I detta avsnitt presenteras tidigare forskning som kan knytas till studiens syfte och frågeställningar. Forskningen är kategoriserad i de tre områden som ses i studiens frågeställningar. De tre frågeställningarna handlar om vilken uppfattning pedagoger har kring språkutvecklingen samt hur de beskriver och mäter språkutvecklingen. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolans verksamhet beskriver att de stimulerar barnens språkutveckling utifrån förskolans läroplan, Lpfö18.

Den redovisade forskningen hittades genom olika databaser så som universitetets bibliotekstjänst men även databasen SwePub som är en gjord för att söka vetenskapliga publikationer har använts. NB-ECEC: Nordic Base of Early Childhood Education and Care som samlar skandinavisk forskning som rör barnen i åldern 0–6 år inom exempelvis förskolan och Education Source som är världens största databas när det kommer till utbildningsområdet, diva-portal samt Google har även de använts i sökandet efter tidigare forskning till studien. Sökord som har använts i sökandet är på svenska bland annat förskola, begrepp, ansvar, utveckling, språk, kommunikation, symboler samt läsning. Sökord för engelska artiklar har varit ord som singing, learning, preschool, preschool class, social language, measuring och vocabulary.

4.1 Uppfattningar kring språkutveckling

Språkinlärning med gester

Forskaren Marion Tellier utförde en studie genom ett experiment på mindre barn för att undersöka hur gester kan påverka språkinlärningen. Hon utgår ifrån en multimodal teori om lärandet. I studien som innefattar 20 barn i ålder 5,5 år delar hon upp barnen i två grupper.

Den ena gruppen får lära sig ord på ett nytt språk tillsammans med tillhörande bild. Den andra gruppen får lära sig samma ord men med en tillhörande gest till varje ord. Barnen ska även utföra gesten (2008, s. 1). Experimentet visar att genom att motoriskt utföra en gest tillsammans med ett ord bidrar det till att barnet lär sig ordet lättare. Detta till skillnad från när barnet får se en visuell bild och koppla det till samma ord (2008, s. 9 - 10). Den motoriska modaliteten skapar ett starkare minne hos barnet när barnet reproducerar gest till tillhörande ord (2008, s. 1).

Synen på undervisningens innehåll

Forskningen som Martina Norlings gjort utgår ifrån förskollärarna inom förskolan och lärarna inom förskoleklassen. I sin forskning har hon valt att se hur de olika lärarna ser på det innehåll som undervisningen har samt den relation som innehållet skapar till barnens språk-, läs- och skrivutveckling. Norling lyfter i sin forskning att läroplanen för förskolan, Lpfö18, har fått mera specifika mål kring barnens språk-, läs och skrivutveckling. Hon menar vidare att då revideringen av grundskolans läroplan skedde 2019 så fick förskoleklassen en tydligare plats i barns utbildning. Som verksamhet fick de nu sina egna riktlinjer att följa (2019 ,s. 2). Norlings forskning hade sin utgångspunkt i Bartons utvecklingsekologiska teori

7 samt Vygotskys socialkonstruktivistiska teori. Bartons teori innebär att barnens lärande och utveckling sker i olika läs- och texthändelser. Detta sker i sociala sammanhang där samspelet mellan människor blir det centrala. Vygotskys teori behandlar processer av barns förståelse och mening kring språk-, läs och skrivutveckling. Vygotskijs språkpraktiker kan beskrivas som aktiviteter som innehåller någon form av språkstimulering för barnen. Norling menar att språkets del i detta kan ses som exempelvis lek med ord som rim och ramsor medan läspraktiken handlar om att ge barnen tillgång till en mängd olika texter. Slutligen handlar textpraktiken om aktiviteter där barnen som exempel kan utforska symboler och bokstäver (2019, s. 4). Metoden som användes i denna studie var en kvalitativ metod. Detta visar sig genom fokusgruppsintervjuer men även genom en fallstudie. Här lyftes frågan kring hur förskollärare från förskolan och lärare från förskoleklassens verksamhet såg på barns språk-, läs- och skrivutveckling (2019språk-, s. 4). Resultatet som framkom av Norlings forskning var att båda yrkesgrupperna hade en stabil grund i sina läroplaner. Utifrån dessa var pedagogerna trygga med vilket innehåll som de skulle presentera för barnen i respektive verksamhet för att stödja barnens språk-, läs- och skrivutveckling. Det framkom att det fanns en progression för barnen inom dessa områden i övergången mellan förskola och förskoleklass (2019, s.

12).

Grunden läggs i förskolan

I sin studie vill Katarina Emmoth undersöka pedagogers utveckling och lärande, främst med inriktning mot språk, kommunikation och matematik. Hon undersöker även vad pedagogerna inom förskolans verksamhet tycker om att dokumentera och analysera barnens utveckling och lärande kring dessa områden (2014, abstract). Emmoths forskning hade sin utgångspunkt i fenomenografi. Detta då det var olika fenomen inom förskolans verksamhet som hon ville få syn på (2014, s. 27). I genomförandet av den valda metoden gjorde Emmoth intervjuer. Dessa utskick från en intervjuguide som hon skapat. Vidare transkriberades intervjuerna och analysen gjordes utifrån en fenomenografisk metod i sju olika steg (2014, s.34-35). Det insamlade materialen analyserades utifrån den didaktiska triangeln och de didaktiska frågorna hur, vad och varför (2014, s. 36). Resultatet visar hur pedagogerna ser på barnens utveckling och lärande inom språk, kommunikation och matematik syns aktiviteter som pedagogerna i fråga tyckte var bra i arbetet kring dessa områden. Exempel på sådana aktiviteter som belystes för att barnen skulle utvecklas och få ett lärande inom de nämnda fälten var läsvilan samt samlingen. Det lyfts även fram att det är bra att använda sig av konkreta material i dessa situationer. Detta är extra viktigt dels för de med ett annat modersmål än svenska, dels för de barn som behöver lite extra stöd kring sin språkutveckling (2014, s. 100).

4.2 Arbete med språkutveckling

Synliggöra skriftspråket i leken

Maria Magnusson och Ingrid Pramling Samuelsson lyfter i sin fallstudie fram vikten av att arbeta temainriktat samt med symboler för att utveckla skriftspråket. Med dagens digitala

8 tekniker innebär det att de visuella symbolerna ökar och barn behöver behärska en mångfald av symboler för att tillgodogöra sig språket på olika sätt. Förskolläraren måste veta hur undervisningen av symboler ska gå tillväga och ha ämneskunskap för att stödja barns lärande. Studien analyseras genom att återge som det är, sanningen och som om det vore, lek och fiktion. Genom att förskolläraren är deltagande i leken kan också barnen utvecklas vidare och lära av varandra, det som Vygotskij benämner som den proximala utvecklingszonen. Detta innebär att barnen utvecklas vidare för att nå nästa nivå i sitt lärande.

Metoden som har används i studien är videoinspelad dokumentation och empirin är affärslek som förskolläraren haft som tema med sin barngrupp över tid (2019, s. 26-27). Resultatet visar att skriftspråkliga verktyg som exempelvis inköpslista, grafiska symboler, ljud samt skriftliga bokstäver är viktiga för att leken ska kunna fortsätta. Förskollärarens roll att stötta och utmana barnen genom att ställa frågor i leken är viktig. För att barnen också ska komma igång att ställa som är frågor som exempelvis ”Vad står det där?”, ”Vilken bokstav?”.

Barnens frågor ger upphov till vad de behöver veta i leken och genom stöttning av förskolläraren så synliggörs den proximala utvecklingszonen. Genom att förskolläraren är med i leken och som om, kör kundvagnen på låtsas när de ska handla med inköpslistan. Kan förskolläraren svara och utmana barnens frågor. Samtidigt kan de tillsammans tyda inköpslistan och lära sig de olika symbolerna som barnen ser och läser. Förskollärarens didaktiska strategi mellan att pendla mellan som är och som om handlar om att ha ämneskunskaper för barns läs- och skrivutveckling. Barnen erbjuds att leka samtidigt som förskolläraren approprierar in skriftspråkliga verktyg utifrån barnens erfarenheter men även för att ge dem nya kunskaper för att förstå sin omvärld. Resultatet visar också att det barnen lär sig i leken leder till att förstå vad som gäller i sin omvärld. Forskarna menar också på att i förskolans värld är leken och undervisningen en helhet. Förskollärarens deltagande i leken möjliggör att undervisningen och lärandet maximeras för barnen (2019, s. 39-41).

Språkinlärningsaktivitet med sånger

Anne Kultti undersöker i sin forskning vilka förutsättningar som förskolan har för att flerspråkiga barn ska utveckla sin kommunikativa förmåga i svenska genom sång aktiviteter.

Studien var ett fältarbete där åtta förskolor deltog under en sexmånaders period och barngrupperna var i åldern 1 - 5 år. Metoden som användes var observation och videoinspelning och studien följde etiska regler. Syftet var att observera aktiviteter där barn deltog tillsammans med pedagoger. Utifrån detta analyserades hur den verbala kommunikationen och deltagandet fungerade i aktiviteterna med sång (2013, s. 1959-1960).

Resultatet visar att förskolan kan stötta flerspråkiga barn i sångaktiviteterna. Pedagogerna använder sig av både fysiska och verbala handlingar i sångsamlingarna. Detta möjliggör för barnen att kunna delta oavsett hur långt de har kommit i sin språkutveckling. Barnen kan välja på att observera samlingen och lyssna på de andra deltagarna eller aktivt delta.

Pedagogerna tar hänsyn till barnets perspektiv. I sångsamlingarna kunde barnen lära sig genom att visuellt observera, genom att använda sig av gester eller att prova på språkliga ord på svenska. Barnen ser och lär sig av varandra vilket leder till att Vygotskij proximala utvecklingszon behärskas i aktiviteterna. Pedagogerna plockar in olika artefakter i sångerna för att barnen lättare ska följa med och känna igen sig. Samtidigt som pedagogerna ställer

9 öppna frågor, upprepar och pekar bidrar det till att pedagogerna didaktiskt kan utveckla barnen och deras kommunikation. Delaktigheten och samspelet blir tydligt för alla barn oavsett språkkunskaper (2013, s. 1965-1966).

Strategier för att stödja den muntliga språkutvecklingen

Jennifer Whorrall och Sonia Q Cabell framhäver i sin forskningsartikel att pedagogerna kan utveckla barns tal under många av de styrda och icke styrda aktiviteterna som sker under en dag på förskolan. Forskare menar på att pedagogerna inte tar möjligheterna att utmana barnen i olika konversationer. I artikeln erbjuds strategier om hur förskolläraren ska tänka för att öka barnens vokabulär i kommunikationen. Strategierna som nämns är att pedagogen ska ställa öppna frågor och utgå ifrån barnens intressen. Genom att fånga upp barnen i de olika aktiviteterna och styra samtalet till det som intresserar dem, så får barnen möjlighet att sätta flera ord på det de vill prata om. Vilket bidrar till barnets kognitiva utveckling (2015, s. 335 och 341).

Lära sig om begrepp genom vardagssamtal

I sin forskning undersökte Liv Gjems hur förskollärare stödjer barnens förståelse kring olika former av begrepp genom det vardagliga samtalen. Gjems menar att de vardagliga samtalen i den norska förskolan behandlar alla ämnen där barn eller vuxna är engagerade. Som metod i sin forskning använder sig Gjems av videofilmade observationer. I de utvalda förskolorna är det de spontana och informella vardagssamtalen som är de sammanhang där de sker språkinteraktioner menar Gjems. Dessa situationer var de som Gjems valde att observera.

Dessa situationer uppstår i många aktiviteter som sker under en dag på förskolan.

Exempelvis så sker denna språkinteraktion vid måltider och i tambursituationer. Det kan vara både pedagoger och barn som tar initiativet till att dessa språkstunder uppstår. Gjems fokus under observationerna låg på innehållet i den interaktion som uppstod. De som observerades i forskningen var två klasser i förskolan med barn inom åldersspannet tre till sex år. Klasserna bestod av 18 stycken barn, en förskollärare samt två lärarassistenter.

Observationerna skedde under tolv besök på förskolan utlagda på en fyra månaders period.

Varje observation skedde under tre timmar på förmiddagen. Hennes observationer transkriberades sedan för analys (2017, s. 36).

Resultatet som Gjems når i sin forskning visar att trots hennes gedigna empiri handlade endast tre av de tjugosex observerade samtalen om ordens betydelse (2017, s. 37). I de tre observerade fallen fick barnen stöd av pedagogen på ett varmt och lyhört sätt. Pedagogerna fick även genom sina frågor barnen att berätta om sina tankar och erfarenheter kring olika begrepp (2017, s. 41).

4.3 Mätning av språkutveckling

Mätning av små barns ordkunskap

Elizabeth Burke Hadley och David K Dickinson har i sin forskningsstudie valt att rikta sitt fokus mot de utmaningar som finns kring att bedöma det muntliga språket hos barn inom

10 förskolan (2020, s. 225). De hävdar att om det fanns en mer mångsidig syn på vad det är att exempelvis kunna ett ord så skulle det påverka bedömningen kring barns tidiga ordförråd.

De menar att man måste vara medveten om det komplexa i att göra bedömningar utifrån de system som används idag. De ger ett exempel kring hur ett barn kanske kan välja en bild för ett specifikt ord men att det lämnar många andra frågor obesvarade som exempelvis om barnet kan uttala ordet eller kanske använda det i en mening. Burke Hadley och Dickinson menar att detta är färdigheter som i ett senare skede behövs och påverkar barnens kunskap kring läsning, skrivning men också talet. De menar att det är viktigt att studera det som kallas för ordförrådsdjupet hos barn för att kunna stödja barnen i deras språk- och läsutveckling (2020, s. 224).

Det som i artikeln benämns som ordförrådsbredd innebär att det sker en uppskattning av hur många ord som barnet kan utan att det tas reda på hur väl barnen kan dessa ord. Det har visat sig genom forskning att bredden i de små barnens ordförråd påverkar deras språk- och läskunnighet. Detta är något som forskare har kunnat följa långt in i grundskolan. Något annat som de också har kunnat visa på genom forskning är att storleken på barnens ordförråd skiljer sig utifrån den socioekonomiska statusen (2020, s. 226). Det anses även viktigt att barnens ordförråd verkligen mäts i antalet ord som är kända för barnen (2020, s. 227). När det kommer till små barns ordinlärning på djupet så har forskarna mest tittat på hur denna förmåga ser ut hos äldre barn eller till och med hos vuxna. Detta beror på att när man undersökt detta fenomen så har det gjorts genom läsning. Burk Hadley och Dickinson menar vidare att det finns väldigt få studier gjorda kring hur barn i förskolans verksamhet ges möjlighet till att skaffa sig en ordkunskap av den högre kvaliteten. De anser att detta steg är viktigt att se till att även barnen inom förskolans verksamhet får då det är en process som tar lång tid. Här handlar det även om att barnen ska få en förståelse för formen i språket så som exempelvis de grammatiska och fonologiska (2020, s. 229).

Resultatet av forskningen som Hadley och Dickinson gjorde var att kunskapen om ord inte bara gick att kategorisera i allt eller inget när det kom till barnens kunskap. De såg att det snarare handlade om lågt eller högt på en rad olika sätt när det kom till barnens kunskap kring ordens form, mening och hur de skulle användas (2020, s. 231). I denna forskning har de valt att titta extra mycket på olika ordförrådsåtgärder riktade mot förskolebarn.

Utgångspunkten för att undersöka hur de olika områdena form, mening och användning bedöms utifrån de så kallade vanliga åtgärderna har gjort med en konceptuell ram. Det var när de använde denna utgångspunkt som det blev tydligt för forskarna att det generellt var svårt att använda sig av flera perspektiv av ordkunskap (2020, s. 242). De påvisas även att det är viktigt att ge barnen en bra bredd på sitt språk (2020, s. 244).

4.4 Sammanfattning

Sammanfattningsvis visar detta tidigare forskningskapitel att språkutveckling för barn sker på många olika sätt. I den tidigare forskningen lyfts uppfattningar om barns språkutveckling fram. Det synliggörs att barnens språkutveckling kan ske med hjälp av gester och att språkutvecklingen blir starkare om barnen får använda motorik tillsammans med det verbala ordet. Vidare anses det att lek med ord och ramsor är en del i barns språkutveckling. Även att ge barn tillgång till en mängd olika texter ses som avgörande i relation till barns språk-,

11 läs- och skrivutveckling. Inom detta område anses det även att aktiviteter där barnen får utforska exempelvis symboler och bokstäver är viktiga för deras språkutveckling. Det visar sig även att förskollärare från förskolan och lärare från förskoleklassens verksamhet ansågs ha en stabil grund i de olika verksamheternas läroplaner. En annan viktig aspekt var att grunden för barnens språkutveckling till stor del läggs i förskolan. Här anser pedagoger att det fanns olika aktiviteter för att de ska kunna hjälpa barnen i deras språkutveckling.

Exempelvis skedde detta via läsvila, samling samt att som pedagog använda sig av konkreta material i utvalda situationer. Vidare handlar den tidigare forskningen om hur man arbetar med språkutveckling. Här lyft det fram att exempelvis skriftspråket blir synligt i leken för barnen. Detta kan ske genom temaarbete och symboler. För att detta ska kunna ske på ett bra sätt anses det att förskolläraren ska delta i leken för att kunna stötta barnen i sin språkutveckling. Olika former av sångaktiviteter är också ett sätt som belyser hur förskolan som verksamhet arbetar med barns språkutveckling. Att ställa öppna frågor och utgå från barnens intressen är andra språkutvecklande arbetssätt. Ytterligare ett arbetssätt handlar om att ge barnen en mängd begrepp i det vardagliga samtalet som sker under en dag på förskolan.

Det sista som lyfts fram i detta tidigare forskningskapitel handlar om att mäta barns språkutveckling. Här visar forskarna att det finns utmaningar i att bedöma barns muntliga språk, att ord är mer än bara ord. Vidare anser de att det som är viktigt att studera är ordförrådsdjupet hos barn för att kunna stödja barnen i deras språk- och läsutveckling.

Utifrån vår forskningsöversikt vill vi nu undersöka hur pedagoger i förskolans verksamhet beskriver att de stimulerar barnens språkutveckling utifrån förskolans läroplan, Lpfö18.

12

I dokument Nyckeln till livet - En kvalitativ studie om hur pedagoger stimulerar barnens språkutveckling i förskolan (sidor 10-16)