Det finns lite tidigare forskning om lärandeappen Polyglutt, däremot finns det mer forskning som stödjer användandet av digitala verktyg i samspel med språkutveckling. Det finns ett större forskningsområde om flerspråkighet och hur förskollärare arbetar med bland annat skriv- språk- och läsutveckling. I avsnittet behandlas bakgrund om appen Polyglutt samt styrdokument som är relevanta för förskolan och arbetet med barnens språkutveckling inriktat på Polyglutt. Forskning som tas upp i detta avsnitt behandlar flerspråkighet, läs- skriv- och språkutveckling samt digitala verktyg i relation till flerspråkighet och språkutveckling.
2.1 Bakgrund
2.1.1 Lärandeappen Polyglutt
Polyglutt är en lärandeapp med ett digitalt bibliotek med böcker på flera olika språk. Titlarna som finns i det digitala biblioteket är valda utifrån att ha en koppling till läroplanen och de teman och frågeställningar som finns har ett syfte att väcka nyfikenhet och läslust hos både barn och vuxna. Polyglutt är en app som ska stärka modersmålet samtidigt som den inkluderar och användningen kan stärka barnets identitet i relation till sin kulturella identitet (ILT inläsningstjänst, 2020a). ILT inläsningstjänst poängterar själva att ”möjligheten till ett starkt utvecklat modersmål är den viktigaste bakgrundsfaktorn för en bra skolgång – något förskolan måste lägga grunden för”. Förskolan lägger grunden för det livslånga lärandet och utifrån hur lärandeappen beskrivs kan förskolan göra det möjligt att utveckla barnens modersmål med hjälp av Polyglutt.
2.1.2 Styrdokument i relation till barns språk
Barn i förskolan med annat modersmål ska ges förutsättningar att utveckla både sitt modersmål samt det svenska språket (SFS 2010:800, kap. 8 §10). Det stärks även av Läroplanen för förskolan. Om barnet har ett annat modersmål än svenska ska barnet få förutsättningar att utveckla sitt modersmål men även det svenska språket. Förskolläraren har även ett ansvar att ge varje barn möjligheter och utmaningar för att stärka den språkliga utvecklingen (Skolverket, 2018b, s. 14-15). Barnkonventionen som nyligen blivit lag i Sverige stödjer barnets rättigheter till sitt eget språk. Enligt Barnkonventionen, artikel 2 har alla barn samma rättigheter och lika värde och det kan exempelvis handla om att barnet har rätt till sitt eget språk (UNICEF Sverige, 2009). Utifrån vad styrdokumenten lyfter är det viktigt att förskolan arbetar med barnens olika modersmål och detta kan bland annat göras med hjälp av Polyglutt som verktyg.
2.2 Tidigare forskning
2.2.1 Flerspråkighet
Lärares förhållningssätt och attityd påverkar kunskapsutvecklingen för flerspråkiga elever.
Flerspråkighet ska inte ses som ett hinder för inlärning utan ska istället ses som en tillgång, både för den enskilda individen och för samhället (Skolverket, 2012, s. 3). Barns utveckling av identitet i relation till deras förstaspråk påverkas om de inte får möjlighet att utöva sitt hemspråk i förskolan. Alla barn har olika erfarenheter och olika typer av resurser vilket är viktigt att ta hänsyn till och använda sig av i läsundervisningen. De böcker som läses på svenska
4
kan med fördel även läsas på barnens modersmål för att barnen ska ges möjlighet att använda sina språkliga erfarenheter och resurser (Schmidt, 2018, s. 92-94).
Synen på flerspråkighet påverkar förskollärares förhållningssätt i relation till att göra flerspråkighet som en naturlig del av verksamheten. Norling och Sandberg (2017, s. 38-53) visar i sin studie att lärare försöker uppmuntra barn till att använda sitt modersmål under dagen men det finns en osäkerhet i förhållningssättet. I förskolan används flerspråkighet som en naturlig del vid olika tillfällen och förskollärarna lägger stor vikt vid att ge möjligheter till att utveckla talspråket. Tillfällen för att utveckla modersmålet är viktigt i förskolan och detta sker oftast genom att uppmuntra till barnens olika språk genom exempelvis berättelser. Något som stärks är betydelsen för barnen att få utveckla sitt modersmål. Ljunggren (2016) hävdar att det finns en stor betydelse att få tillägna sig sitt eget språk under de unga åren i livet eftersom barn har lättare att erövra flera språk än vad en person i vuxen ålder har.
Språket har en betydelsefull funktion för lärandet. Det är viktigt för lärare att ha kunskap om språket i relation till lärande för att kunna bidra till barns flerspråkighet. Barns förstaspråk har en stor och viktig betydelse för vidare utveckling av språk. Däremot finns det ett behov av kompetensutveckling i undervisning av flerspråkighet för att lärare ska kunna bemöta den flerspråkighet som finns representerad utifrån ett inkluderingsperspektiv (Axelsson &
Magnusson, 2012, s. 348-352).
Fredriksson och Lindgren Eneflo (2019) visar i sin studie att pedagoger är medvetna om att flerspråkighetsarbetet har en viktig betydelse för barns utveckling och pedagoger har en stark vilja för ett arbete med fokus på att stimulera och uppmärksamma olika modersmål. Pedagoger har en medvetenhet om vilka strategier som kan tillämpas för att inkludera flerspråkigheten och en strategi som lyfts är användningen av digitala verktyg. Trots den starka viljan och medvetenheten om strategier för flerspråkighetsarbetet finns det en osäkerhet hos förskollärarna. Osäkerheten grundar sig i det stora tolkningsutrymmet i Läroplanens målformulering. Därmed visar Fredriksson och Lindgren Eneflos (2019) resultat att förskollärare behöver stärkas i sin yrkesroll i relation till flerspråkighetsarbetet, eftersom pedagogerna har en betydelsefull roll för barnens möjlighet att möta språklig mångfald i verksamheten.
2.2.2 Språk- skriv- och läsutveckling
I Norlings (2019) studie visar förskollärares diskussioner om språk- skriv- och läsutveckling att undervisning sker under både informella och formella former i förskolans vardag. De formella formerna handlar om planerade aktiviteter medan de informella handlar om spontana tillfällen. Läspraktiker förekommer i förskolan genom utforskande läsning, introduktion av böcker och genom barnens eget initiativ. Förskollärarna i studien lyfter meningsskapande aktiviteter och menar att högläsningen är en meningsskapande aktivitet. Utifrån språkmiljö och språkliga processer i förskolan skapas det få tillfällen för barnen på förskolan att delta i begreppsutvecklande aktiviteter som exempelvis sagor och berättande (Norling, 2015, s. 80).
Norling (2015) menar vidare att när läs- och skrivfrämjande aktiviteter genomförs så är det utifrån formella sammanhang som exempelvis samling, vila eller planerad aktivitet. Norlings
5
(2015) studie visar att förskollärare har bristande kunskap gällande språkmiljöer och att de inte kan uppnå de mål i läroplanen som handlar om läs- språk- och skrivutveckling. Det här tyder på att det finns ett behov av kompetensutveckling inom detta område. Skolinspektionen (2016, s. 7, 19) har gjort en kvalitetsgranskning som också stärker att förskollärare behöver bli mer medvetna i sin roll och använda språk och kommunikation i sin undervisning för att bidra till barns lärande.
Utbildningsdepartementet (2017/18:195, s. 21, 92) hänvisar till undersökningar som är både internationella och nationella där undersökningarna visar att svenska elevers kunskaper i bland annat läsning och skrivning har försämrats över tid och i jämförelse med andra länder. Läsning som förmåga är en grundläggande kunskap som kommer att behövas för att kunna inhämta kunskaper i andra skolämnen.
2.2.3 Digitala verktyg i samspel med flerspråkighet och språkutveckling
Användningen av digitala verktyg har främjat barns språkliga utveckling och detta förklaras genom begreppet flerspråkiga förmåner. Användningen av digitala verktyg i samspel med språk har gjort det möjligt för barnen att skapa sig sina egna läsfärdigheter (Ljunggren, 2016).
Även Kjällander (2016, s. 18-33) visar i sin studie att digitala verktyg ger möjligheter till flerspråkighet och enligt förskollärare kan lärplattor användas på ett sätt som gynnar utvecklingen av barns modersmål eftersom lärplattan exempelvis kan läsa upp sagor på barnens förstaspråk. Lärplattan förstås som ett digitalt hjälpmedel eftersom förskollärarna själva inte skulle våga läsa upp något på ett språk som de själva inte behärskar. Att lärplattan kan ställas in på olika språk gör den till ett användbart digitalt verktyg för de barn som har annat modersmål än svenska men även för de barn som har svenska som modersmål. Detta för att barnen intresserar sig för de språk som finns representerade på avdelningen.
Hur lärare väljer att utforma sin läsundervisning med hjälp av digitala verktyg har en påverkan på barns utveckling och undervisningen har visat sig både stödja och utmana barnen (Forsling, 2019, s. 112-114). Barn får ett ökat ordförråd samt en bättre läsförståelse om de får tillgång till olika typer av böcker, oavsett om det är böcker eller traditionella böcker. Att tillämpa e-böcker i undervisningen kan vara minst lika effektivt som traditionella bildere-böcker, då det har en positiv påverkan på barns utveckling (Broemmel m.fl., 2015). Forsling (2019) menar vidare att det finns utmaningar med användandet av digitala verktyg och det är tillgängligheten men även att det kan finnas klyftor i barngruppen som kan påverka deltagandet i läsundervisning i samspel med digitala verktyg. Det finns en oro hos förskollärare att alla barn inte kommer ges samma förutsättningar till läsundervisning på grund av tillgängligheten av digitala resurser.
Däremot visar lärarna i Forsling studie en kompetens i användandet av digitala resurser eftersom det inte används som en kompensation till undervisningen utan istället som ett verktyg för lärande.
Lärplattan som digitalt verktyg ger möjligheter för förskollärare att arbeta med flera språk och de olika materialen som finns tillgängliga på lärplattan gör det möjligt att arbeta inkluderande med olika språk. I många fall anses lärplattan vara avgörande för att kunna arbeta utifrån ett flerspråkighetsperspektiv. Flerspråkighet bör vara en naturlig del i verksamheten eftersom det
6
bidrar till att barnen på avdelningen får lära sig nya ord och begrepp på andra språk som deras kompisar har kunskap om. Att arbeta med digitala verktyg i samspel med flerspråkighet innefattar även hinder, exempelvis att det kan vara svårt att hitta bra applikationer med tillgång till alla språk på avdelningen. Det saknas ofta ett eller fler språk som de vill ska inkluderas i verksamheten. Tillgången till lärplattor kan medföra konflikter där antalet lärplattor är för få i relation till antalet barn men det medför även möjligheter för samarbete (Petersen, 2020, s. 131-164).
2.2.4 Sammanfattning av forskning
Forskningen riktar in sig på vikten av flerspråkighet och att barn med annat modersmål ska ges möjlighet att få använda sig av sitt modersmål på olika sätt i förskolan. Det framkommer även att det är viktigt att lärare har kunskap om flerspråkighet för att kunna bidra till barns språkutveckling i olika språk. Det poängteras också att detta ska göras på ett naturligt sätt i förskolans vardag. Rapporter om skolväsendet visar att många förskollärare behöver utveckla en medvetenhet i sin roll för att kunna använda olika språk i målstyrda processer för att främja barns lärande. Forskning visar på hur digitala resurser kan användas som ett verktyg i förskolan för att bidra till barns flerspråkighet men även att det finns både utmaningar och möjligheter i användandet av digitala resurser. Inkluderingen av olika språk anses vara en möjlighet medan tillgången till olika språk kan vara en utmaning då det ibland saknas ett eller flera språk.
Utifrån detta kommer vikten av ett arbete med flerspråkighet fokuseras på i denna studie för att ta reda på hur förskollärare arbetar med flerspråkighet med hjälp av lärandeappen Polyglutt.
Tidigare studier har även bidragit till en nyfikenhet om förskollärares kunskaper om digitala verktyg och lärandeappen Polyglutt. Att det finns både utmaningar och möjligheter gällande användandet av digitala verktyg gör det intressant att ta reda på hur förskollärare resonerar om utmaningar respektive möjligheter vid användandet av appen.
7