2. Bakgrund
I detta kapitel lyfts bakgrunden till studiens syfte genom flera olika områden. Det börjar med en historisk tillbakablick kring hur förskolan uppstod för att sedan lyfta fram språkets betydelse. Läroplanen, förskollärarens ansvar samt hela arbetslagets ansvar är områden som synliggörs. Det visas även hur viktig den språkliga miljön är.
2.1 Förskolans historia
Två viktiga gestalter när det kommer till den svenska förskolans historia är de två systrarna Ellen och Maria Moberg (Westberg, 2011, s. 197). År 1904 öppnade de den första folkbarnträdgården i Sverige. Denna verksamhet vände sig till alla barn och inte bara till de rika, vilket de första barnträdgårdarna i Sverige gjorde. Nu var visionen att skapa en verksamhet som stod för den omsorg som funnits i barnkrubborna samtidigt som barnen skulle få vistas i en rik pedagogisk miljö. Syftet med verksamheten var att barnen nu skulle få både en form av social fostran samt en intellektuell stimulans. Då systrarnas verksamhet hade sina rötter i Fröbels pedagogiska tankar så startade de år 1909 ett Fröbelinstitut i Norrköping. Detta var en tvåårig utbildning för barnträdgårdsledarinnor. Dessa ledarinnor skulle ses som lärare och lägga grunden för barnens lärande innan skolstart (Emmoth, 2014, s. 6).
Det kan dras vissa paralleller från dessa kvinnors idéer kring barnomsorg på tidigt 1900-tal och dagens förskola. En annan kvinna som också har gjort avtryck med hjälp av sitt arbete för den svenska förskolan är Alva Myrdal. Hon kämpade för att förskolan skulle bli tillgänglig för alla. De hade idén om att ledarinnorna skulle ses som lärare och lägga grunden för barnens lärande. De fanns även en tanke kring att de aktiviteter som barnen skulle få ta del av inom barnträdgården skulle ha en pedagogisk grundtanke. Myrdal menade att barn från alla samhällsklasser skulle ha tillgång till förskolan för att dels få en social fostran men kanske ännu hellre för att få tillgång till aktiviteter som hjälpte barnen att utvecklas (Emmoth, 2014, s. 6). Idag menar Pia Williams att man utifrån språkutvecklingen kan se att barnen får det lättare senare i livet om de har gått i förskolan och fått en ordentlig språklig grund att stå stadigt på (Olsson, 2021-10-11).
2.2 Språk och kommunikation
Språket är viktigt för att sätta igång vår tankeverksamhet och bidra till utvecklingen av identiteten. När det gäller språket är det ett centralt verktyg för att vi som människor ska kunna fungera och utvecklas (Svensson, 2009, s.11-12). Läroplanen för förskolan beskriver att barnen ska ges möjligheter att utveckla sin identitet, sitt sätt att tänka samt lära sig att kommunicera i olika kontexter. Detta för att behärska de kunskaper som krävs för att fungera i ett samhälle (Lpfö18, s. 8). Språket och kommunikation är något som kan komma att användas som ett maktmedel. Att behärska språk anses vara en form av makt. När det kommer till språket har de vuxna alltid ett maktövertag över barnen genom sin språkliga kompetens (Larsson, 2019, s. 32). Det kompetenta barnet är något som Rigmor Lindö menar att man ska ha som utgångspunkt. Den barnsyn som pedagogen ska förhålla sig till är en
3 mångfald av kompetenser av nyfikenhet som måste uppmärksammas. Arbetssättet ska kunna planeras, dokumenteras och utvärderas så att det blir kvalitet i lärprocesserna (2009, s. 23-24). Grunden för barns språk läggs under de första sex levnadsåren. Det är under dessa år som språkarbetet är viktigt för att barnen ska få möjlighet att ha ett rikt språk senare i livet.
Under dessa tidiga år är det viktigt att barnen får lära sig hur fonologin och grammatiken i språket fungerar. Samtidigt som barnen utvecklar sitt språk så ska de under denna period även lära sig samspelet med andra människor (Larsson, 2019, s. 7).
2.3 Styrdokument och förskollärarens ansvar
I dagens samhälle är det 513 000 barn i åldern 1–5 år inskrivna i förskolans verksamhet.
Ändå är det ca 6% av samhällets barn i 3 - 5 år som inte är inskrivna i förskolan. I denna grupp ingår barn som är nyanlända och barn som bor i socioekonomiska familjer (SCB, 2021 – 10 – 14). Regeringen har som förslag att deltagandet av dessa barn ska öka men också att stärka förskolan och pedagogernas kompetensutveckling i svenska och svenska som andra språk (Regeringen, 2020, s. 13-14).
Skolinspektionen fick under en treårsperiod i uppdrag från regeringen att göra en granskning kring hur det såg ut med förskolors kvalitet samt hur de uppnådde de satta målen.
När de granskade de utvalda förskolorna kunde det ses att arbetet kring barns språkutveckling fungerade som allra bäst på de förskolor som hade en rektor som hade gjort målet tydligt för pedagogerna i verksamheten. Det kunde även ses att då pedagogerna fick reflektera kring arbetet runt sitt uppdrag med varandra så var detta något positivt för det språkutvecklande arbetet (Skolinspektionen, 2018, s. 5-6 och 18).
Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen lag i Sverige. Konventionen menar bland annat att varje barn har rätt att få uttrycka sin mening i allt som rör dem samt att barnen har rätt att få gå i skolan och lära sig saker. Detta handlar om att alla barn har rätt att få en gratis grundskoleutbildning. Undervisningen är avsedd att förbereda barnet för livet (Barnkonventionen, 2018, artikel 12, 28 och 29). Ses detta utifrån hur dagens samhälle ser ut så kanske artikeln som handlar om skolgång även skulle innefatta förskolan. Även förskolan är en verksamhet som har ett ansvar för barnens utveckling och lärande.
Den läroplan som förskolan arbetar utifrån idag har benämningen Lpfö18. En av punkterna som har blivit tydligare i den nya läroplanen är förskollärarens roll i förskolans verksamhet samt att barnen ska utvecklas utifrån läroplanens mål. Skillnaden med tidigare läroplaner är att förskolläraren har ansvaret kring barnens utveckling och lärande (Åsén, 2020, s. 25).
Vidare beskriver Sheridan, Sandberg och Williams att det pedagogiska innehållet är något som förskollärarna har ansvar för inom dagens förskola. Förskolläraren måste ha en medvetenhet kring hur syftet i aktiviteten ska främja alla barn. Det kräver att förskolläraren har kompetens i ämnen såväl som didaktiska kunskaper för att läroplanens syfte ska realiseras (ref. i Sheridan & Williams, 2018, s. 21). Förskolläraren är den som har ansvaret för det pedagogiska innehållet men de övriga pedagoger som ingår i arbetslaget ska även dem arbeta för att stötta barnen i deras lärande och utveckling (Lpfö18, s. 7).
4
2.4 Den språkliga miljön
Skolverket anser att många förskolor arbetar aktivt med litteratur men att syftet med litteratur kan se ut på olika sätt. Arbetet behöver vara mera planerat för att barnens intresse kring språket ska öka. Detta är en av hörnstenarna som behövs för att påverka barnens språkutveckling. Vidare beskriver Ulla Damber, Jan Nilson och Camilla Ohlsson att högläsning fungerar som en del av ett teamarbete där man använder sig av efterföljande pedagogiskt aktiviteter. Eller så används litteraturen som en rutinaktivitet (Skolverket, 2021-10-14).
“Läsvilan däremot är en rutinaktivitet som ofta initieras av pedagoger i disciplinerande syfte, exempelvis för att barnen ska varva ned och vila, eller för att pedagoger ska kunna frigöras till andra arbetsuppgifter,” - Ulla Damber m.fl. (Skolverket, 2021-10-14).
När det kommer till det språkutvecklande arbetet menar Anne Kultti att miljön är en viktig del. Språkmiljön i en förskola innefattar många möjligheter för barn att kunna utveckla ett eller flera språk. Vidare menar Kultti att barn som behärskar flera språk har kognitiva fördelar (Kultti, 2014, s. 21-22). Forskare menar att om språkmiljön är mer inbjudande så blir högläsningen mer lärorik för barnen. Detta genom material och engagerade pedagoger som ger möjlighet att stimulera barnen med samtal, lekar och språkövningar kopplade till högläsningen. Genom att uppmärksamma skriftspråket blir det lättare för barnen att anamma skolans krav senare i livet när det gäller de skriftspråkliga kunskaperna (Skolverket, 2021-10-14).
Att behärska språket behövs för att ta del av information på olika sätt, ta del av utbildningar och så vidare men även för att vara en del av det sociala umgänget och gemenskapen. Framtiden kommer att ställa ännu större krav på den språkliga kompetensen hos barnen. Detta genom bland annat det stora informationsflödet som finns i samhället men även på den tekniska utvecklingen som hela tiden går framåt (Larsson, 2019, s. 12 och 25).
Idag är förskolan en stor del i barns liv. Utifrån våra egna observationer så befinner sig barnen ofta sju-åtta timmar i snitt per dag på förskolan. Det vill säga att barnen i åldern 1–5 år har lika långa dagar inom förskolan som vi vuxna har på våra arbeten. Förskolans språkliga arbete är en nyckel i barnens livslånga lärande. Dessa resonemang ligger som grund till studiens syfte som handlar om hur pedagoger stimulerar en god språkutveckling hos barn utifrån Lpfö18 i förskolans verksamhet.
5