Formell och informell undervisning med Polyglutt

Flera av förskollärarna menar att Polyglutt används i både målstyrd undervisning och vid spontana situationer där barnen själva väljer att lyssna på böcker. Förskollärare anser att undervisning kring läs- skriv- och språkutveckling sker vid informella och formella former. De formella handlar om planerade aktiviteter och de informella innebär de spontana tillfällena (Norling, 2019). Läs-och skrivfrämjande aktiviteter sker oftast vid formella sammanhang som

25

exempelvis, vila, samling eller planerade aktivitet (Norling, 2015). I resultatet finns det en stor skillnad mellan hur förskollärarna arbetar med Polyglutt. Några använder Polyglutt vid vila och lugnare stunder för att barnen ska komma ner i varv medan andra använder det aktivt i deras språk- och lärmiljöer vid planerad undervisning.

I både målstyrda och spontana situationer kan lärandeappen förstås som en artefakt och ett hjälpande verktyg. För att individer ska kunna ta till sig kunskap behöver individen bearbeta den pågående kunskapsprocessen med hjälp av redskap och dessa kan vara visuella uttrycksformer som exempelvis lärplattan (Säljö, 2011, Vygotskij, 2001). Lärplattan kan med fördel vara ett hjälpande redskap för barnen i sin kunskapsutveckling, dock handlar det om hur förskollärare introducerar lärplattan för barnen. För att barn ska nå kunskap krävs det att förskollärare arbetar med utgångspunkt i den proximala utvecklingszonen. Den proximala utvecklingszonen ska omfatta varje barns utvecklingspotential och då läggs lärandet på en högre nivå än vad barnet redan har kunskap om (Säljö, 2011). Förskollärarna lyfter barnens möjlighet till att sitta själva med en lärplatta och lyssna på en bok och att vissa barn har ett behov av att sitta själva med detta. Om barnen inte får rätt stöttning i användandet kan deras kunskapsutveckling påverkas. Utifrån detta är det viktigt att barnen som använder Polyglutt får rätt stöttning för att lärandeappen ska kunna främja deras språkutveckling.

En av förskollärarna nämner att de har köpt in träfigurer som ska efterlikna karaktärer från olika sagor som finns tillgängliga i Polyglutt. Det gör det möjligt för barnen att leka med figurerna i samspel med en uppläst saga. Utifrån detta synliggörs det att Polyglutt används som en artefakt i samspel med andra artefakter för att fördjupa barnens kunskap. Artefakterna har som uppgift att anta nya former, det beror på sammanhang där syftet varierar utifrån att lärandet ska mediera olika kunskaper (Lagercrantz All, m.fl., 2012).

Förskollärarna lyfter att det uppstår inre konflikter och frågor hos dem i användandet av Polyglutt och det är lätt att ta fram när det blir rörigt. Det gör att lärandeappen ibland används som en barnvakt. Det finns en medvetenhet hos förskollärarna om vilka strategier som kan användas för inkludering av flerspråkighet och en strategi är digitala verktyg, vilket Fredrikson och Lindgren Eneflo (2019) också bekräftar. Resultatet visar att förskollärarna har en medvetenhet om deras digitala verktyg och tjänsten. Trots detta visar de en osäkerhet i sitt användande och det finns en viss rädsla att använda verktyget på fel sätt och att det istället blir en barnvakt. Samtidigt som de är osäkra är de medvetna om att de ska vara aktiva pedagoger när Polyglutt används. För att Polyglutt ska användas på ett sätt som bidrar till lärande är det viktigt att de är aktiva tillsammans med barnen och det kan ske med utgångspunkt i barnens utvecklingszon. Utvecklingszonen är det avstånd som innefattar vad barnet klarar på egen hand i samspel med vad barnet klarar med stöd av en annan person (Säljö, 2011).

Hur lärare väljer att utforma sin läsundervisning med digitala verktyg har en stor påverkan på barns utveckling och undervisningen har visat sig både stödja och utmana barnen (Forsling, 2019). I resultatet lyfts det att Polyglutt ska användas på samma sätt som om det vore en riktig bok. Majoriteten av förskollärarna använder Polyglutt i samspel med andra digitala verktyg på

26

grund av att förstärka tjänsten samt att kunna nå ut till fler barn. Det bidrar till att många av förskollärarna arbetar med olika böcker utifrån teman samt att kunna lyssna och jämföra olika språk. Lärplattan som digitalt verktyg via tjänsten Polyglutt gör det möjligt att arbeta med flera olika språk på så sätt kan man inkludera olika språk i verksamheten (Petersen, 2020).

Förskollärarna använder Polyglutt i sin undervisning genom att först lyssna på svenska och sedan på modersmålet eller tvärtom. Lärplattan är ett användbart digitalt verktyg för de barnen med annat modersmål än svenska eftersom den kan ställas in på olika språk (Kjällander, 2016).

Även om lärplattan och Polyglutt kan ställas in på olika språk så finns det förskollärare som upplever svårigheter med detta för att barngruppen har så många olika språk.

I resultatet framkommer det att QR-koder används för att locka till intresse av böcker i Polyglutt. Utifrån Norlings (2019) studie lyfts utforskande läsning och barnens eget initiativ som meningsskapande för barnen. Genom QR-koder ges barnen en introduktion till olika böcker genom deras eget initiativ av att skanna QR-koden och Polyglutt möjliggör utforskande läsning för barnen. QR-koderna är framtagna av förskollärarna, vilket bidrar till att barnen endast tar initiativ till att läsa böcker men inte valet av bok eftersom den är bestämd sedan innan. Barn skapar egna läsfärdigheter vid användandet av digitala verktyg och detta främjar barnens språkutveckling (Ljunggren, 2016).

Majoriteten av förskollärarna använder sig av turtagning när det är fler barn som vill lyssna på böcker samtidigt. Tillgängligheten av digitala verktyg är en utmaning och förskollärarna har en oro över att barnen inte kommer ges samma förutsättningar till läsning på grund av tillgängligheten av digitala verktyg (Forsling, 2019). Flera av förskollärarna har stora digitala resurser och menar att tillgängligheten av digitala verktyg inte är något problem. Tillgången till lärplattor kan medföra konflikter men det medför även möjligheter för samarbete, vilket även Petersen (2020) konstaterar. I resultatet framgår det att flera av förskollärarna arbetar med Polyglutt på ett sätt där det blir ett samspel mellan barnen. Vikten av att barnen ska sitta flera tillsammans med Polyglutt för att sedan få ett samtal om boken lyfts som ett socialt språkfrämjande. Enligt den sociokulturella teorin har samtalet en viktig roll för språkinlärning och människan lär och utvecklas i samspel med sin omgivning (Lindberg, 2013).

Läsning är något som lyfts som betydelsefullt på förskolan eftersom det är många barn som inte får läsa hemma. Därmed är det viktigt att förskolan erbjuder barnen detta eftersom förskolan ska vara ett komplement till hemmet. Det framkommer dessutom att barnen i många fall inte har någon bokkultur och inte förstår värdet i fysiska böcker. Det läses på olika sätt i förskolan beroende på att barnen har kommit olika långt i sin språkutveckling. Läsning är något som har försämrats över tid i den svenska skolan jämfört med andra länder och läsningen är en viktig förmåga som behövs i andra skolämnen (Utbildningsdepartementet 2017/18:195).

Oavsett område eller stadsdel så finns det en koppling mellan barnen på de olika förskolorna eftersom det är vanligt att barnen inte har någon kunskap om hur en bok används eller förstår värdet av en bok. Det blir en intressant aspekt då Polyglutt aldrig kommer kunna ersätta fysiska böcker och därmed får inte barnen en förståelse för hur fysiska böcker används. Däremot

27

framgår det i resultatet att Polyglutt är ett lustfyllt sätt för barnen att komma i kontakt med både böcker och språk. Det innebär att det ena inte behöver utesluta det andra.

Det Polyglutt inte kan erbjuda kan tas tillvara på av flerspråkiga pedagoger som finns tillgängligt i verksamheten. Några av förskollärarna arbetar i språkgrupper där fokus ligger på modersmålsträning och Polyglutt. Här sker institutionell flerspråkighet. Den institutionella flerspråkigheten innebär att förskolan organiserar sitt arbetssätt med flerspråkighet där både barnens och personalen flerspråkighet tas till vara på (Norling & Sandberg, 2017). Denna flerspråkighet sker både genom flerspråkiga pedagoger och i språkgrupper för att utveckla arbetssättet med modersmål. Förskollärarna uttrycker att Polyglutt är ett hjälpande verktyg eftersom det bidrar till att de får med sig många olika ord på andra språk som kan tillämpas vid andra tillfällen i undervisningen. Polyglutt som verktyg kan också bidra till den flerspråkighet som sker på institutionell nivå.