6. Metod

6.3 Genomförande och analysmetod

Analysmetoderna som användes utifrån intervjuenkäter och intervjuer användes för att belysa hur pedagoger i förskolans verksamhet beskriver att de stimulerar barnens språkutveckling utifrån förskolans läroplan, Lpfö18. Vi fick in fyrtioen enkätsvar till studien och intervjuerna resulterade i fem stycken intervjuer.

16

6.3.1 Intervjuenkät och genomförande av intervjuenkät

I den första delstudien blev insamlingsmetoden intervjuenkäter. Intervjuenkäten publicerades i två olika Facebookgrupper, Förskolan.se samt FÖRSKOLAN, som hade inriktning mot yrkesverksamma inom förskolan. Vi lämnade även ut en fysisk intervjuenkät på tre förskolor. Dels två förskolor där det fanns en etablerad kontakt men även en förskola som vi inte hade någon etablerad kontakt med. Sen delades den även ut till förskollärare och barnskötare som fanns i periferin men som inte hade någon anknytning till någon av förskolorna. I genomförandet av enkäterna så kontaktades förskolorna via mail med en förfrågan om de ville delta i vår enkätundersökning. I detta mail bifogades enkäten men även informationsbrevet (se bilaga 1 och 3) om vår studie. Denna delstudie ansvarade Sara Ulriksson för trots att mycket gjordes tillsammans.

6.3.2 Intervju och genomförande av intervju

I den andra delstudien blev intervjuer den insamlingsmetoden som användes. Att den andra insamlingsmetoden blev intervjuer handlade om att det fanns en nyfikenhet kring att se hur förskollärarna själva uppfattar att de arbetar i den pedagogiska verksamheten för att stimulera barnens språkutveckling utifrån förskolans läroplan. Intervjuerna genomfördes på både förskolor där det fanns en etablerad kontakt samt förskolor utan någon etablerad kontakt.

I genomförandet av intervjuerna så kontaktades respondenterna via mail med en undran om de ville delta i studien. I detta mail bifogades intervjuguiden, informationsbrevet samt medgivandeintyget (se bilaga 2, 4 och 5) gällande den aktuella studien.

En del intervjuer skedde vid ett fysiskt möte medan andra skedde i digital form utifrån den rådande pandemin med Covid-19. Intervjun spelades in på en Ipad via appen röstmemo.

För att ha en backup ifall något skulle hända med inspelningen skedde även anteckningar under intervjusituationerna. Detta är något som Bryman anser är en bra strategi vid en intervjusituation (2018, s. 566).

Malin E Olofsson var den som hade ansvaret kring denna delstudie men precis som i den tidigare delstudien gjordes mycket av arbetet tillsammans.

6.3.3 Tematisk analys

Vi kategoriserade våra enkätfrågor och intervjufrågor utifrån våra frågeformuleringar som vi ställt för att få vår forskningsfråga besvarad.

Empirin i undersökningen inhämtades via intervjuenkäter och intervjuer. Svaren undersöktes genom att en tematisk analys genomfördes. Denna har sin grund i Brown och Clarkes tematiska analys i sex steg. Dessa steg är följande: 1) Bekanta dig med din data, 2) Generera initiala koder, 3) Söka efter teman, 4) Granska teman, 5) Definiera och namnge teman samt steg 6) Ta fram rapport. Detta är något som används för att se mönster och tolkningar i en text (2006, s. 79 och 87).

17

Intervjuenkäter

Respondenterna fick besvara tio frågor i intervjuenkäten som sedan sorterades in under de frågor som satts för att besvara forskningsfrågan. De första tre frågorna var bakgrundsfrågor och användes inte i själva analysen. Sju av frågorna presenteras i teman under varje frågeformulering. Den åttonde var en övrig fråga och sorterades in under det tema som passade.

Först granskades det insamlade datamaterialet. Detta gjordes genom att intervjuenkäterna lästes igenom och delades in efter frågorna på intervjuenkäten i relation till frågeställningarna i studien. I steg två valdes det även att klippa isär blanketterna från intervjuenkäterna för att lättare kunna hitta koder, sortera in under teman och få en bättre överblick över den insamlade empirin. Sedan gjordes en preliminär kodning och då lyftes det som uppfattades vara extra intressant utifrån respondenternas svar och den tänkta frågeställningen fram. Respondenternas svar blev till koder utifrån deras frågesvar som exempelvis förknippades med frågan “Vilken uppfattning har pedagoger kring språkutveckling?”. Svaren som respondenterna angett på frågorna kategoriseras i steg tre in under passande teman utifrån vad svaren från respondenterna belyste. Steg fyra i den tematiska analysen blev att de teman som växte fram granskades och ändrades en aning.

Nästa steg handlade om att utefter detta definiera temana samt att namnge dem. Teman blev de tre forskningsfrågorna och utifrån dem så växte det fram underteman. Utifrån temat “Vilken uppfattning har pedagoger kring språkutveckling?” blev undertemana barns utveckling, verktyg, språkstimulering och kunskaper. Vidare gjordes detsamma med de två efterföljande temana “Hur beskriver pedagoger att de arbetar med språkutveckling?”. Här blev undertemana litteratur och andra metoder, utveckling och behov, modersmål samt pedagogens roll. Temat “Hur mäter pedagoger barnens språkutveckling utifrån läroplanens strävansmål?” resulterade i tre underteman. De underteman som uppstod var mätning, intressen och vetenskaplig grund. Slutligen låg detta som grund för framtagandet av studiens rapport.

Intervjuer

Respondenterna fick under intervjutillfället besvara 12 frågor. De första två frågorna var uppvärmningsfrågor och användes inte i analysen. I denna delstudie utgör de tre frågeformuleringarna för studien de olika temana. Det är under dessa teman som de övriga 9 frågorna kommer att presenteras. Fråga 10 var en övrig fråga, och den förskollärare som tillagt något på övrigt frågan har presenterats under passande tema. Det första steget efter varje intervju var att transkribera den inspelade intervjun. Efter det granskades det insamlade datamaterialet. Här lästes de transkriberade intervjuerna igenom och delades in efter de frågor som ställts under intervjun utifrån den tidigare formulerade intervjuguiden. I steg 2 så delades intervjufrågor in efter relationen till frågeformuleringarna i studien. Även här valdes det att materialet klipptes isär för att överblicken över den insamlade empirin skulle bli tydligare. Varje svar på frågorna från respondenterna fick namn förskollärare 1–5 så att det blev tydligt vem som sagt vad. Utefter intervjufrågorna som kopplas till varje frågeformulering i studien började koder och mönster att tas fram. Koderna kunde vara ord eller meningsfraser som markerades. I steg 3 söktes ett passande tema fram till varje

18 frågeformulering i studien som kunde kopplas till de aktuella frågorna i intervjuguiden.

Vissa koder fördelades om eller togs bort. Några intervjufrågor fick byta plats för att passa forskningsfrågan bättre. I steg 4 granskades temana och gjordes lite omändringar så att temana får den rätta frågeformuleringen så att man ser att intervjufrågorna är kopplade till temat. I steg 5 namngavs temana och blev slutligen Förskollärarens relation och kunskaper till språkutvecklande arbete, Förskollärarens roll och beskrivning av språkutvecklande arbetssätt och Förskollärarens utmaningar samt synen på riktlinjer och mätprocesser. I steg 6 började rapporten att skrivas.

I bilaga 6 kan det läsas om vilka frågor från intervjuenkäten samt intervjuguiden som kopplades till specifik frågeformulering. Även teman och exempel på koder blir synligt här.

Datan är uppdelad efter de två delstudierna.

I dokument Nyckeln till livet - En kvalitativ studie om hur pedagoger stimulerar barnens språkutveckling i förskolan (sidor 19-22)