forskning finns det fyra allmänna huvudkrav, också känt som forskningsetiska principer: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Bryman, 2018). Denna studie uppfyller alla krav; det har skickats ut ett informationsbrev inför intervjuer samt samtycke har samlats in; alla medverkande har haft möjlighet att tacka nej till medverkan när som helst under studiens gång samt att studien har genomfört en avidentifiering. Den information som har samlats in kommer endast att användas för studiens syfte samt att all personlig information (namn, arbetsplats och så vidare) inte är information som delges till någon annan än forskarna själva.
4.4 Metoddiskussion
För denna studie är validitet även viktigt. Validitet, inom kvalitativ forskning, handlar om hur forskaren, eller forskarna,
observerar ett fenomen (Bryman, 2018). Enligt Bryman (2018) är det viktigt att särskilja på intern validitet och extern validitet, där den interna validiteten syftar på att det ska finnas en god överensstämmelse mellan forskarens observationer och de teoretiska idéer som presenterats. Den externa validiteten handlar om i hur hög grad man kan generalisera de resultat man fått i den egna studien till andra grupper eller situationer. Det går att problematisera antalet intervjupersoner, och huruvida det är möjligt att generalisera
12
resultatet. En mer omfattande studie med fler respondenter hade kunnat leda till annat resultat, då andra upplevelser och åsikter eventuellt hade lyfts av andra respondenter.
Forskarna gick in i studien med en förförståelse om vad tidigare forskning visat samt vilket ansvar främst verksamma inom det svenska skolsystemet har. Detta är dock inget som har påverkat resultatet då forskarna var medvetna om förförståelsen under processens gång.
Med grund i tidigare forskning antog forskarna för denna studie att de flesta av ungdomarna som de yrkesverksamma kommer i kontakt med har konsumerat eller exponerats för pornografi. Att forskarna förutsatte detta kan påverka resultatet då frågor om samtal med ungdomar om pornografi inkluderats i frågeguiden. Har intervjupersonerna inte stött på ungdomar som konsumerat pornografi kan detta ha påverkat deras svar.
Av de fyra yrkesverksamma som inte arbetade på skolan intervjuades två från samma arbetsplats. Detta innebar en minskad variation av arbetsplatser i intervjustudien.
Forskarna valde även att genomföra dessa intervjuer direkt efter varandra för att eliminera risken för att intervjupersonerna pratade med varandra mellan intervjuerna och därmed eliminera att de delger varandra information. Alla intervjuer genomfördes individuellt för att få de personliga erfarenheterna från respondenterna. Alla respondenter som medverkade i studien hade olika erfarenheter och kunskap, vilket kan ha påverkat deras förförståelse kring pornografi och dess påverkan. En sådan förförståelse hos respondenterna och tidigare erfarenheter kan ha påverkat studiens resultat då intervjupersonerna möjligtvis talat utifrån tidigare arbetsplatser och inte sin nuvarande yrkesroll. Dessutom skilde sig respondenternas nuvarande yrkesroll samt pornografianknytning i arbetet åt, vilket är viktigt att ha i åtanke under en analys.
Alla intervjuer, förutom en, genomfördes via videosamtal. Att genomföra intervjuer på detta sätt kan innebära diverse olika tekniska problem; att någon av parterna inte kan komma in i samtalet, att inspelningsfunktionen inte fungerar eller att ljud försämras och forskarna vid transkribering inte hör vad som sagts. Vid fåtalet tillfällen var det otydligt vad som sades och vid transkribering markerades detta sedan som (otydligt) eller (ohörbart). Det kan ha påverkat resultatet, dock var det under korta stunder detta skedde och forskarna upplevde att de kunde analysera resultatet trots dessa korta bortfall.
Intervjuer via videosamtal kan även innebära att respondenterna sitter med information
13
framför sig och läser sina svar utifrån detta och för att minska denna risk valde forskarna att inte tillhandahålla intervjupersonerna frågorna innan intervjun.
5. Teoretisk referensram
Nedan följer den teoretiska referensram som ligger till grund för studiens analys. Dessa analytiska redskap är viktiga för att förstå samspelet mellan sexuella beteenden, samtal kring sexuella beteenden och tolkningen utav den information som förmedlas.
5.1 Teorin om sexuella manus
Gagnon och Simon formulerade 1973, utifrån en socialkonstruktivistisk ansats, en sociologisk teori om sexualitet. Denna teori kom som en kontrast till de psykoanalytiska och biologiska perspektiv på sexualitet som ditintills dominerat förståelsen av sexualitet och sexuella beteenden (Gagnon & Simon, 2002; Simon & Gagnon, 1984). Denna teori, som kan kallas för sexuell scriptteori, alternativt teorin om sexuella manus, utgår ifrån att sexuellt beteende är en social produkt. Script, också kallat manus, används metaforiskt för att kunna förklara hur sexuella beteenden blir möjligt (och därmed meningsfullt). Sexuella beteenden, och dess implikationer, kommer därmed från dessa metaforiska manus - som individer har lärt sig och inkorporerat genom att leva tillsammans i ett samhälle. Ett exempel på ett sådant metaforiskt manus är ett samhälles uppfattning av hur män och kvinnor bör agera (se underrubriken Genusscript, heteronormen och pornografikonsumtion). Teorin menar på att sexuellt beteende inte skulle kunna ske, om det inte organiseras och tillskrivs en social mening (Gagnon & Simon, 2002). Sexuella manus hjälper aktörer att identifiera en situation som sexuell och därmed kopplar samman sexuell fantasi och lust med faktiska situationer. Enligt Gagnon och Simon (2002) är en situation inte av biologisk nödvändighet sexuell, utan den måste först definieras som sådan för att sexuell upphetsning ska aktiveras. Det är den socialt tillskrivna meningen i fysiska akter som frigör biologiska händelser. Teorin har därför en möjlighet att kunna förklara varför situationer som inbegriper samma fysiska beteenden inte alltid tolkas på samma sätt (Gagnon & Simon, 2002). Teorin om sexuella manus gör det därmed möjligt att förstå hur sexualiteten (och därmed sexuella beteenden) kan variera mellan situationer, kulturer, tider och grupper i ett samhälle.
För att sexuellt beteende ska kunna ske så måste det finnas ett verkande manus på tre olika nivåer; kulturellt, interpersonellt och intrapsykiskt (Simon & Gagnon, 1984). Den
14
intrapersonella nivån berör interaktioner mellan individer på ett personligt plan och den intrapsykiska nivån berör sexuella fantasier och objekt som kopplar våra enskilda sexuella begär till den sociala kontexten (Simon & Gagnon, 1984). För denna studie är det den kulturella nivån som främst är av intresse, då den kulturella nivån inbegriper kulturella scenarier som är de gemensamma värderingar och normer som produceras på en kollektiv nivå i ett samhälle (Simon & Gagnon, 1984). Det är, enligt teorin, inom de kulturella scenarier som den möjliga uppsättningen sexuella roller för en individ konstrueras.
Scenarierna förmedlas på ett kollektivt och samhälleligt plan; via media, lagstiftning, utbildning och religion och inom dessa uppmuntras vissa beteenden, medan andra blir stigmatiserade eller till och med olagliga. Ett exempel på detta är den senare delen av 1800- talet, då det fanns flertaliga sociala rörelser som fokuserade på ’laster’ av olika sorter.
Århundradet hade flera utbildnings- och politiska kampanjer som förespråkade kyskhet, för att eliminera prostitution och avskräcka från masturbation – speciellt bland barn och ungdomar (Rubin, 2006). Konsekvenserna av dessa kampanjar finns hos oss än idag då de lämnat ifrån sig ett avtryck i attityder om sex och sexuell lagstiftning. En del av detta avtryck är just idén om att masturbation är en ohälsosam aktivitet, och med detta även konsumtionen av pornografi (Rubin, 2006). Det är, med andra ord, genom de kulturella scenarierna man blir given den övergripande indelningen i vad som ska åtrås och inte (Wiederman, 2015). Enligt teorin om sexuella manus är det de kulturella scenarier som explicit handlar om det sexuella (eller som implicit kan användas sexuellt) som har det mest kraftfulla sociala och samhälleliga inflytandet på sexuellt beteende. Att beakta kulturella scenarier är därför viktigt för att kunna förstå människors sexualitet, deras känslor inför sex och sexuella beteenden.
Många kulturella scenarier relaterar till ett visst stadie i livet, en viss ålder. Flera av dessa rör ungdomen eftersom dessa år anses vara extra viktiga i utvecklingen, eftersom det är då människor börjar utveckla interpersonella och intrapsykiska manus utifrån kulturella scenarier (Wiederman, 2015). Sociala roller har ofta en åldersdimension – vilket menas med att ens beteende ordnas efter, eller begränsas av, ens ålder (Simon & Gagnon, 1984).
Exempel på detta är normer kring den sexuella debuten (när det är socialt accepterat att debutera) eller vilken typ av sexuell relation eller aktivitet som godtas på äldre dagar. Enligt Simon och Gagnon (1984) är kulturella scenarier också det som gör oss människor emotionellt och beteendemässigt ’redo’ för sexuellt agerande innan den faktiska sexuella debuten. Därmed är kulturella scenarier speciellt inflytelserika under tonåren.
15
De tre nivåerna är dynamiskt ihopkopplade, och relevansen av de olika nivåerna varierar över samhällen och tid. I vissa mer ’traditionella’ samhällen ger de kulturella scenarierna en tillräcklig guidning för sexuellt beteende (exempelvis mer konservativa samhällen i vilket utbildning, lagstiftning och dylikt har en mer kontrollerande hand) (Simon & Gagnon, 1984). Till skillnad från dessa ’traditionella’ samhällen, i vilka det inte görs någon stor skillnad mellan det kollektiva och det individuella, finns det samhällen där det görs sådana skillnader och där det präglas av få delade värderingar. I de samhällen där det finns få delade värderingar förlorar de kulturella scenarierna en del av sin tvingande kraft och kan inte ensamt (eller med enkelhet) förutse sexuellt beteende hos individer. I dessa samhällen fungerar kulturella scenarier inte som en rigid uppsättning regler, utan mer som ett sätt att legitimera ett visst beteende (Simon & Gagnon, 1984). Trots att teorin fick stort genomslag inom sexualitetsforskning så har den även mötts av en hel del kritik. Majoriteten av kritiken grundar sig i ett tyckande om att den är för abstrakt och metaforisk, och att den inte erbjuder kausala förklaringar till den sexuella utveckling som teorin ämnar beskriva (Wiederman, 2015). Viktigt att ha i åtanke är dock att teorin ska uppfattas som en konceptualisering och begreppsapparat, genom vilken det går att studera sexualitet bortom biologiska drifter och i stället få en förståelse för sexuella normer och beteendet genom den sociala inskriptionen av kroppen (Simon & Gagnon, 1984).
I denna studie används inte teorin om sexuella manus som en detaljerad förklaringsmodell, utan snarare som ett sätt att angripa frågeställningarna gällandes vilken typ av information som förmedlas till ungdomar vad gäller pornografi, och på vilket sätt pornografin framställs i samtalen med ungdomar. Sex och sexualitet som ett kulturellt skapat fenomen påverkas av vilka normer som finns kring sex – och pornografin är en del utav detta.
5.1.1 Genusscript, heteronormen och pornografikonsumtion
För denna studie är det av intresse att förstå grundläggande genusscript och heteronormativitet kopplat till pornografikonsumtion, då dessa eventuellt kan påverka hur man informerar om pornografi och samtalar med ungdomar om detta ämne. En ’norm’ är ett sociologiskt begrepp för allmänt delade (och många gånger underförstådda) regler och förväntningar på beteende som gäller antingen inom en mindre social gemenskap, eller i samhället i stort (Giddens & Sutton, 2014). Genus har en speciell betydelse för den sexuella utvecklingen. Att kvinnor och män uppvisar skillnader i sexualitet och sexuella beteenden är vedertaget (se underrubriken tidigare forskning), och den så kallade genusuppfostran är en del av utvecklandet av ens framtida sexuella identitet (Gagnon & Simon, 2002).
16
Genusroller, som är inlärningen av manligt och kvinnligt beteende, utvecklas innan individen har egna sexuella upplevelser. Gagnon och Simon (2002) menar dock på att genusrollen därefter delas in i olika ”sexuella stilar”. Skillnaderna som uppvisas mellan kvinnor och män kan därför förstås som att de följer olika, men överlappande, sexuella manus (script) (Wiederman, 2015). Som människa lär man sig alltså att bli sexuell på olika sätt grundat i olika genusutgångspunkter och det går att se på sexualiteten som ett sätt att uttrycka en särskild könsroll. Scenariot inbegriper inlärda motsatser, så som aggression/undergivenhet och kontroll/frihet som sedan integreras i de sociala script som utformats för flickor och pojkar. Dessa scenarion leder därefter till nya sexuella script där genusinlärningen fortsätter att ge mening åt de aktiviteter och personer som ingår i sexuella upplevelser (Gagnon & Simon, 2002; Wiederman, 2015).
Enligt Gagnon och Simon (2002) innebär genusinlärningen, i praktiken, att kvinnor anammar en reaktiv sexuell roll medan männen antar en proaktiv roll. Den reaktiva rollen syftar på att det utvecklas en kvinnlig norm om att inte själv ta initiativ till sexuella relationer (eller ens samtal om dessa), och att flickornas genusinlärning leder till att deras beteende förväntas aktiveras av andra och andras agerande (Gagnon & Simon, 2002). Den manliga, proaktiva rollen kan anses som det motsatta, då det utvecklas en manlig norm om att ta initiativ till sexuella relationer (och samtal om dessa). Inom denna norm uppmuntras pojkar till att ha en autonom och njutningsorienterad relation till sex (och framtida sexuella akter), där de förväntas utforska sin sexualitet, till skillnad från flickorna. Att flickorna inte uppmuntras till att utforska sin kropp eller sin sexualitet kopplas till att det finns ett riskperspektiv när det gäller flickor och deras kroppar, då de har en möjlighet till att bli gravida. Enligt Gagnon & Simon (2002) förväntas sex, för flickor, fungera mer som ett
’kapital’ – en form av bytesvara – som byts mot relationsmässiga belöningar så som kärlek eller äktenskap. Det går därför att härleda att män utvecklar ett mer kroppsorienterat script, medan kvinnor utvecklar ett mer relationsorienterat (och emotionellt) script, vilket i sin tur skapar olika incitament till att faktiskt ingå i sexuella relationer (Wiederman, 2015). Då det är en del av den moderna synen på sex att lust är till för mannen är det inte konstigt att pornografi och pornografikonsumtion anses tillhöra den manliga domänen (Rubin, 2006).
Enligt denna genusinlärning förstärks den heterosexuella normen (och på så sätt uppfattas den som naturlig), då män och kvinnor förväntas utveckla sexuella script som kompletterar det andra könets sexuella script (Wiederman, 2015).
17 5.2 Medie- och informationskunnighet
Medie-och informationskunnighet (MIK), och att kunna tillämpa medieteknikens roll i mediering av interaktion, samarbete och lärande ökar i takt med den digitalisering som sker i vårt världssamhälle. MIK är, enligt tidigare fastställda ramverk, ett samlingsbegrepp om informationskunnighet (information literacy) och mediekunnighet (media literacy) i ett nätverkssamhälle (i vilket många interaktioner sker på internet) (Giddens & Sutton, 2014;
Amhag, 2013). Det är alltså ett samlingsbegrepp för de kompetenser som gör att människor kan hantera, analysera och värdera det informationsflöde som kan förekomma vid olika medietyper (i denna studies fall, medietypen pornografi). Samlingsbegreppet innefattar tre kunskapsfält och sju baskompetenser. Det första kunskapsfältet fokuserar på att utveckla en kritisk förståelse för hur medie- och informationskunnighet kan främja lärares, elevers och allmänhetens förmåga att använda medier för allt möjligt, såsom yttrandefrihet, interkulturell dialog och tolerans. Det andra kunskapsfältet fokuserar istället på kognitiva förmågor såsom problemlösning, reflektion och kritiskt tänkande i syfte att kunna granska media och arbeta så kallat ’källkritiskt’. När det gäller pornografikonsumtion, och då pornografi på internet, är detta kunskapsfält oerhört viktigt.
Det tredje (och sista) kunskapsfältet är kopplat till ens egna individuella förmåga och de kompetenser som faktiskt krävs för att kunna använda olika medie- och informationsplattformar på ett meningsfullt och etiskt sätt (Forsman, 2013). Dessa kunskapsfält är viktiga att förstå när vi granskar hur man samtalar med ungdomar vad gäller pornografikonsumtion.
De sju baskompetenserna, som kompletterar kunskapsfälten, täcker allt från att kunna definiera och bedöma information till att förstå hur information kan användas och processas på ett relevant och lärorikt sätt. Baskompetenserna täcker även hur man förstår och kritiskt granskar mediers roll och funktion i ett demokratiskt samhälle och samspelet dem emellan (Giddens & Sutton, 2014; Forsman, 2013). Att kunna granska, förstå och kontextualisera är viktigt vid alla typer av mediekonsumtion. MIK är till största del riktat mot lärare och den profession som det innebär; men det riktas även mot andra verksamma med ungdomar (ideella organisationer, föräldrar etcetera). MIK kallas även för
’pornography literacy’ på engelska, då det i stort handlar om att stärka förmågan att ta till sig, analysera, utvärdera och att själv kunna skapa medieinnehåll och meddelanden, samt förmågan att kritiskt tänka kring samhällets konsumtion och produktion av dessa meddelanden (BO, 2020b).
18
I denna studie kommer ett fokus på det andra och tredje kunskapsfältet vara relevant; då dessa behandlar tolkningen utav och reflektioner kring den media man konsumerar. Detta då studien behandlar vilken typ av information som förmedlas till ungdomar kring pornografi och pornografikonsumtion, och hur aktörerna upplever att ungdomar tar till sig pornografi. MIK är även användbart för att förstå hur yrkesverksamma tar till sig och tänker kring pornografi, då hur de tolkar och förstår pornografisk media eventuellt kan påverka hur de för vidare informationen till ungdomarna.
6. Resultatanalys
Nedan presenteras den empiri som samlats in under studiens gång tillsammans med en analys av de olika teman som presenterats under underrubriken “Datainsamling och bearbetning av material”.
6.1 En splittrad syn
Det framkom av intervjuerna att de som arbetar med ungdomar inte har en samstämmig definition av pornografi. Utifrån intervjuerna går det att urskilja två åsiktsläger inom vilka respondenterna rör sig; antingen att pornografi är material som har till avsikt att upphetsa de som konsumerar den eller att pornografi är material där en person på ett eller annat sätt är utsatt för övergrepp. Dessa förekom både i kombination med varandra, ett exempel är Anna (kurator) som beskrev pornografi som ”någon form av villig prostitution och att när pornografi pratas om allmänt så är det någon form av material som är tänkt att sexuellt upphetsa människor”. Erik (projektledare), Gunilla (verksamhetsutvecklare) och Hanna (volontärsamordnare) nämnde alla tre i sin beskrivning ordet övergrepp och både Erik och Hanna berättade att de utgår från den ’mörka’ eller ’våldsamma’ porren när de pratar om pornografi med ungdomar. Hanna beskrev pornografi som följer:
Egentligen vill jag säga att det är filmade övergrepp, för det är väl vad jag personligen kanske tycker många gånger att det är. Eh, filmade övergrepp, så att men… nånting som gör att nån annan ska, nån ska utnyttjas för att nån ska titta på det för sin egen njutnings skull. […] Vad vi, det kan jag ju säga det redan från början också, vad vi oftast lägger definition, eller, vad vi oftast pratat utifrån, det är den våldsamma porren.
Att det är klart att det är en väldigt bredd på porr också men när vi prat, när vi går ut till ungdomar och sånt och pratar så brukar vi passa oss för att generalisera hela porren som en liksom, ja, utan det blir mer att vi brukar gå in på den våldsamma porren för
19
det är den som vi tycker vi ser mycket skadeverkningar utav. […] Så det är därför jag säger så, att jag tycker att det är filmade övergrepp. (Hanna, volontärsamordnare)
Pornografi beskrevs alltså som filmade övergrepp, vilket innebär en syn på pornografi som något negativt vilket även kan leda till att det även är det som förmedlas till de unga. Detta innebär att unga kan uppleva en stigmatisering och skuldbeläggning vad gäller pornografikonsumtion, då undervisning är en del av den kulturella nivån enligt teorin om sexuella manus. I intervjuerna framkommer det att inte alla uppfattar pornografi som något negativt, alltså skiljer sig både definitionen av och synen på pornografi kraftigt. När olika aktörer förmedlar olika perspektiv och information till de unga så delges de dels olika information från de olika aktörerna. Det innebär också att de interaktioner på personlig nivå som utgör den intrapersonella nivån kan komma att innebära förvirring då olika infallsvinklar och syner på pornografin har tilldelats tidigare.
Trots att många av respondenterna hade starka uppfattningar om vad pornografi innebär var det svårt för alla, bortsett från Sara, att inledningsvis delge en definition. Sara ansåg sig själv följa den forskningsmässiga definitionen, som enligt henne är ”medier som har till avsikt att upphetsa den som konsumerar dom eller den som använder dom” (Sara, sexualupplysare). Hon förtydligade med följande kommentar:
[…] eftersom att jag också är porrdebattör så har jag liksom, jag har ju god kunskap, eller vad man ska säga, om att det finns folk som har en betydligt vidare definition om porr, tillexempel att reklamen är så porrifierad eller man kan bara slå på en film på, vad heter det, Game of Thrones så är det porr liksom och såna saker, ehm… men eftersom att jag följer den definitionen som är att medier som har till avsikt att upphetsa den som konsumerar dem så kan per den definitionen inte reklam vara porr för att reklam har till avsikt att sälja en produkt. (Sara, sexualupplysare)
Gagnon och Simon (2002) menar att en situation inte är sexuell förens den definieras som sådan och det är då sexuell upphetsning sker. Definitionen av pornografi som ”material som har till avsikt att upphetsa dess tittare” följer därmed denna förklaring, men det innebär också att någon måste bestämma vad som upphetsar innan det kan kallas pornografi. Detta innebär att en allmän uppfattning kring vad som är sexuellt och inte måste införlivas, vilket görs genom den kulturella nivån (via media, lagstiftning, utbildning och religion). I intervjuerna framkommer att flertalet av respondenterna antagit en
20
heteronormativ syn samt att de har en syn på pornografi, och sex, som något som sker mellan två parter. Dessutom uttrycks det att pornografin inte speglar ’normalt’ sex då känslor och intimitet inte visas. Exempel på detta är att Harry säger att pornografin gör att sex ”framställs på ett sätt som kanske inte känns så så naturligt och med så mycket känslor involverade utan att det är mer mer rått och, eh, och avancerat” (Harry, kurator). Om den allmänna uppfattningen skulle bestämmas utefter vad som framkommit i intervjuerna skulle alltså pornografi inte involvera material där känslor, intimitet visas samt där samkönade eller något annat än två parter medverkar. Detta hade inneburit att många individers sexuella preferenser exkluderas från pornografin och eventuellt bidragit till ett stigma att prata om detta. En tydlig definition av vad pornografi innebär hade dock medfört en tydlighet i vad det är som faktiskt samtalas kring och undervisas om, även om denna bör vara omfattande och formulerad på ett sätt som är inkluderande.
Även vuxna påverkas av kulturella scenarier och formas utefter dessa. Hur forskningsläget ser ut kan vara ett sådant scenario, vilket som tidigare konstaterats (se underrubrik tidigare forskning) inte är enigt rörande pornografins effekter och påverkan. Intervjupersonerna uppgav att deras yrkesroll påverkats av detta på olika sätt och kan indelas i tre olika kategorier, vilka är 1) insatt och litar på forskning, 2) insatt men är tveksam och 3) inte ser att det påverkar deras yrkesroll. Sara sade att verksamheten hon arbetar på generellt är
”väldigt forskningsbaserad precis som skolan ska vara liksom, bygger på vetenskap och beprövad ehm… erfarenhet […] källkritik är viktigt och så vidare” (Sara, sexualupplysare).
Sara uttryckte även att porrdebatten i stort mestadels tar upp de negativa sidorna av pornografin och de positiva försvinner i detta. Även Lisa yttrade sig tveksam till hur debatten förs och ställde sig tveksam till hur saklig informationen som är lätt att nå är och fortsatte:
[…] jag har ibland upplevt att det är… dem som är väldigt negativa till porr som, dom har liksom blivit hörda och sen, eeeh, jag menar en period så fick vi ju som kuratorer lära oss att alla barn tittar på porr och det smyger ner i åldrarna och det är jätteskadligt och sen läste jag en nån annan studie att ja det har smygit ner i åldrarna men det betyder inte att alla konsumerar porr hela tiden som det kanske, man kanske kan få det att tro i media och så ibland så jag skulle nog vilja ha mer kunskap och då ganska så neutral kunskap skulle jag vilja säga, inte bara av, missförstå mig rätt, men det är mycket unizon och eh dom organisationerna som står bakom en del av studierna jag
21
skulle gärna vilja se att det fanns lite mer enig kunskap som är, amen, ganska neutral så det inte kommer bara från lobbyorganisationer […] (Lisa, kurator)
Att det tillgängliga forskningsmaterialet som finns är så splittrat och otydligt i sin ståndpunkt kan bidra till att de som söker kunskap rörande pornografikonsumtion och dess effekter blir förvirrade, vilket framkommer i citatet ovan. Det kan även leda till att forskningen som finns tolkas utifrån den yrkesmässiga ståndpunkten, alltså vilken syn på pornografi och pornografikonsumtion som finns på arbetsplatsen. Hanna poängterade att de i sitt arbete påverkas av forskningen men sade:
[…] det gör vi ju, naturligtvis, men man måste också asså, lite som det jag var inne på innan att vi många gånger då också kanske ta’tt ställning kring en, att det är liksom den här delen som vi inte tycker är okej. […] sen så vet jag ju också att det finns jättemycket, många, som asså, som tycker tvärtom, nämen porr är bra och liksom såna här saker och det är ju klart alla har rätt till sin åsikt… Vi tar ju mer den våldsamma delen, liksom så. Det vi fokuserar på. Och därför blir det liksom, att jag har ju min, eller vi har ju våran ståndpunkt och den biten klar. (Hanna, volontärsamordnare)
Inom Hannas (och då även Gunillas) verksamhet påverkar alltså forskningsläget men ståndpunkten finns kvar, den pornografi som undervisas om och samtalas kring är negativ.
Det är dock viktigt att poängtera att det i intervjuerna framkommer att de är medvetna om att forskningsläget inte är entydigt och att det finns forskning som tyder på att pornografi inte endast är negativ. Även Erik uttryckte liknande förhållningssätt till forskningsläget på verksamheten han arbetar på men:
Asså, vi snackar ju ofta porr utifrån den dåliga sidan utav de, eftersom att vi arbetar med våldsutsatta då oftast, och lite så, men det finns ju både vad heter de, debattörer och forskning som liksom ser på porr som någonting bra och jag tror det är svårt att helt ignorera det även om vi, eh, även om vi snackar om det dåliga. (Erik, projektledare)
Anna berättade att hon tar del av forskningen och att den påverkat på så sätt att de insett hur viktigt det är att prata om pornografi och pornografikonsumtion i skolan då
”forskningen visat att hur hjärnan reagerar och hur toleransnivån i hjärnan påverkas av pornografi” (Anna, kurator). Edit sade att forskningsläget inte nödvändigtvis påverkar hennes yrkesroll men att det påverkar hur hon själv ser på pornografi och även hon
22
uttryckte att forskningsläget är splittrat i sin ståndpunkt. Erik sade att ”[…] även min personliga åsikt har förändrats ju mer man läser om porr och porrpåverkan så jag tänker att, jamen, att de är lite som med allt annat liksom…” (Erik, projektledare) så även hans personliga åsikt påverkas av forskningsläget.
Det finns sammantaget en tydlig skillnad mellan de verksamma inom skolvärlden och de verksamma på andra arbetsplatser. Kuratorerna har generellt mindre koll på forskningsläget och anser inte att det påverkar deras yrkesroll och utövande på samma sätt som de andra yrkesverksamma. Det finns även en skillnad mellan Sara och Erik, Hanna och Gunilla då det framkommer att de tre sistnämnda har en ståndpunkt som näst intill verkar vara oberoende av vad forskningen säger. Sara däremot är tydlig med att forskningen säger att pornografi inte är något negativt och att hon därför förhåller sig till den som sådan. Denna bild av hur forskningen ser ut samt hur den påverkar yrkesrollen tyder alltså på att det kulturella scenariot, som forskning här är, inte har en stark roll i samhället. När forskning, som i övrigt har en stor tillförlitlighet, tappar sin status är det lätt att den ses förbi, vilket den görs i flertalet av respondenternas fall. Om detta speglas i arbetssättet finns det även en risk att det sprider sig till ungdomarna.
6.1.1 Ett splittrat arbetssätt
Respondenterna arbetar med unga på olika sätt; en del endast via samtal, en del utbildande och en del både och. Lisa, Edit, Harry och Anna berättade i sina intervjuer att pornografi (och sex och samlevnad över lag) främst kommer upp i samtal där ungdomarna sökt sig till kuratorerna. Lisa berättade att hon försöker att fråga eleverna om deras sexualitet och sexliv om hon anar att det är en del av problematiken. Vad gäller just pornografikonsumtion svarade Lisa följande:
Jag har inte det som rutin att fråga alla hur deras porrkonsumtion ser ut. Kanske jag skulle göra, men det gör jag faktiskt inte… eh, för jag vill ändå att dem ska känna att dom har nån typ av integritet så (Lisa, kurator)
Edit tycker däremot att det är viktigt att som kurator ”ta tillfället i akt och faktiskt lyfta det och det brukar bli väldigt uppskattat faktiskt att få prata om om detta” (Edit, kurator) då hon menade att det är ett ämne som sällan tas upp med andra vuxna eller vänner. Hon berättade att det oftast är i samtal med killar hon tar upp ämnet då hon upplever att dessa har svårare att själva ta upp det, med tjejer berättade Edit att hon tar upp pornografi, och
23
sex och samlevnadsfrågor generellt när hon får kännedom om att dom är i en relation. Edit berättade även att hon brukar ta upp pornografi under lektionstillfällen rörande sex och samlevnad där hon medverkar. Det framkom även i intervjun med Harry att pornografi är något som sällan tas upp i samtalen av ungdomarna då han upplevde en skam- och skuldkänsla kring ämnet. Även Anna berättade att hon främst träffar ungdomar när de söker sig till henne men att hon besöker varje klass i början av deras tid på skolan för att presentera sig och att hon då brukar nämna pornografi som ett område som eleverna kan prata med henne om.
Skolkuratorerna träffar alltså främst eleverna när de söker sig till dem, och har olika inställning till vem som bör ta upp frågan med eleverna. I vissa fall låter det som att ansvaret att ta upp, vad som kan anses som svåra, frågor ligger på eleverna. Något som kan medföra att det inte pratas om alls. Kuratorerna medgav att det är ett svårt ämne att prata om, men det finns även de som tycker att de är på kuratorerna ansvaret ligger när det är just svåra ämnen. Teorin om sexuella manus har som styrka att kunna förklara hur olika sexualiteter och sexuella beteenden kan variera mellan olika grupper i samhället, och kanske är det var som sker här. Samtal kring sexualitet har tidigare varit väldigt tabubelagt men det har blivit bättre, vilket även Anna nämner och möjligheten finns att kuratorernas inställning till pornografi som något skamset att prata om inte längre ses som sådant i lika stor utsträckning. Samhället har förändrats, och fortsätter att förändras, och den förändringen kan enligt teorin inneburit att en förändring i synen på sexualitet, och därigenom även pornografi, har förändrats bland ungdomarna. Det är få av kuratorerna som kan minnas en situation där pornografi har tagits upp, men de som kan göra detta är även de som säger sig ha som rutin att prata om, eller fråga om, pornografi.
Det finns alltså bland kuratorerna de som tar upp det med eleverna, både i helklass och i enskilda samtal, men även kuratorer som tycks uppleva pornografi som ett ämne som är svårt att samtala kring. Harry uttryckte att sådan specialistkunskap är något som skolkuratorn varken har eller kan ha då det finns många ämnen denna isåfall hade behövts inom. Han menade att kuratorerna har en inledande kontakt och sedan förmedlar vidare kontakt med exempelvis ungdomsmottagningen om behovet finns. Harry berättade även att de tidigare hade externa aktörer som kom till skolan och föreläste om ämnet men att alla elever inte fick tillgång till denna information och att det då blev ojämnt.
24
Flertalet av kuratorerna nämner att de inom en snar framtid kommer att införa mer undervisning rörande sex och samlevnad på sina skolor. Harry nämnde de kommande ändringarna i läroplanen (vilka förklaras djupare i underrubrik 2.1), vilket han var ensam om att göra, men att förändringar på de andra skolorna kommer att göras under 2022 har säkerligen ett samband med denna ändring. Därmed kommer arbetssättet att ändras och de som nämnde förändringar i sitt arbete uppgav även att pornografi kommer ingå mer i arbetet. Den ändring som kommer ske förtydligar vad som ska ingå i arbetet men Harry uppgav att det fortfarande är pedagogerna som kommer genomföra en stor del av arbetet.
Detta ansåg Harry var problematiskt i och med att dessa inte har någon särskild kunskap rörande ämnet och att detta kan medföra problematik som tidigare nämnts, att pedagogerna blir obekväma. Flertalet av respondenterna berättade att planen för deras arbete med ämnet är att ta hjälp av dokumentärer och filmer men även externa aktörer som tillhandahåller information till både elever och pedagoger rörande ämnet.
Gunilla, Hanna, Erik samt Sara berättade att deras verksamheter arbetar med just sådan undervisning. Där Gunilla, och Hanna, arbetar är det främst via stödchatten de har på internet som de kommer i kontakt med ungdomar generellt men det är sällan pornografi förekommer i det sammanhanget. Gunilla berättade att när de är ute i skolor och föreläser så har de ingen systematisk metod utan att det är ” […] mer för att upplysa och väcka deras egen, eh, liksom att de själva ska börja tänka på de här och ifrågasätta, och hur de är för dom själva och hur det blir för andra.” (Gunilla, verksamhetsutvecklare), något som även framkom i intervjun med Hanna:
[…] vi pratar ju mer utifrån samtycke egentligen… Hur har ni dialogen med varandra i sängen, hur vet du att det finns samtycke då, har du kontrollerat det, tycker hon om det, tycker han om det, för vi har ju inte naiva […] vi är inte naiva och tänker så här, det här är liksom ett problem som eh, killarna bara är bärare utav liksom utan, det är självklart att eh, killarna inte gör detta för att vara elaka på nått sätt eller skada tjejen kanske utan mer det här utifrån att, eh, man kanske har haft, den enda sexualupplysningen man har haft någonsin kanske kommer ifrån porren och då tror man kanske att det ska vara på det sättet som porren visar […] man ser porr innan man ens har reflekterat själv i vad är min egen sexualitet eller vad tror jag är okej egentligen. (Hanna, volontärsamordnare)
