Ett splittrat arbetssätt

Respondenterna arbetar med unga på olika sätt; en del endast via samtal, en del utbildande och en del både och. Lisa, Edit, Harry och Anna berättade i sina intervjuer att pornografi (och sex och samlevnad över lag) främst kommer upp i samtal där ungdomarna sökt sig till kuratorerna. Lisa berättade att hon försöker att fråga eleverna om deras sexualitet och sexliv om hon anar att det är en del av problematiken. Vad gäller just pornografikonsumtion svarade Lisa följande:

Jag har inte det som rutin att fråga alla hur deras porrkonsumtion ser ut. Kanske jag skulle göra, men det gör jag faktiskt inte… eh, för jag vill ändå att dem ska känna att dom har nån typ av integritet så (Lisa, kurator)

Edit tycker däremot att det är viktigt att som kurator ”ta tillfället i akt och faktiskt lyfta det och det brukar bli väldigt uppskattat faktiskt att få prata om om detta” (Edit, kurator) då hon menade att det är ett ämne som sällan tas upp med andra vuxna eller vänner. Hon berättade att det oftast är i samtal med killar hon tar upp ämnet då hon upplever att dessa har svårare att själva ta upp det, med tjejer berättade Edit att hon tar upp pornografi, och

23

sex och samlevnadsfrågor generellt när hon får kännedom om att dom är i en relation. Edit berättade även att hon brukar ta upp pornografi under lektionstillfällen rörande sex och samlevnad där hon medverkar. Det framkom även i intervjun med Harry att pornografi är något som sällan tas upp i samtalen av ungdomarna då han upplevde en skam- och skuldkänsla kring ämnet. Även Anna berättade att hon främst träffar ungdomar när de söker sig till henne men att hon besöker varje klass i början av deras tid på skolan för att presentera sig och att hon då brukar nämna pornografi som ett område som eleverna kan prata med henne om.

Skolkuratorerna träffar alltså främst eleverna när de söker sig till dem, och har olika inställning till vem som bör ta upp frågan med eleverna. I vissa fall låter det som att ansvaret att ta upp, vad som kan anses som svåra, frågor ligger på eleverna. Något som kan medföra att det inte pratas om alls. Kuratorerna medgav att det är ett svårt ämne att prata om, men det finns även de som tycker att de är på kuratorerna ansvaret ligger när det är just svåra ämnen. Teorin om sexuella manus har som styrka att kunna förklara hur olika sexualiteter och sexuella beteenden kan variera mellan olika grupper i samhället, och kanske är det var som sker här. Samtal kring sexualitet har tidigare varit väldigt tabubelagt men det har blivit bättre, vilket även Anna nämner och möjligheten finns att kuratorernas inställning till pornografi som något skamset att prata om inte längre ses som sådant i lika stor utsträckning. Samhället har förändrats, och fortsätter att förändras, och den förändringen kan enligt teorin inneburit att en förändring i synen på sexualitet, och därigenom även pornografi, har förändrats bland ungdomarna. Det är få av kuratorerna som kan minnas en situation där pornografi har tagits upp, men de som kan göra detta är även de som säger sig ha som rutin att prata om, eller fråga om, pornografi.

Det finns alltså bland kuratorerna de som tar upp det med eleverna, både i helklass och i enskilda samtal, men även kuratorer som tycks uppleva pornografi som ett ämne som är svårt att samtala kring. Harry uttryckte att sådan specialistkunskap är något som skolkuratorn varken har eller kan ha då det finns många ämnen denna isåfall hade behövts inom. Han menade att kuratorerna har en inledande kontakt och sedan förmedlar vidare kontakt med exempelvis ungdomsmottagningen om behovet finns. Harry berättade även att de tidigare hade externa aktörer som kom till skolan och föreläste om ämnet men att alla elever inte fick tillgång till denna information och att det då blev ojämnt.

24

Flertalet av kuratorerna nämner att de inom en snar framtid kommer att införa mer undervisning rörande sex och samlevnad på sina skolor. Harry nämnde de kommande ändringarna i läroplanen (vilka förklaras djupare i underrubrik 2.1), vilket han var ensam om att göra, men att förändringar på de andra skolorna kommer att göras under 2022 har säkerligen ett samband med denna ändring. Därmed kommer arbetssättet att ändras och de som nämnde förändringar i sitt arbete uppgav även att pornografi kommer ingå mer i arbetet. Den ändring som kommer ske förtydligar vad som ska ingå i arbetet men Harry uppgav att det fortfarande är pedagogerna som kommer genomföra en stor del av arbetet.

Detta ansåg Harry var problematiskt i och med att dessa inte har någon särskild kunskap rörande ämnet och att detta kan medföra problematik som tidigare nämnts, att pedagogerna blir obekväma. Flertalet av respondenterna berättade att planen för deras arbete med ämnet är att ta hjälp av dokumentärer och filmer men även externa aktörer som tillhandahåller information till både elever och pedagoger rörande ämnet.

Gunilla, Hanna, Erik samt Sara berättade att deras verksamheter arbetar med just sådan undervisning. Där Gunilla, och Hanna, arbetar är det främst via stödchatten de har på internet som de kommer i kontakt med ungdomar generellt men det är sällan pornografi förekommer i det sammanhanget. Gunilla berättade att när de är ute i skolor och föreläser så har de ingen systematisk metod utan att det är ” […] mer för att upplysa och väcka deras egen, eh, liksom att de själva ska börja tänka på de här och ifrågasätta, och hur de är för dom själva och hur det blir för andra.” (Gunilla, verksamhetsutvecklare), något som även framkom i intervjun med Hanna:

[…] vi pratar ju mer utifrån samtycke egentligen… Hur har ni dialogen med varandra i sängen, hur vet du att det finns samtycke då, har du kontrollerat det, tycker hon om det, tycker han om det, för vi har ju inte naiva […] vi är inte naiva och tänker så här, det här är liksom ett problem som eh, killarna bara är bärare utav liksom utan, det är självklart att eh, killarna inte gör detta för att vara elaka på nått sätt eller skada tjejen kanske utan mer det här utifrån att, eh, man kanske har haft, den enda sexualupplysningen man har haft någonsin kanske kommer ifrån porren och då tror man kanske att det ska vara på det sättet som porren visar […] man ser porr innan man ens har reflekterat själv i vad är min egen sexualitet eller vad tror jag är okej egentligen. (Hanna, volontärsamordnare)

25

Ett liknande arbetssätt beskrevs även av Erik som beskrev föreläsningarna som ett moment i vilket de har möjlighet att ta upp ämnen med ungdomarna som Erik upplever att andra vuxna vanligtvis inte tar upp. I båda dessa verksamheter sker alltså föreläsningarna med en ingångspunkt i att lyfta frågan och låta eleverna själva börja tänka och ifrågasätta. Att eleverna ska ifrågasätta pornografin och gå in med attityden att pornografi är ett problem är dock något Sara menar inte är rätt. Hon menade att det viktigaste i samtal om pornografi är att utgå ifrån barnen och inte gå in med förutfattade meningar. Hon problematiserar detta på följande sätt:

[…] inte komma in med förutfattade meningar och säga så här att barnen påverkas, alla som ser porr blir våldtäktsmän blablablablabla… utan nyckeln där är ju att komma in i klassrummet och lyssna in, vad är det barnen har för erfarenhet så här eller de unga då… vad är det vi kan utgå ifrån och vad är det vi behöver diskutera, vad är det för frågor dom har och så vidare. Och där blir problemet när man inte tillåter sig själva va öppen på det sättet utan har en förutfattad mening om vad porren är och gör. (Sara, sexualupplysare)

Sara anser alltså att det är viktigt att gå in med ett öppet sinne och låta de som ska lyssna styra samtalet snarare än att den som föreläser ska göra detta. Detta är något även Lisa uppmärksammade “[…] men det får inte bli liksom bara så att man pratar om att det bara är dåligt för då tror jag att det blir så att man inte pratar om det alls istället” (Lisa, kurator).

Även när föreläsningarna sker så speglas alltså de olika aktörernas syn på pornografi, vilket tidigare problematiserats. Som Gunilla, Hanna och Erik alla tre poängterar är det dock viktigt att minnas att deras arbete främst riktas mot våldsutsatta och det är inte konstigt att detta lyser igenom i föreläsningarna. Frågan är dock om eleverna som får denna information har kunskap om detta eller inte, samt vilken övrig kunskap dessa får. Är eleverna inte medvetna om denna ingångspunkt till pornografin kan det påverka deras bild av vad pornografi är, något som Sara är noga med inte bör göras. Får eleverna dock kunskap om varför det är den våldsamma pornografin som är vad föreläsningarna styrs utefter finns det möjlighet för den typ av reflektion och egen uppfattning som alla aktörer betonar är viktig.

26