Slutsats och fortsatt forskning

Studiens syfte är att ta reda på vilka erfarenheter förskollärare har om lärandeappen Polyglutt utifrån ett flerspråkighetsperspektiv samt hur förskollärare använder lärandeappen i målstyrd undervisning och i spontana situationer. Studien syftar även till att ta reda på i vilken utsträckning förskollärare har kunskap om lärandeappen Polyglutt samt på vilket sätt Polyglutt kan bidra till barns flerspråkighet utifrån ett förskollärarperspektiv. Utifrån syftet har följande slutsatser synliggjorts i studien:

Förskollärarna har god erfarenhet av lärandeappen Polyglutt eftersom den anses vara lätt att använda. Resultatet visar att lärandeappen Polyglutt är ett digitalt verktyg som möjliggör det flerspråkiga arbetet i förskolan. Däremot är arbetet med flerspråkighet vuxenstyrt och barnens intresse är inte lika stort som pedagogernas. Barn med annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att utveckla både sitt modersmål och det svenska språket (Skolverket, 2018b). Det mål från Läroplanen är till viss del svårt att uppnå på grund av att barnens intresse ligger på det svenska språket och detta för att det är det gemensamma språket i förskolans verksamhet.

Förskollärare har olika uppfattningar om i vilken utsträckning Polyglutt kan bidra till barns flerspråkighet. Polyglutt i teorin är ett hjälpande redskap för modersmålsarbetet för att det inkluderar barnens modersmål. Däremot ser det annorlunda ut i praktiken. Resultatet visar att ett arbete med Polyglutt upplevs svårt i barngrupper där majoriteten har annat modersmål än svenska och där alla barn pratar olika språk. Oavsett om Polyglutt är ett bra verktyg så når det inte ut till alla barn. Detta för att det kan saknas språk och dialekter samt att utbudet på vissa språk är litet i förhållande till det svenska språket. Valet av bok går före valet av språk och detta grundar sig i barnens intresse av bokens innehåll. Det kan bero på att de böcker som finns på barnens språk inte tilltalar dem och de får därmed inget utbyte av boken.

Förskollärarna har olika kunskaper inom lärandeappen Polyglutt eftersom kompetensutvecklingen sett olika ut. IKT-pedagogen Michaela Sti hävdar att det finns ett stort behov av flerspråkighetsarbete men förutsättningarna för detta är små (ILT inläsningstjänst, 2018). Resultatet visar att kompetensutveckling om högläsning och språkutveckling oftast fokuserar på svensktalande barn. Det bidrar till att de förskollärare som arbetar på mångkulturella förskolor där majoriteten av barnen har annat modersmål än svenska behöver utveckla kompetensen på egen hand med inriktning på flerspråkighet för att kunna omsätta den i praktiken. Utifrån detta synliggörs en tydlig koppling till läroplanens stora tolkningsutrymme.

Fredriksson och Lindgren Eneflo (2019) lyfter läroplanens stora tolkningsutrymme och menar att detta bidrar till en osäkerhet hos förskollärarna i deras arbete med flerspråkighet.

Användandet av Polyglutt skiljer sig bland förskollärarna men de flesta använder appen vid både målstyrd undervisning och spontana situationer. Det grundar sig i olika arbetssätt där några av förskollärarna arbetar i en språkmiljö där Polyglutt finns tillgängligt hela tiden och är

33

en pågående process. Flera förskollärare använder verktyget för att samla barngruppen och få barnen att komma ner i varv, exempelvis innan måltider. Oavsett arbetssätt visar resultatet att förskollärare har en medvetenhet i sitt arbetssätt där de lyssnar på samma bok på både svenska och på barnens modersmål.

Studien bidrar till ett nytt synsätt på Polyglutt utifrån teorin om Translanguaging och hur denna teori kan tas till vara på i ett flerspråkigt arbetssätt. Det handlar om att ha en positiv inställning till olika språk och dess lika värde samt ett strategiskt och långsiktigt arbetssätt med flerspråkighet (Svensson, 2018). Kunskap om Translanguaging som teori kan bidra till en medvetenhet om de val som görs i arbetet med flerspråkighet och hur dessa val påverkar barnens språkutveckling.

Vidare forskning inom området kan ske genom observationer för att ta reda på hur förskollärare arbetar med lärandeappen Polyglutt utifrån ett flerspråkighetsperspektiv. Observationer kan bidra till forskning om hur arbetet med Polyglutt ser ut i praktiken och detta är intressant att få mer kunskap om eftersom det i denna studie framgår att arbetet med flerspråkighet kan vara svårt i praktiken. För att förskollärare ska få mer kunskap behöver det bedrivas forskning och studier som stärker förskollärarens arbete inom flerspråkigheten. I nuläget finns det inte mycket forskning om Polyglutt vilket kan vara en bidragande faktor till att arbetet med lärandeappen upplevs vara svårt. Därmed kan mer forskning om lärandeappen bidra till att förskollärare får en större medvetenhet om hur lärandeappen kan tillämpas i verksamheten på bästa sätt.

34

Referenslista

Axelsson, M & Magnusson, U. (2012) Del 3 Forskning om flerspråkighet och kunskapsutveckling under skolåren. I K. Hyltenstam, M. Axelsson, & I. Lindberg (Red.), Flerspråkighet – en

forskningsöversikt (ss. 247-367). Vetenskapsrådet.

Broemmel, A.D., Moran, M-J., & Wooten, D.A. (2015). The Impact of Animated Books on the

Vocabulary and Language Development of Preschool - -Aged Children in Two School Settings.

Early Childhood Research & Practice, 17(1), 1-14.

https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1072346.pdf

Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Studentlitteratur.

Datainspektionen, u.å. Hämtad 2021-01-15, från:

https://www.imy.se/vagledningar/en-introduktion-till-dataskyddsforordningen/

Fejes, A. & Thornberg, R. (2019). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I A. Fejes., & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys. (3 uppl., ss. 16-43). Liber.

Forsling, K. (2019). Designs for Learning: Focus on Special Needs--Designs for Digitalised Literacy Education in a Swedish Lower Primary School. Designs for Learning, 11(1), 108–117.

Fredriksson, M., & Lindgren Eneflo, E. (2019). <<Man blir lite osäker på om man gör rätt>> - En studie om pedagogers arbete med flerspråkighet i förskolan. Tidskrift for nordisk barnehageforskning, 18(6), 1-15. https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/view/3080/3245

García, O. & Li, W. (2018). Translanguaging: flerspråkighet som resurs i lärandet. (Första utgåvan).

Natur & kultur.

Hammarberg, B. (2013). Teoretiska ramar för andraspråksforskning. I K. Hyltenstam., & I. Lindberg (Red.), Svenska som andraspråk - i forskning, undervisning och samhälle (2uppl., ss. 27- 84).

Studentlitteratur.

Håland Anveden, P. (2017). Del 3: Språkutvecklande arbetssätt. I Språk-, läs- och skrivutveckling.

Modul: Flera språk i barngruppen. Skolverket. Hämtad 2020-11-19 från

https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/apiv2/document/path/larportalen/material/inriktni

ngar/5-las-skriv/F%C3%B6rskola/035-flera-sprak-i-barngruppen/del_03/Material/Flik/Del_03_MomentA/Artiklar/M35_Fsk_03A_02_framja.docx?fb clid=IwAR0RQRa9tKJAwv3R_9pWPUBrTVHW6ttxRS3dAWEuUfmk9Gierl3lsoKSIUM

ILT Inläsningstjänst. (Producent). (2018, 8 oktober) Digitalisering och flerspråkighet i förskolan [Poddsändning]. I ILT talks.

https://www.inlasningstjanst.se/podcast/michaela-sti-digitalisering-och-flersprakighet-i-forskolan/

ILT Inläsningstjänst (2020a). Flerspråkig digital bilderbokstjänst för förskolan. Hämtad 2020-11-10 från https://www.inlasningstjanst.se/tjanster-for-larare/polyglutt-forskola/

35

ILT Inläsningstjänst (2020b). För allas rätt till likvärdig utbildning. Hämtad 2020-11-13 från https://www.inlasningstjanst.se/om-oss/

ILT Inläsningstjänst (2020c). Polyglutt - ett digitalt verktyg för flerspråkighet. Hämtad 2020 11-13 från https://www.inlasningstjanst.se/tjanster-for-larare/polyglutt-forskola/flersprakighet/

Kjällander, S. (2016). Plattan i mattan : Digitala lärplattor och didaktisk design i förskolan. Stockholms universitet. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-165143

Kolu, J. (2017). »just de niillä oli sovmorgon»: Kulturella och pragmatiska aspekter på kodväxling i tvåspråkiga ungdomssamtal i Haparanda, Stockholm och Helsingfors. Språk Och Stil, NF 27, 129-158.

Lagercrantz All, K., Pettersson, J., & Teräs, M. (2018). Uppgifter som medierande artefakter inom yrkeslärarutbildningen. Nordic Journal of Vocational Education and training, 8(3), 78-97.

doi:10.3384/njvet.2242-458X.188378

http://www.njvet.ep.liu.se/issues/2018/v8/i3/06/njvet_18v8i3a6.pdf

Lindberg, I. (2013) Samtal och interaktion i andraspråksforskning. I K.Hyltenstam., & I. Lindberg (Red.), Svenska som andraspråk - i forskning, undervisning och samhälle (2 uppl., ss. 481-518).

Studentlitteratur.

Ljunggren, Å. (2016). Multilingual Affordances in a Swedish Preschool: An Action Research Project. Early Childhood Education Journal, 44(6), 605–612.

Löfdahl, A. (2014). God forskningssed - regelverk och etiska förhållningssätt. I A. Löfdahl., M.

Hjalmarsson., & K. Franzen (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (ss. 32-43). Liber.

Norling, M. (2015). Förskolan - en arena för social språkmiljö och språkliga processer [Doktorsavhandling, Mälardalens högskola]. DiVA.

http://mdh.diva-portal.org/smash/get/diva2:783021/FULLTEXT02.pdf

Norling, M & Sandberg, G. (2017). Förskollärares och lärares perspektiv på flerspråkiga barns språk-, skriv och läsutveckling. I M. Heikkilä & A. Lillvist (Red.), Flerspråkighet för lärande i förskola, förskoleklass och årskurs ett: Perspektiv från tre samproduktionsprojekt (ss. 29-64). Västerås:

Mälardalens högskola.

Norling, M. (2019). En studie om hur förskollärare och lärare resonerar om undervisningens innehåll i relation till barns språk-, läs- och skrivutveckling i förskola och förskoleklass. Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning, 18(1). https://doi.org/10.7577/nbf.2958

Petersen, P. (2020). Delaktighet och digitala resurser: Barns multimodala uttryck för delaktighet i förskolan i flerspråkiga områden [Doktorsavhandling, Stockholms Universitet]. DiVA.

https://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1391351/FULLTEXT01.pdf

Schmidt, C. (2018). Barns läspraktiker i ett demokratiskt samhälle. Utbildning Och Demokrati, 27(3), 77-99.

SFS 2010:800. Skollag. Utbildningsdepartementet.

36

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800

Skolinspektionen (2016). Förskolans pedagogiska uppdrag – Om undervisning, lärande och förskollärares ansvar. Skolinspektionens rapport 2015: 5671: Stockholm.

Skolverket (2012). Greppa språket [Elektronisk resurs]: ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet.

Skolverket.

Skolverket (2018a). Greppa flerspråkigheten [Elektronisk resurs]: en resurs i lärande och undervisning.

Skolverket.

Skolverket (2018b). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Skolverket.

Statens medieråd. (2019). Småungar & medier 2019.

https://statensmedierad.se/download/18.126747f416d00e1ba9469044/1568041712057/Sm%C3%

A5ungar%20och%20medier%202019%20tillganglighetsanpassad.pdf

Svensson, G. (2018). Transspråkande - bakgrund, teorier och praktiknära exempel: Artikel 1: Begreppet translanguaging och dess ursprung. Skolverket.

https://www.skolverket.se/download/18.75bdbbb116e7434ebf830a/1574751629547/translanguagi ng-transsprakand--gudrun-svensson-20180418.pdf

Säljö, R. (2011). L.S Vygotskij - forskare, pedagog och visionär. I A. Forssell (Red.), Boken om pedagogerna (6 uppl., ss. 153-177). Liber.

UNICEF (2009). Barnkonventionen – FN:s konvention om barnets rättigheter. UNICEF Sverige.

Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet. Prop. (2017/18:195). Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

Vetenskapsrådet.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva).

Vetenskapsrådet.

Vygotskij, L.S. (2001). Tänkande och språk. Daidalos

37

Bilagor

Bilaga 1 – Samtyckesblankett

Hej! Våra namn är Linnea Sydvart och Amanda Johansson. Vi läser sjunde och sista terminen på förskollärarprogrammet vid Karlstads Universitet. Vi ska skriva ett examensarbete som handlar om Polyglutt kopplat till flerspråkighet. Syftet med studien är att ta reda på förskollärares upplevelser kring lärandeappen Polyglutt utifrån användandet genom målstyrd kontra spontana situationer. Studien syftar även till att ta reda på om förskollärare har en berikad kunskap om appen samt på vilket sätt Polyglutt kan bidra till barns flerspråkighet utifrån förskollärarnas tankar och upplevelser.

Som en del i arbetet vill vi göra en digital intervju med dig som behörig förskollärare.

Vi beräknar att intervjun kommer att ta max 40 minuter och vi kommer att använda oss av ljudupptagning under intervjun. Vårt arbete vilar på vetenskaplig grund vilket innebär att det är frivilligt att delta och att du som deltagare kan dra dig ur. Detta innebär även att materialet då kommer att förstöras. Vår studie kommer att registreras på Karlstads Universitet och kommer förhålla sig till lagen om GDPR, hanteringen av personuppgifter. Information om dina personuppgifter kommer att transkriberas samt att ditt namn kommer att fingeras för din säkerhet. Den insamlade informationen vi får in kommer endast att användas i syfte för det här examensarbetet. När studien är avslutad och arbetet godkänt kommer allt insamlat material att tas bort.

Vi avser att utföra intervjuerna under vecka 48-50. Vi önskar gärna besked om ert samtycke senast vecka 48-49. Om ni har frågor eller funderingar kring studien eller intervjun kan ni kontakta oss via mail eller telefon.

Amanda Johansson Linnea Sydvart Handledare: Nils Dverstorp

Mobil: Mobil: Mail:

Mail: Mail:

Samtycke till att delta i studien:

Jag har skriftligen informerats om studien och samtycker till att delta. Jag är medveten om att mitt deltagande är helt frivilligt och att jag kan avbryta mitt deltagande i studien utan att ange något skäl. Min underskrift nedan betyder att jag väljer att delta i studien och godkänner att Karlstads universitet behandlar mina personuppgifter i enlighet med gällande

dataskyddslagstiftning och lämnad information.

☐ Jag väljer att delta i studien och godkänner att Karlstads universitet behandlar mina personuppgifter i enlighet med gällande dataskyddslagstiftning och lämnad information.

_____________________________

Underskrift

_____________________________ _____________________________

Namnförtydligande Ort och datum

38 Bilaga 2 - Intervjuguide

Bakgrundsfrågor

1. Hur länge har du arbetat som legitimerad förskollärare i förskolan?

2. Hur länge har du använt dig av digitala verktyg i arbetet i förskolan?

3. Vad har du för erfarenhet av Polyglutt?

4. På ett ungefär hur många av barnen har annat modersmål än svenska i barngruppen?

Intervjufrågor

1. Vad har du för upplevelser om Polyglutt inriktat på flerspråkighet?

2. Utifrån att Polyglutt själva marknadsför sig för att vara en tjänst som har tillgång till olika modersmål och flerspråkighetsarbetet, hur ser du den kopplingen mellan Polyglutt och flerspråkighet?

- På vilket sätt bidrar undervisningen till främjande av barnens flerspråkighet?

- Kan Polyglutt erbjuda alla språk som finns representerade i barngruppen?

3. Vilket språk använder ni mest vid bokuppläsning?

- Vilka språk använder barnen själva när de använder appen?

- Hur stort intresse finns det hos barn med annat modersmål än svenska att lyssna på böcker med sitt modersmål?

4. Hur använder du dig av appen för att främja alla olika språk som finns representerade i barngruppen?

- Hur går du tillväga när flera barn med olika språk vill lyssna samtidigt?

5. Vid vilka tillfällen i den vardagliga verksamheten använder du dig av Polyglutt?

- Är det vid planerad/målstyrd undervisning eller vid spontana tillfällen?

6. Ser du några fördelar respektive nackdelar med användandet av Polyglutt?

- På vilket sätt gynnar det barnens språk?

- Vilka hinder har ni stött på vid användandet?

7. Har du fått någon kompetensutveckling kring användandet av Polyglutt?

- Vad tror du att kompetensutvecklingen hade bidragit med?

- Har det haft en positiv effekt, isåfall hur?

8. Har du något att tillägga?