Man ska språkduscha barn

”Man ska språkduscha barn”

Förskollärares kunskaper om och erfarenheter av lärandeappen Polyglutt utifrån ett flerspråkighetsperspektiv.

”You have to language shower children”

Preschool teachers' experiences of the learning app Polyglutt from a multilingual perspective.

Amanda Johansson och Linnea Sydvart

Fakultet: Humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsprogram: Förskollärarprogrammet Nivå/Högskolepoäng: Grundnivå/15 hp.

Handledarens namn: Nils Dverstorp Examinatorns namn: Kristin Ungerberg Datum: 2021-02-15

© 2021 – Amanda Johansson och Linnea Sydvart

”Man ska språkduscha barn” Förskollärares kunskaper om och erfarenheter av lärandeappen Polyglutt utifrån ett flerspråkighetsperspektiv.

[”You should language shower children” Preschool teachers' experiences of the learning app Polyglutt from a multilingualism perspective.]

Ett examensarbete inom ramen för lärarutbildningen vid Karlstads universitet: Förskollärarprogrammet

http://kau.se

The authors Amanda Johansson and Linnea Sydvart have made an online version of this work available under a Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 3.0 License.

http://diva-portal.org

Creative Commons-licensen: http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/3.0/deed.sv

Abstract

This study aims to find out the preschool teachers 'experiences and competence about the learning app Polyglutt and in what way Polyglutt can contribute to children's multilingualism from the preschool teachers' perspective. The study has been conducted with the help of semi- structured interviews with ten licensed preschool teachers. The results report the preschool teachers' experiences and competence about Polyglutt. It is also clear how the teaching is conducted in spontaneous and goal-oriented situations and how the relationship between Polyglutt and multilingualism is perceived and utilized in the activities. The conclusion of the study is that Polyglutt is a helpful tool in theory, but it is difficult to work with the learning app in children's groups where the majority of children have a mother tongue other than Swedish.

Keywords: Digital tools, Multilingualism, Polyglutt, Sociocultural perspective, Translanguaging.

Sammanfattning

Detta examensarbete syftar till att ta reda på förskollärares erfarenheter och kompetens om lärandeappen Polyglutt. Studien vill även undersöka på vilket sätt Polyglutt kan bidra till barns flerspråkighet utifrån förskollärarnas perspektiv. Undersökningen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med tio legitimerade förskollärare. I resultatet redovisas förskollärarnas erfarenheter och kompetens om Polyglutt. Det framgår även hur undervisningen bedrivs i spontana och målstyrda situationer samt hur relationen mellan Polyglutt och flerspråkighet uppfattas och tas tillvara på i verksamheten. Slutsatsen för studien är att Polyglutt är ett hjälpande redskap i teorin men det är svårt att arbeta med lärandeappen i barngrupper där majoriteten av barnen har annat modersmål än svenska.

Nyckelord: Digitala verktyg, Flerspråkighet, Polyglutt, Sociokulturellt perspektiv, Translanguaging.

Förord

Detta examensarbete är samskrivet av Amanda Johansson och Linnea Sydvart. Hela arbetet har genomsyrats av ett gott samarbete. För att effektivisera skrivprocessen har vissa delar delats upp mellan skribenterna. Varje del har korrekturlästs av båda skribenterna för att båda ska vara delaktiga och vara tillfreds med den framskrivna texten. Intervjuguiden har skrivits fram av båda skribenterna. En av skribenterna ledde intervjuerna medan den andra satt med och förde stödanteckningar. Majoriteten av transkriberingen har utförts av en av skribenterna, dock har den andra varit delaktig i detta vid behov. Sammanställning av resultatet skedde i samspel med varandra. Skribenterna har haft en ständig dialog under arbetets gång och tack vare detta har det inte uppstått några missförstånd. Skribenterna har haft en kontinuerlig dialog vilket har bidragit till att arbetet har diskuterats fram gemensamt. Skribenternas tankar och syn på studien har kompletterat varandra och bildat en gemensam helhet.

Vi vill tacka de förskollärare som ställt upp på att medverka i intervjuerna då de har gjort det möjligt för oss att bedriva den här studien. Vi vill även tacka våra mammor som hjälpt oss att få tag på informanter. Slutligen vill vi tacka vår handledare Nils Dverstorp som varit ett stort stöd och hjälpt oss framåt i skrivprocessen. Nils har med sina kloka ord peppat oss och gjort att vi kommit till insikt i delar av arbetet.

Amanda Johansson och Linnea Sydvart Karlstad, januari 2021

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

1.2 Syfte ... 2

1.3 Frågeställningar ... 2

2. Bakgrund och tidigare forskning... 3

2.1 Bakgrund ... 3

2.1.1 Lärandeappen Polyglutt ... 3

2.1.2 Styrdokument i relation till barns språk... 3

2.2 Tidigare forskning ... 3

2.2.1 Flerspråkighet ... 3

2.2.2 Språk- skriv- och läsutveckling ... 4

2.2.3 Digitala verktyg i samspel med flerspråkighet och språkutveckling ... 5

2.2.4 Sammanfattning av forskning ... 6

3. Teoretiska perspektiv ... 7

3.1 Sociokulturellt perspektiv ... 7

3.2 Translanguaging ... 8

4. Metod ... 11

4.1 Datainsamlingsmetod ... 11

4.2 Urval och deltagare ... 11

4.3 Genomförande ... 12

4.4 Databearbetning/Analysmetod ... 13

4.5 Tillförlitlighet ... 14

4.6 Etiska överväganden ... 14

5. Resultat ... 16

5.1 Förskollärares erfarenheter av Polyglutt ... 16

5.1.1 Funktioner i lärandeappen ... 17

5.2 Undervisning med Polyglutt i målstyrda och spontana situationer ... 17

5.2.1 Olika arbetssätt ... 18

5.2.2 Inre konflikter ... 19

5.3 Flerspråkighet kopplat till Polyglutt ... 20

5.3.1 Valet av språk ... 20

5.3.2 Språkets betydelse ... 21

5.4 Förskollärares kompetens ... 21

6. Diskussion ... 23

6.1 Resultatdiskussion ... 23

6.1.1 Polyglutt som verktyg... 23

6.1.2 Formell och informell undervisning med Polyglutt ... 24

6.1.3 Syn på flerspråkighet ... 27

6.1.4 Kompetensutveckling i Polyglutt och flerspråkighet ... 30

6.2 Metoddiskussion ... 31

6.3 Slutsats och fortsatt forskning ... 32

Referenslista ... 34

Bilagor ... 37

1

1. Inledning

Vi har utfört våra verksamhetsförlagda utbildningar på mångkulturella förskolor och det har bidragit till att vi fått ett stort intresse för arbetet med flerspråkighet. Det var även under den verksamhetsförlagda utbildningen som vi kom i kontakt med lärandeappen Polyglutt. Polyglutt är en digital e-bokstjänst som har ambitionen att nå ut till alla barn som vistas på förskolan och framförallt till barn med annat modersmål än svenska. Det finns liknande tjänster som Polyglutt och anledningen till att vi valt att rikta in oss på Polyglutt beror på att det är en av de största tjänsterna. Polyglutt har flest avtal med olika kommuner i Sverige i jämförelse med liknande lärandeappar. Intresset för att skriva ett arbete om Polyglutt växte fram mer när vi insåg att det inte fanns mycket forskning som berör lärandeappen. Forskning om flerspråkighet och digitala verktyg i relation till språkutveckling gör det möjligt att bedriva en studie som riktar in sig på den flerspråkiga bilderbokstjänsten Polyglutt.

I poddavsnittet ”Digitalisering och flerspråkighet i förskolan” (ILT inläsningstjänst, 2018) berättar IKT-pedagogen Michaela Sti att det finns ett stort behov av att arbeta med flerspråkighet men att förutsättningarna är små. Hon lyfter lärandeappen Polyglutt och menar att digitala verktyg kommer in i förskolans verksamhet på ett bra sätt och att digitaliseringen skapar glädje hos både barn och pedagoger. I podcasten lyfts även Läroplanens mål i förhållande till modersmål. Sti menar vidare i poddavsnittet att modersmålet är känslospråket och att barn behöver lära sig sitt modersmål fullt ut för att kunna lära sig svenska. Detta är viktigt för barnens kommande utbildning och det är en stor anledning till att vi vill undersöka flerspråkighet utifrån appen Polyglutt för att ta reda på förskollärares erfarenheter med arbetet.

I den reviderade Läroplanen för förskolan har arbetet med digitalisering fått större utrymme.

Enligt Skolverket (2018b, s. 14-15) ska barn ges möjligheter att få utveckla sitt intresse för digitala berättelser. Förskollärare har ett ansvar för att barn ska få använda sig av digitala verktyg på ett stimulerande sätt som bidrar till deras utveckling och lärande. Hur kan man då arbeta med digitala verktyg i syfte att utveckla flerspråkighet? Polyglutt som är en flerspråkig digital bilderbokstjänst lanserades år 2017 och har under åren utvecklats med både nya funktioner samt flera språk (ILT Inläsningstjänst, 2020b). Polyglutt har ett utbud med 1900 olika titlar med en variation på 56 olika språk (ILT Inläsningstjänst, 2020a). I Polyglutt- applikationen kan du enkelt hitta olika böcker, välja olika språk och du kan läsa samma bok på flera språk. Det gör det möjligt för barn att titta och lyssna samtidigt på egen hand (ILT Inläsningstjänst, 2020c). Att använda Polyglutt gör det möjligt för förskolan att arbeta med flerspråkighet. Skolverket (2018b, s. 14) hävdar att barn med annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att utveckla detta. I studien kommer begreppen förstaspråk, hemspråk samt modersmål benämnas och dessa begrepp har likvärdig betydelse.

Statens medieråd (2019 s. 6-9) genomförde en undersökning år 2018 där enkäter sändes ut till 2000 vårdnadshavare för att ta reda på barns medievanor i åldrarna 0-8 år. Resultaten i undersökningen visar att film, tv och läsning är de vanligaste medieaktiviteterna och framförallt läsning i de yngsta åldrarna. Däremot framgår det i rapporten att just läsning av böcker och tidningar är något som minskat under en längre tid. Enligt Läroplanen ska barn ges möjlighet

2

till en stimulerande miljö som erbjuder högläsning för att kunna utveckla sitt språk (Skolverket 2018b, s. 8). Användandet av Polyglutt bidrar till att förskolan kan arbeta med högläsning och ge barnen ett större utrymme till att få tillägna sig läsning genom digitala verktyg. Detta är något som Statens medieråd visat en minskning på i användandet av digitala medier i hemmet.

Däremot kan förskolan arbeta aktivt med detta för att varje barn ska få ta del av högläsning och språkutveckling i förskolans verksamhet med hjälp av digitala verktyg.

1.2 Syfte

Syftet med studien är att ta reda på vilka erfarenheter förskollärare har om lärandeappen Polyglutt utifrån ett flerspråkighetsperspektiv samt hur förskollärare använder lärandeappen i verksamheten. Studien syftar även till att ta reda på i vilken utsträckning förskollärare har kunskap om lärandeappen samt på vilket sätt Polyglutt kan bidra till barns flerspråkighet utifrån ett förskollärarperspektiv. Utifrån syftet har samtliga frågeställningar tagits fram med utgångspunkt i ett flerspråkighetsperspektiv.

1.3 Frågeställningar

- Vad har förskollärare för erfarenheter av lärandeappen Polyglutt?

- Vad har förskollärare för upplevelser om målstyrd undervisning kontra spontana situationer vid användandet av lärandeappen?

- På vilket sätt kan Polyglutt främja utvecklingen av barns flerspråkighet utifrån ett förskollärarperspektiv?

- I vilken utsträckning upplever förskollärare att de har kunskap om lärandeappen Polyglutt?

3

2. Bakgrund och tidigare forskning

Det finns lite tidigare forskning om lärandeappen Polyglutt, däremot finns det mer forskning som stödjer användandet av digitala verktyg i samspel med språkutveckling. Det finns ett större forskningsområde om flerspråkighet och hur förskollärare arbetar med bland annat skriv- språk- och läsutveckling. I avsnittet behandlas bakgrund om appen Polyglutt samt styrdokument som är relevanta för förskolan och arbetet med barnens språkutveckling inriktat på Polyglutt. Forskning som tas upp i detta avsnitt behandlar flerspråkighet, läs- skriv- och språkutveckling samt digitala verktyg i relation till flerspråkighet och språkutveckling.

2.1 Bakgrund

2.1.1 Lärandeappen Polyglutt

Polyglutt är en lärandeapp med ett digitalt bibliotek med böcker på flera olika språk. Titlarna som finns i det digitala biblioteket är valda utifrån att ha en koppling till läroplanen och de teman och frågeställningar som finns har ett syfte att väcka nyfikenhet och läslust hos både barn och vuxna. Polyglutt är en app som ska stärka modersmålet samtidigt som den inkluderar och användningen kan stärka barnets identitet i relation till sin kulturella identitet (ILT inläsningstjänst, 2020a). ILT inläsningstjänst poängterar själva att ”möjligheten till ett starkt utvecklat modersmål är den viktigaste bakgrundsfaktorn för en bra skolgång – något förskolan måste lägga grunden för”. Förskolan lägger grunden för det livslånga lärandet och utifrån hur lärandeappen beskrivs kan förskolan göra det möjligt att utveckla barnens modersmål med hjälp av Polyglutt.

2.1.2 Styrdokument i relation till barns språk

Barn i förskolan med annat modersmål ska ges förutsättningar att utveckla både sitt modersmål samt det svenska språket (SFS 2010:800, kap. 8 §10). Det stärks även av Läroplanen för förskolan. Om barnet har ett annat modersmål än svenska ska barnet få förutsättningar att utveckla sitt modersmål men även det svenska språket. Förskolläraren har även ett ansvar att ge varje barn möjligheter och utmaningar för att stärka den språkliga utvecklingen (Skolverket, 2018b, s. 14-15). Barnkonventionen som nyligen blivit lag i Sverige stödjer barnets rättigheter till sitt eget språk. Enligt Barnkonventionen, artikel 2 har alla barn samma rättigheter och lika värde och det kan exempelvis handla om att barnet har rätt till sitt eget språk (UNICEF Sverige, 2009). Utifrån vad styrdokumenten lyfter är det viktigt att förskolan arbetar med barnens olika modersmål och detta kan bland annat göras med hjälp av Polyglutt som verktyg.

2.2 Tidigare forskning

2.2.1 Flerspråkighet

Lärares förhållningssätt och attityd påverkar kunskapsutvecklingen för flerspråkiga elever.

Flerspråkighet ska inte ses som ett hinder för inlärning utan ska istället ses som en tillgång, både för den enskilda individen och för samhället (Skolverket, 2012, s. 3). Barns utveckling av identitet i relation till deras förstaspråk påverkas om de inte får möjlighet att utöva sitt hemspråk i förskolan. Alla barn har olika erfarenheter och olika typer av resurser vilket är viktigt att ta hänsyn till och använda sig av i läsundervisningen. De böcker som läses på svenska

4

kan med fördel även läsas på barnens modersmål för att barnen ska ges möjlighet att använda sina språkliga erfarenheter och resurser (Schmidt, 2018, s. 92-94).

Synen på flerspråkighet påverkar förskollärares förhållningssätt i relation till att göra flerspråkighet som en naturlig del av verksamheten. Norling och Sandberg (2017, s. 38-53) visar i sin studie att lärare försöker uppmuntra barn till att använda sitt modersmål under dagen men det finns en osäkerhet i förhållningssättet. I förskolan används flerspråkighet som en naturlig del vid olika tillfällen och förskollärarna lägger stor vikt vid att ge möjligheter till att utveckla talspråket. Tillfällen för att utveckla modersmålet är viktigt i förskolan och detta sker oftast genom att uppmuntra till barnens olika språk genom exempelvis berättelser. Något som stärks är betydelsen för barnen att få utveckla sitt modersmål. Ljunggren (2016) hävdar att det finns en stor betydelse att få tillägna sig sitt eget språk under de unga åren i livet eftersom barn har lättare att erövra flera språk än vad en person i vuxen ålder har.

Språket har en betydelsefull funktion för lärandet. Det är viktigt för lärare att ha kunskap om språket i relation till lärande för att kunna bidra till barns flerspråkighet. Barns förstaspråk har en stor och viktig betydelse för vidare utveckling av språk. Däremot finns det ett behov av kompetensutveckling i undervisning av flerspråkighet för att lärare ska kunna bemöta den flerspråkighet som finns representerad utifrån ett inkluderingsperspektiv (Axelsson &

Magnusson, 2012, s. 348-352).

Fredriksson och Lindgren Eneflo (2019) visar i sin studie att pedagoger är medvetna om att flerspråkighetsarbetet har en viktig betydelse för barns utveckling och pedagoger har en stark vilja för ett arbete med fokus på att stimulera och uppmärksamma olika modersmål. Pedagoger har en medvetenhet om vilka strategier som kan tillämpas för att inkludera flerspråkigheten och en strategi som lyfts är användningen av digitala verktyg. Trots den starka viljan och medvetenheten om strategier för flerspråkighetsarbetet finns det en osäkerhet hos förskollärarna. Osäkerheten grundar sig i det stora tolkningsutrymmet i Läroplanens målformulering. Därmed visar Fredriksson och Lindgren Eneflos (2019) resultat att förskollärare behöver stärkas i sin yrkesroll i relation till flerspråkighetsarbetet, eftersom pedagogerna har en betydelsefull roll för barnens möjlighet att möta språklig mångfald i verksamheten.

2.2.2 Språk- skriv- och läsutveckling

I Norlings (2019) studie visar förskollärares diskussioner om språk- skriv- och läsutveckling att undervisning sker under både informella och formella former i förskolans vardag. De formella formerna handlar om planerade aktiviteter medan de informella handlar om spontana tillfällen. Läspraktiker förekommer i förskolan genom utforskande läsning, introduktion av böcker och genom barnens eget initiativ. Förskollärarna i studien lyfter meningsskapande aktiviteter och menar att högläsningen är en meningsskapande aktivitet. Utifrån språkmiljö och språkliga processer i förskolan skapas det få tillfällen för barnen på förskolan att delta i begreppsutvecklande aktiviteter som exempelvis sagor och berättande (Norling, 2015, s. 80).

Norling (2015) menar vidare att när läs- och skrivfrämjande aktiviteter genomförs så är det utifrån formella sammanhang som exempelvis samling, vila eller planerad aktivitet. Norlings

5

(2015) studie visar att förskollärare har bristande kunskap gällande språkmiljöer och att de inte kan uppnå de mål i läroplanen som handlar om läs- språk- och skrivutveckling. Det här tyder på att det finns ett behov av kompetensutveckling inom detta område. Skolinspektionen (2016, s. 7, 19) har gjort en kvalitetsgranskning som också stärker att förskollärare behöver bli mer medvetna i sin roll och använda språk och kommunikation i sin undervisning för att bidra till barns lärande.

Utbildningsdepartementet (2017/18:195, s. 21, 92) hänvisar till undersökningar som är både internationella och nationella där undersökningarna visar att svenska elevers kunskaper i bland annat läsning och skrivning har försämrats över tid och i jämförelse med andra länder. Läsning som förmåga är en grundläggande kunskap som kommer att behövas för att kunna inhämta kunskaper i andra skolämnen.

2.2.3 Digitala verktyg i samspel med flerspråkighet och språkutveckling

Användningen av digitala verktyg har främjat barns språkliga utveckling och detta förklaras genom begreppet flerspråkiga förmåner. Användningen av digitala verktyg i samspel med språk har gjort det möjligt för barnen att skapa sig sina egna läsfärdigheter (Ljunggren, 2016).

Även Kjällander (2016, s. 18-33) visar i sin studie att digitala verktyg ger möjligheter till flerspråkighet och enligt förskollärare kan lärplattor användas på ett sätt som gynnar utvecklingen av barns modersmål eftersom lärplattan exempelvis kan läsa upp sagor på barnens förstaspråk. Lärplattan förstås som ett digitalt hjälpmedel eftersom förskollärarna själva inte skulle våga läsa upp något på ett språk som de själva inte behärskar. Att lärplattan kan ställas in på olika språk gör den till ett användbart digitalt verktyg för de barn som har annat modersmål än svenska men även för de barn som har svenska som modersmål. Detta för att barnen intresserar sig för de språk som finns representerade på avdelningen.

Hur lärare väljer att utforma sin läsundervisning med hjälp av digitala verktyg har en påverkan på barns utveckling och undervisningen har visat sig både stödja och utmana barnen (Forsling, 2019, s. 112-114). Barn får ett ökat ordförråd samt en bättre läsförståelse om de får tillgång till olika typer av böcker, oavsett om det är e-böcker eller traditionella böcker. Att tillämpa e- böcker i undervisningen kan vara minst lika effektivt som traditionella bilderböcker, då det har en positiv påverkan på barns utveckling (Broemmel m.fl., 2015). Forsling (2019) menar vidare att det finns utmaningar med användandet av digitala verktyg och det är tillgängligheten men även att det kan finnas klyftor i barngruppen som kan påverka deltagandet i läsundervisning i samspel med digitala verktyg. Det finns en oro hos förskollärare att alla barn inte kommer ges samma förutsättningar till läsundervisning på grund av tillgängligheten av digitala resurser.

Däremot visar lärarna i Forsling studie en kompetens i användandet av digitala resurser eftersom det inte används som en kompensation till undervisningen utan istället som ett verktyg för lärande.

Lärplattan som digitalt verktyg ger möjligheter för förskollärare att arbeta med flera språk och de olika materialen som finns tillgängliga på lärplattan gör det möjligt att arbeta inkluderande med olika språk. I många fall anses lärplattan vara avgörande för att kunna arbeta utifrån ett flerspråkighetsperspektiv. Flerspråkighet bör vara en naturlig del i verksamheten eftersom det

6

bidrar till att barnen på avdelningen får lära sig nya ord och begrepp på andra språk som deras kompisar har kunskap om. Att arbeta med digitala verktyg i samspel med flerspråkighet innefattar även hinder, exempelvis att det kan vara svårt att hitta bra applikationer med tillgång till alla språk på avdelningen. Det saknas ofta ett eller fler språk som de vill ska inkluderas i verksamheten. Tillgången till lärplattor kan medföra konflikter där antalet lärplattor är för få i relation till antalet barn men det medför även möjligheter för samarbete (Petersen, 2020, s. 131- 164).

2.2.4 Sammanfattning av forskning

Forskningen riktar in sig på vikten av flerspråkighet och att barn med annat modersmål ska ges möjlighet att få använda sig av sitt modersmål på olika sätt i förskolan. Det framkommer även att det är viktigt att lärare har kunskap om flerspråkighet för att kunna bidra till barns språkutveckling i olika språk. Det poängteras också att detta ska göras på ett naturligt sätt i förskolans vardag. Rapporter om skolväsendet visar att många förskollärare behöver utveckla en medvetenhet i sin roll för att kunna använda olika språk i målstyrda processer för att främja barns lärande. Forskning visar på hur digitala resurser kan användas som ett verktyg i förskolan för att bidra till barns flerspråkighet men även att det finns både utmaningar och möjligheter i användandet av digitala resurser. Inkluderingen av olika språk anses vara en möjlighet medan tillgången till olika språk kan vara en utmaning då det ibland saknas ett eller flera språk.

Utifrån detta kommer vikten av ett arbete med flerspråkighet fokuseras på i denna studie för att ta reda på hur förskollärare arbetar med flerspråkighet med hjälp av lärandeappen Polyglutt.

Tidigare studier har även bidragit till en nyfikenhet om förskollärares kunskaper om digitala verktyg och lärandeappen Polyglutt. Att det finns både utmaningar och möjligheter gällande användandet av digitala verktyg gör det intressant att ta reda på hur förskollärare resonerar om utmaningar respektive möjligheter vid användandet av appen.

7

3. Teoretiska perspektiv

I det här avsnittet redogörs det för två olika teorier, det sociokulturella perspektivet och Translanguaing. Det sociokulturella perspektivet har ett fokus på språk men förklaras även utifrån ett perspektiv på andraspråksinlärning som är viktigt utifrån ett flerspråkighetsperspektiv. Vidare förklaras teorin om Translanguaging som fokuserar på flerspråkighet kopplat till undervisning.

3.1 Sociokulturellt perspektiv

I sociokulturell teori har det sociala samspelet en viktig roll för språkinlärning (Säljö, 2011, Vygotskij, 2001). Synen på språket i undervisningssammanhang har en viktig roll för lärande och utveckling. Säljö (2011) förklarar vidare att när kommunikation med omvärlden blir aktuell hos individen påverkas utvecklingen av sociokulturella faktorer. Skolverket (2012, s. 22) hävdar att språket utvecklas när individer aktivt använder det i samspel med andra. Det kan exempelvis innefatta att individen deltar i sociala sammanhang. När individen deltar språkligt i flera olika sammanhang så utvecklas den språkliga repertoaren. Språkutveckling och lärande hänger ihop, processen påbörjas så fort vi aktivt deltar i en språklig situation eller aktivitet.

Säljö (2011) hänvisar till Vygotskij som antyder att det finns två olika typer av redskap, fysiska och psykologiska. De fysiska redskapen benämns som artefakter och är de redskap som människan tillverkat för att kunna användas i olika sammanhang. De fysiska redskapen har en påverkan på utveckling och lärande. De redskap som används för att tänka och kommunicera benämns som psykologiska redskap. Ett exempel på ett psykologiskt redskap kan vara alfabetet som används när individen tänker och kommunicerar. Det viktigaste psykologiska redskapet är språket eftersom människan genom språket blir delaktig i olika sammanhang. För att den enskilda individen ska kunna ta till sig kunskapen behöver denne bearbeta kunskapsprocessen som är i rullning med hjälp av redskap. I en dialog är språket det främsta redskapet men visuella uttrycksformer eller föremål som exempelvis lärplattan kan också användas som ett hjälpverktyg. Detta leder till att vi förstår saker och ting samt hur vi utvecklas (Säljö, 2011, Vygotskij, 2001).

Människan är beroende av olika typer av stöd och mediering i vårt lärande och handlande. Den typ av stöd och mediering behövs endast om individen inte har full kontroll över de kunskaper och färdigheter som tas upp. Mediering och stöttning kan ske via individer som har mer kunskap om ämnet eller av artefakter och verktyg (Säljö, 2011, Vygotskij, 2001). Det finns redskap som är kulturellt präglade och historiskt framväxta i olika former. De medierande artefakterna har som uppgift att ta sig an olika former. Beroende på sammanhang varierar syftet som ska mediera lärandet av yrkeskunskaper (Lagercrantz All m.fl., 2018, s. 80). Ett annat begrepp som är viktigt inom den sociokulturella teorin är den proximala utvecklingszonen. Den proximala utvecklingszonen innebär att när människan behärskar något är de nära att lära sig andra kunskaper och färdigheter. Själva utvecklingszonen är ett avstånd som innefattar det barnet klarar på egen hand i samspel med vad barnet klarar med stöd av en annan person.

Utvecklingszonen omfattar varje barns utvecklingspotential och innebär att lärandet läggs på en nivå över det barnet redan har kunskap om (Säljö, 2011, Vygotskij 2001).

8

Lindberg (2013) menar att Lev Vygotskijs teorier har haft stor påverkan för andraspråksforskning. När det kommer till andraspråksinlärning krävs det att kognitiva och sociala aspekter tas hänsyn till. Inlärningsprocesser samt tillgängligheten hos språket påverkas av flera olika faktorer som är kopplat till den individuella inläraren samt de sociokulturella omständigheterna i samband när inlärningen sker. Utifrån den sociokulturella teorin har samtalet en viktig roll för språkinlärning. En viktig aspekt är att det inte går att ha en tydlig uppdelning mellan sociala och individuella processer, på grund av att vi människor lär oss och utvecklas i samspel med vår omgivning. Kognitiva aktiviteter som berör språkinlärning har ett kontinuerligt samspel med den sociala världen, det sker parallellt inom individen men även i samspel med andra. Det är i en sådan process som andraspråksinlärning sker. Lindberg (2013) menar vidare på att begreppet utvecklingszon inom den sociokulturella teorin är något som kan tillämpas på andraspråksinlärare med hjälp av ett tillmötesgående och strategiskt samtalsstöd.

Detta kan utveckla deras språkliga resurser för att sedan kunna kommunicera utöver sin egen förmåga. Majoriteten av flerspråkiga personer är beroende av tillgången till mediering samt kvalitén på dessa, beroende på vilket sammanhang, situation och samtalspartner man har.

3.2 Translanguaging

Begreppet translanguaging är sammansatt av två ord, trans- en brygga mellan två fenomen utan tydliga gränser med en koppling till det som finns både hitom och bortom, - languaging syftar till att något är i en pågående form, det är en aktiv process. Translanguaging innebär att en person får möjlighet att växla i sin flerspråkighet samt att undervisningen har ett synsätt som inkluderar barnens språkliga resurser i verksamheten (Svensson, 2018, s. 1-4). Flerspråkighet innebär att en individ har kunskaper inom två respektive tre eller flera språk (Hammarberg, 2013, s. 66). Utifrån flerspråkighet så finns det två olika perspektiv, institutionell flerspråkighet och individuell flerspråkighet. Institutionell flerspråkighet innebär att förskolan har ett organiserat arbetssätt utifrån flerspråkigheten i verksamheten, där barnen och personalens flerspråkighet tas tillvara på. Individuell flerspråkighet innebär att användning av flera språk sker i det dagliga livet (Norling & Sandberg, 2017, s. 30).

Svensson (2018, s. 1) förklarar det svenska begreppet transspråkande utifrån Williams studie om Translanguaging år 1996 som växte fram i en studie om tvåspråkig undervisning i skolan.

I studien framgår det att personer som är flerspråkiga bör ha en växling mellan språken i undervisningen. Det innebär att om personen får till sig information på ena språket ska denne få möjlighet att uttrycka sig på sitt andra språk. Att ha en ständig växling mellan språken har visat sig vara en positiv utveckling då det leder till en fördjupad och bredare kunskap om det specifika ämnet. Williams terminologi fick ett stort genomslag inom forskarvärlden och har haft en positiv inverkan i skolsammanhang. Svensson (2018) menar vidare att det finns en betydelse av att använda flerspråkiga resurser både inom den enskilde individen samt ute i samhället. Håland Anveden (2017) hävdar att när barn får möjlighet att använda sig av sitt förstaspråk i olika situationer bidrar det till att deras självkänsla och identitet stärks, vilket leder till en ökad motivation hos barnen i lärandet.

Svensson (2018) hävdar att en viktig del inom translanguaging är det ömsesidiga stödet mellan språken, det innebär att första- och andraspråket ska stödja varandra lika mycket och att de ska

9

utvecklas parallellt med varandra. Det språket som har kommit längst i utvecklingen kan med fördel stödja det andra språket, vilket leder till att personen får en djupare förståelse i sin kunskapsutveckling. Svensson (2018, s. 4) uppmärksammar vidare forskaren Ofélia García som menar att translanguaging kan förstås från olika infallsvinklar, genom undervisningen eller inom ”dynamic bilingualism” hos den enskilde individen. Det innebär att flerspråkiga individer har en dynamisk kraft för sin språkliga förmåga. García vidareutvecklade begreppet translanguaging och på grund av detta definieras nu translanguaging som ett synsätt på undervisningen där den enskilde individens språk tas tillvara på i undervisningen. Teorin om Translanguaging placerar inte in språk i olika fack, istället har flerspråkiga individer en ständig övergång och förbindelse mellan sina språk. En flerspråkig individ har en gemensam bas inom sig kring den underliggande språkförmågan och den föränderliga dynamiken.

Vid tillämpning av translanguaging i undervisningen ska utgångspunkten vara att flerspråkigheten ses som en viktig faktor vilket indikerar att lärare behöver arbeta strategiskt för att inkludera barnens språkliga resurser i undervisningen. För detta arbetssätt krävs det inte en specifik metod, utan det kan utövas på en mängd olika sätt kombinerat med olika typer av pedagogiska metoder. Två viktiga principer som poängteras är att lärare behöver tillämpa strategier inom translanguaging som är social rättvisa och social praktik/tillämpning (Svensson, 2018, s. 5). Strategierna social rättvisa och social praktik är varandras förutsättningar och de är lika relevanta och oskiljaktiga i undervisningen (Skolverket, 2018a).

Social rättvisa – tonen om flerspråkighet ska vara positiv samt att samtliga språk är lika mycket värda. Språken ska vara en tillgång som ska bidra till lärande och utveckling av kunskap (Svensson, 2018, s. 5). Inom social rättvisa är utvecklingen av den metakognitiva förmågan viktig, vilket innebär att barnen har en medvetenhet i sitt tänkande och handlande. Utifrån detta blir translanguaging ett förhållningssätt och strategier i undervisningen (Skolverket, 2018a).

Social praktik/tillämpning – det krävs ett strategiskt och långsiktigt arbetssätt samt att det ska finnas en medvetenhet om att utvecklingen av flerspråkighet sker över tid. Undervisningen ska ha en hög kunskapsnivå som utmanar barnen samtidigt som den inte ska överstiga barnens förmåga. Barnen ska ha tillgång till litteratur på språken de talar (Svensson, 2018, s. 5). Utifrån den sociala praktiken är det lärarens ansvar att skapa samband i barnens lärande utifrån deras modersmål och tidigare kunskap. Det sker ett lärande när barnen arbetar tillsammans och de kan få stöd från kamraterna. När translanguaging tillämpas i undervisningen handlar det inte bara om att läsa, tala och skriva verbalt språk, utan också att tillsätta multimodala resurser som exempelvis kroppsspråk, bildspråk och andra medier (Skolverket, 2018a).

Utöver translanguaging kan flerspråkiga barns kommunikation beskrivas utifrån kodväxling.

Skillnaden mellan translanguaging och kodväxling är stor. När barn använder sig av kodväxling sker växlingen mellan de olika språkliga systemen på ett medvetet sätt. Kodväxling kan innebära att individen växlar mellan olika dialekter och språk mitt i en mening (Håland Anveden, 2017). Håland Anveden poängterar även att det krävs en hög språklig medvetenhet för att kunna använda sig av kodväxling. Att kunna växla ord mellan olika språk är en positiv

10

fördel vid olika sammanhang. Barn som använder sig av kodväxling strategiskt gör det på grund av att göra sig förstådda.

Garcia och Lin (2018) hävdar att translanguaging som teori är mer användbar än kodväxling, på grund av att den har större potential till att bygga upp individens dynamiska flerspråkighet.

Translanguaging bygger på att se de befintliga språkresurserna hos två- eller flerspråkiga, att de är dynamiska och ingår i ett och samma språkligt system. Kodväxling grundar sig i att det finns en föreställning om att tvåspråkiga har separata språkliga system som de växlar mellan.

Enligt Kolu (2017, s. 130) används kodväxling inom en individs språkhandling, vilket innebär att personen växlar mellan två eller flera språkresurser i en och samma dialog. Termen translanguaging erbjuder en ideologisk syn på kodväxling och hos tvåspråkiga individer ingår kodväxling som språkpraktiker. Denna förklaring skiljer sig dock ifrån den traditionella kodväxlingsforskningen som vanligtvis behandlat de aktuella språken i separata system.

Translanguaging ser språken som en integrerad helhet som tvåspråkiga individer kan använda sig av som språkresurs.

11

4. Metod

Inledningsvis presenteras datainsamlingsmetod följt av urval och deltagare för studien.

Därefter beskrivs det hur metoden för studien genomfördes samt hur databearbetningen gick till. Tillförlitligheten diskuteras utifrån begreppen reliabilitet och validitet. Slutligen presenteras de etiska överväganden som studien tagit hänsyn till.

4.1 Datainsamlingsmetod

Syftet med studien är att ta reda på förskollärares erfarenheter och kompetens om lärandeappen Polyglutt samt på vilket sätt Polyglutt kan bidra till barns flerspråkighet utifrån förskollärarnas perspektiv. Undersökningsmetoden är semistrukturerade intervjuer med legitimerade förskollärare som är verksamma i förskolan. Semistrukturerade intervjuer är en metod som gör det möjligt att besvara syftet för studien. Intervjuer är en tillförlitlig metod när undersökningen ska ge svar på informanternas erfarenheter och uppfattningar om ett specifikt ämne (Christoffersen & Johannessen, 2015, s. 92).

Semistrukturerade intervjuer innebär att intervjun förhåller sig till en intervjuguide som är utgångspunkten för samtalet. Intervjuguiden är en lista på frågor som kommer att behandlas under intervjun. Frågorna inom semistrukturerade intervjuer är öppna vilket innebär att informanten svarar på frågorna enligt sin egen uppfattning. En intervjuguide inleds med faktafrågor som behandlar enkla frågor för att skapa en relation mellan intervjuaren och informanten. Sedan kommer introduktionsfrågor som introducerar temat och därefter nyckelfrågor som är grunden till intervjuguiden och där informanterna får möjlighet att svara på ett djupgående sätt (Christoffersen & Johannessen, 2015). Bakgrundsfrågorna utgör första delen i intervjuguiden, exempelvis hur länge de arbetat som förskollärare i förskolan. Första intervjufrågan berör ämnet Polyglutt och flerspråkighet för att informanterna ska få en introduktion till ämnet och sista delen i intervjuguiden består av nyckelfrågor och är de frågor som ger svar på frågeställningarna för studien. Intervjuerna har spelats in genom ljudupptagning. Ljudinspelning är en vanlig metod för att säkra dokumentationen av tal (Christoffersen & Johannessen, 2015). Valet av att spela in intervjuerna gjordes för att intervjuaren skulle lägga allt fokus på informanten men även för att kunna lyssna på intervjun i efterhand.

4.2 Urval och deltagare

De deltagare som medverkat i undersökningen är legitimerade förskollärare som är verksamma i förskolan. I studien deltog 10 legitimerade förskollärare. Urvalet om legitimerade förskollärare gjordes eftersom förskollärarna har det yttersta ansvaret i förskolan. Skolverket (2018, s. 19) stärker detta och menar att den målstyrda undervisningen ska ske under ledning av förskollärare. De förskollärare som deltog arbetar på 8 olika förskolor i 4 olika kommuner i Sverige. Informanterna har valts ut för att de alla har erfarenhet av lärandeappen Polyglutt och deltagarna har tagits fram via personliga kontakter hos skribenterna. I studien benämns informanterna som förskollärare A, B, C, D, E, F, G, H, I och J och nedan kommer en presentation av studiens deltagare.

12 Tabell 1. Presentation av informanter

Förskollärare År som verksam förskollärare

Erfarenhet av digitala verktyg

Åldersgrupp på barnen

Barn med annat modersmål

A 14 år 5 år 1-3 år 15 barn och 9 olika

språk

B 9 år 4-5 år 3-5 år Majoriteten

C 19 år 10 år 3-5 år Alla barn

D 16 år 13 år 1-5 år 2 barn

E 3 år 3 år 3-5 år 3 barn

F 4 år 4 år 3-5 år Majoriteten

G 4 år 4 år 3-5 år Majoriteten

H 4 år 4 år 3-5 år Majoriteten

I 1 år (30 år som

barnskötare)

10 år 3-5 år Alla barn

J 14 år 14 år 3-5 år 5 barn

Informanterna har arbetat olika länge som verksamma förskollärare och har olika erfarenheter av digitala verktyg. Deltagarna har olika erfarenheter av lärandeappen Polyglutt som verktyg men de flesta har arbetet med lärandeappen i 1-2 år. De flesta informanterna arbetar med äldre barn medan en av förskollärare arbetar med yngre barn och en annan förskollärare arbetar med barn som är 1-5 år. Antalet barn med annat modersmål på avdelningen skiljer sig mellan informanterna. På de flesta avdelningarna har majoriteten annat modersmål än svenska och på 3 avdelningar är det 2-5 barn som har annat modersmål.

4.3 Genomförande

Informanterna kontaktades via mail eller telefon där de fick information om studien och dess syfte. Samtliga informanter har fått skriva på en samtyckesblankett (se bilaga 1) antingen digitalt eller i pappersform. De samtyckesblanketter som har skrivits på fysiskt har förvarats i säkerhet och endast skribenterna har haft tillgång till dessa. Den digitala samtyckesblanketten har genomförts i tjänsten Survey & Report, vilket är en tjänst som Karlstads Universitet rekommenderar att använda sig av. De samtyckesblanketterna har bevarats i det verktyget som endast en av skribenterna har tillgång till. Samtyckesblanketten innehöll bland annat information om studien samt vad man som informant har för rättigheter när man deltar i en studie (se bilaga 1). En anmälan om hantering av personuppgifter skickades in till Karlstads Universitet enligt lagen om GDPR.

Innan intervjuerna började fick informanterna ta del av intervjuguiden (se bilaga 2). Valet gjordes på grund av att förskollärarna skulle kunna förbereda sig och ge så utförliga svar som möjligt. Samtliga informanter har fått information om att intervjun kommer att ske digitalt antingen genom zoom, teams eller via telefon. Valet av forum och plats har informanterna fått välja själv beroende på vad de känner sig mest bekväma med och på grund av de rådande

13

omständigheterna. De hinder som har uppstått har varit små avbrott i form av telefonsamtal, dålig ljudupptagning samt små avvikanden. Exempelvis att informantens dörrklocka ringde.

En annan informant gjorde annat under tiden intervjun pågick och detta kan bero på att intervjuerna var digitala.

Intervjuerna inleddes med information om studien samt vilka rättigheter informanterna har vid deltagandet av studien. Därefter ställdes det fyra bakgrundsfrågor till informanterna som bidrog till information om deltagarna och som även var en koppling till de kommande intervjufrågorna. När intervjufrågorna var ställda, hade samtliga informanter möjlighet att göra tillägg och berätta om sin upplevelse av intervjun. Intervjuerna tog cirka 20-30 minuter beroende på hur utförliga svaren var samt dialogen mellan intervjuaren och informanten.

Under alla intervjuer spelades ljudupptagningen in via mobiltelefoner med flygplansläge- funktionen inställt, informanterna var medvetna om detta och hade gett sitt samtycke. De inspelade intervjuerna benämns som intervju 1 och så vidare på grund av informanternas anonymitet. När genomförandet av alla intervjuer var klara transkriberades intervjuerna och informanternas namn fingerades till förskollärare A, B, C, D, E, F, G, H, I, och J. I resultatet har vi valt att göra könsneutrala benämningar på förskollärarna för deras anonymitet. Efter intervjuerna hade genomförts så kompletterades det med uppgifter om förskollärarna arbetar på en yngre- eller äldreavdelning.

4.4 Databearbetning/Analysmetod

Den metod som tillämpats vid databearbetningen är en kvalitativ innehållsanalys. Enligt Fejes och Thornberg (2019, s. 37) är kategorisering en av analysmetoderna i en kvalitativ analys.

Kategorisering innebär att den insamlade datan bearbetas utifrån likheter och skillnader för att kunna struktureras till olika kategorier.

När samtliga intervjuer transkriberades gjordes en pappersutskrift av intervjuerna för att få en bättre överblick på allas svar. Utifrån studiens frågeställningar togs fyra kategorier fram som var och en riktar in sig på varsin frågeställning. De kategorier som togs fram var 1.

Förskollärares erfarenheter av Polyglutt, 2. Undervisning med Polyglutt i målstyrda och spontana situationer, 3. Flerspråkighet kopplat till Polyglutt och 4. Förskollärares kompetens.

För att strukturera upp det insamlade datamaterialet användes färgkodning för att särskilja de olika kategorierna. Färgkodning innebär att varje kategori som har tagits fram har fått varsin färg. Vid bearbetningen av intervjuerna markerades exempelvis färgen rosa där förskollärarna pratar om sina erfarenheter av Polyglutt, så fungerar det vid varje kategori. Trots att informanterna delgetts samma frågor ser svaren olika ut vid varje fråga. Det kan bero på att de har olika tankar och erfarenheter med sig, några pratar mer om appens funktioner medan andra lyfter arbetet med flerspråkighet. Detta resulterar i att färgmarkeringarna varierar på varje svar som angetts. De hinder som förekommit vid bearbetningen av datamaterialet är att inte göra för stor tolkning i vad informanterna säger samt att särskilja de olika kategorierna.

14

När samtliga intervjuer hade färgmarkerats utifrån de fyra kategorierna sammanställdes allt material till de olika kategorierna. Processen tog lång tid eftersom det insamlade materialet lästes flera gånger för att få fram de mest relevanta svaren som besvarar frågeställningarna. För att inte gå miste om information från varje intervju sattes ett kryss vid det textstycket som data tagits ifrån. Detta gjorde det väldigt tydligt vid sammanställningen av datamaterialet vilket också indikerar till att viktig information inte uteslöts.

4.5 Tillförlitlighet

Begreppet validitet innebär att den data som samlats in är relevant för studiens tänkta syfte (Christoffersen & Johannessen, 2015, s. 22). För att säkerställa validiteten har datamaterialet lästs flera gånger samt att det markerades vid det textstycke data tagits ifrån. Det bidrog till att ingen viktig information uteslöts. Däremot fick informanterna tillgång till intervjufrågorna innan intervjun ägde rum. Resultatet kan ha påverkats eftersom informanterna kan ha besvarat frågorna utifrån vad de tror att skribenterna ville ha svar på. Informationen som förmedlas hade kunnat se annorlunda ut om informanterna inte fått tillgång till intervjuguiden innan intervjun ägde rum. Trots att informanterna fick tillgång till intervjuguiden har intervjuaren inte förväntat sig specifika svar från informanterna utan varit öppen och lyhörd för de svar som har angetts.

Reliabilitet handlar om studiens tillförlitlighet och hur datan som samlats in används och bearbetas (Christoffersen & Johannessen, 2015, s. 21). Tillvägagångssättet hade kunnat se likadant ut oavsett vem som hade genomfört studien. Däremot har datan bearbetats utifrån skribenternas tolkningar som framkommer i diskussionen. I studien finns ett tolkningsutrymme och beroende på vem som bedriver studien kan diskussionen se annorlunda ut. Det beror på att alla individer har olika erfarenheter som kan bidra till varierande tolkningar. Reliabiliteten för studien säkerställs i studiens alla delar där skribenterna noggrant beskriver hur de gått tillväga.

4.6 Etiska överväganden

Det finns flera etiska principer som ska tas hänsyn till vid genomförandet av en undersökning, dels vad som ska göras innan undersökningen genomförs, dels vad som ska göras under tiden men också det som ska tas hänsyn till efter undersökningen genomförts (Löfdahl, 2014. s. 36- 38). De etiska ställningstaganden som studien tar hänsyn till är lagen om GDPR, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet.

Enligt Datainspektionen (u.å) gäller dataskyddsförordningen (GDPR) i alla EU-länder och innebär att behandla och skydda personuppgifter likvärdigt. En personuppgift kan exempelvis vara ett namn eller en ljudfil med personens röst som kan knytas till personen. GDPR tas hänsyn till genom en anmälan om hantering av personuppgifter som skickats in till Karlstads Universitet.

Informationskravet innebär att informanterna ska delges information om studiens syfte och genomförande samt deras frivillighet till deltagande och att datamaterialet enbart ska användas i syfte till studien (Vetenskapsrådet, 2002). Deltagarna i studien har fått ta del av information

15

för den tänkta undersökningen och deras rätt att dra sig ur undersökningen. Denna information fick deltagarna ta del av i anslutning till samtycke.

Samtyckeskravet innebär att deltagarna själva har rätt att bestämma över sin medverkan i studien och att de när som helst kan avbryta sitt deltagande. Samtycke inhämtas från informanterna genom underskrift. Underskriften utgör en överenskommelse samt att informanten godkänt och tagit del av studiens syfte och undersökning (Vetenskapsrådet, 2002).

Studier får inte genomföras utan ett samtycke från informanterna och deltagarna ska ges information om att tillståndet till samtycke när som helst kan återkallas. Det innebär att materialet inte får användas om samtycket återkallas (Vetenskapsrådet, 2017). Deltagarna i studien har gett sitt samtycke till den information de fått och sitt deltagande i undersökningen.

Samtycke från deltagarna inhämtades innan intervjuerna genomfördes.

Konfidentialitetskravet innebär att informanternas uppgifter skyddas under studiens gång och att uppgifterna förvaras så att obehöriga inte kan ta del av dessa (Vetenskapsrådet, 2002).

Anonymisering av uppgifter kan vara en förutsättning för att studien ska godkännas för publicering eftersom det är viktigt att skydda de individer som deltagit och vid intervjuer kan kravet på att skydda deltagarnas identitet uppfyllas genom att maskera och anonymisera svaren (Vetenskapsrådet, 2017). I studien och i resultatet har personerna som deltagit fingerats utifrån kravet för anonymiseringen och kravet att skydda deltagarnas identitet. Deltagarna benämns som förskollärare A, B, C, D, E, F, G, H, I och J. Informanterna kan med hög sannolikhet urskilja sig själva i urvalet och resultatet men kan inte urskilja vilka de andra informanterna är.

Det insamlade materialet har endast funnits tillgängligt för skribenterna.

Nyttjandekravet innebär att den insamlade datan endast får användas för studiens syfte och ändamål (Vetenskapsrådet, 2002). Nyttjandekravet innebär även att materialet ska raderas efter att studien är färdig (Löfdahl, 2014, s. 36-38). Den insamlade datan har endast använts till denna studie och materialet kommer att raderas efter att arbetet blivit godkänt.

16

5. Resultat

I avsnittet presenteras studiens resultat utifrån fyra olika kategorier som tagits fram i

databearbetningen. Inledningsvis presenteras förskollärarnas berättelser och tankar om deras erfarenhter av Polyglutt, följt av undervisning med lärandeappen och flerspråkighet kopplat till Polyglutt. Slutligen presenteras förskollärarnas berättelser om kompetensutveckling i användandet av lärandeappen.

5.1 Förskollärares erfarenheter av Polyglutt

Flera av förskollärarna är överens om att Polyglutt gör det möjligt att arbeta med flera olika språk eftersom de själva inte kan tala alla språk som finns representerade på avdelningen. De menar vidare att eftersom Polyglutt kan läsa upp böcker på olika språk möjliggör det för barnen att kunna lyssna på böcker på egen hand. Däremot finns det olika uppfattningar om barnens användande av appen där vissa barn klarar av att använda den på egen hand medan andra barn behöver mer stöttning. Att barnen får sitta med Polyglutt gör det möjligt att nå ut till barnen och göra dem intresserade av både text och språk. De olika språken gör det möjligt för barnen att ta del av samma berättelse men även att de barnen med annat modersmål kan höra boken på både svenska och sitt hemspråk. Det är utvecklande för barnen att höra en bok på både svenska och sitt modersmål, detta gör att barnen lättare kan uppskatta bokläsningen. Det är även en fördel för språkutvecklingen och för det sociala samspelet. Även om det är utvecklande för språket är det svårt för förskollärarna att veta om barnen får med sig exempelvis det arabiska språket när de lyssnar till en inläst dataröst.

Majoriteten av förskollärarna arbetar i barngrupper med många flerspråkiga barn och utifrån förskollärarnas perspektiv ser tillgängligheten olika ut eftersom Polyglutt inte kan erbjuda alla språk och dialekter som finns representerade på deras avdelningar. Medan de förskollärare som inte har så många flerspråkiga barn har därmed en större tillgänglighet att nå ut till alla barnen med de språk som finns tillgängliga i Polyglutt. Även om alla språk inte finns att tillgå så är Polyglutt ett bra verktyg för att göra barnen medvetna om att det finns olika språk och att det är naturligt. Trots att det finns böcker med många olika språk så handlar det om barnens intresse och att de ska ha ett intresse för just de böcker som finns på deras språk. Förskollärare I hävdar att det är viktigt att förskollärare är medvetna om att alla böcker inte finns tillgängliga på alla språk vilket gör att det är förskollärarens ansvar att kontrollera detta innan. Därmed väljs ofta böcker efter språk och inte efter bok på grund av bristen på tillgängligheten av olika språk.

Förskollärare B uttrycker att ”för mig är Polyglutt mer en digital bokapp än att jag kopplar det till flerspråkighet men det beror på att jag kanske vet att många böcker inte är flerspråkiga”.

Flera av förskollärarna lyfter skärmtiden som kan uppstå vid användandet av Polyglutt som en nackdel. Användandet av digitala verktyg kan lätt bli en inaktiv arbetsprocess. Därmed är det viktigt att Polyglutt inte får utesluta fysiska böcker för att barnen ska få lära sig att det finns ett värde i fysiska böcker samt att man ska värna om materialet. Förskollärare F hävdar att Polyglutt enbart är ett komplement och att barnen inte får med sig det taktila vid användandet av appen. Polyglutt som app medför en viss spänning för barnen när de själva kan sitta och svepa med sitt finger för att byta sida. Appen kan dessutom upplevas som en film där det bara

17

är att klicka på play och den rullar på i ett svep. Förskollärare F uttrycker att Polyglutt ska användas som om det vore en riktig bok.

5.1.1 Funktioner i lärandeappen

Polyglutts funktioner lyfts av förskollärarna, bland annat att boken kan bli uppläst eller om man ska läsa den själv. I appen finns det möjlighet att ha olika användare vilket gör att barn kan ha sin egen bokhylla i appen. Appens struktur är noggrann och det är lätt att hitta i de språkliga bokhyllorna som finns att tillgå. Trots att appens struktur är noggrann finns det några som upplever att det är svårt att lokalisera sig i appen. En annan funktion som lyfts är att Polyglutt erbjuder böcker med andra alfabet än det svenska vilket gör att det går att visa de flerspråkiga barnen hur deras språk är uppbyggt. Förskollärare J säger att ”det finns inga hinder med att arbeta med flerspråkighet eftersom appen utgör ett bra komplement till detta”. Däremot lyfts det att barnen ofta loggas ut från appen och då behöver förskollärarna logga in igen. Det gör att det blir ett avbrott för barnen i deras läsning.

Flera av förskollärarna menar att Polyglutt har ett stort utbud av böcker i olika kategorier, allt från faktaböcker till skönlitterära böcker i form av sagor. Polyglutt blir som ett riktigt bibliotek eftersom det går att hitta böcker här och nu istället för att gå till ett fysiskt bibliotek en vecka senare. Därmed blir appen lättillgänglig eftersom det finns sökmotor där de kan söka efter böcker. Det bidrar till att man inte behöver springa iväg och hämta annat material. Förskollärare E säger:

Jag tänker bara på oss, innan vi hade Polyglutt så läste inte vi, vi hade inga bokhörnor och det fanns inte tid och ingen av mina kollegor var så intresserade av det medan nu har vi fått in jättemycket språk och läsning.

Flera av förskollärarna lyfter tillgängligheten med Polyglutt och att det finns stora möjligheter att kunna använda sig av appen i samspel med andra digitala resurser, exempelvis interaktivt golv och projektor. Det gör att frågor hos barnen som jag ser inte, jag får inte plats, visa bilden igen försvinner när Polyglutt används i samspel med en projektor vid aktiviteter med högläsning.

Under den rådande pandemin har vårdnadshavarna fått tillgång till appen och fått ett eget inlogg. Det upplevs som positivt från förskollärarna eftersom det ger vårdnadshavarna möjlighet att bli delaktiga i vad barnen läser på förskolan. Valet av inlogg till vårdnadshavarna gjordes för att barnen inte skulle tappa språket när de inte längre var på förskolan på samma sätt som innan pandemin.

5.2 Undervisning med Polyglutt i målstyrda och spontana situationer

Majoriteten av förskollärarna använder Polyglutt i både målstyrd undervisning och vid spontana tillfällen där barnen själva väljer att lyssna på böcker. Däremot menar förskollärare I att Polyglutt endast används vid spontana situationer när barnen själva väljer att använda det.

18

Förskollärare som arbetar i barngrupper med många olika modersmål anser att det kan vara svårt att arbeta med Polyglutt i målstyrda processer. Detta för att de har så många språk på avdelningen. Oavsett om Polyglutt används i målstyrda eller spontana situationer finns verktyget tillgängligt för barnen under hela dagen. Det krävs ett stort engagemang från förskollärarna i arbetet med Polyglutt i verksamheten. Förskollärare E menar att det är betydelsefullt att läsa för barnen på förskolan eftersom de inte får ta del av så mycket läsning hemma. Förskolan ska vara ett komplement till hemmet. Förskollärare D uttrycker att med Polyglutt kommer barnen i kontakt med språket på ett lustfyllt sätt och de får dessutom en lustfylld koppling till olika böcker.

Några av förskollärarna arbetar med Polyglutt vid lugnare stunder för att barnen ska komma ner i varv. Stunden när barnen får sitta själva med Polyglutt anses vara värdefull eftersom de får välja bok själva men i vissa fall väljer förskollärarna böcker åt barnen. Stunden är värdefull eftersom det finns barn som har ett behov av att sitta och lyssna på böcker och detta kan bero på många olika anledningar. Däremot har barn olika relationer till hur böcker fungerar, vissa har ingen relation till böcker alls utan bara till historieberättande. Förskollärare G och H upplever att barnen inte har någon bokkultur och att de inte vet hur de ska hantera böcker vilket gör att de arbetar mycket med att väcka intresse för läsning och hantering av böcker genom olika verktyg. Förskollärare E arbetar i en kommun där det är många höginkomsttagare vilket gör att de behöver arbeta med att barnen ska förstå värdet i böckerna och att det inte bara går att köpa nytt.

5.2.1 Olika arbetssätt

Ett arbetssätt som framkommer hos några av förskollärarna är att bjuda in till böcker för att visa intresse för alla barn i barngruppen där fokus ligger på att lyssna och jämföra olika språk.

För att jämföra olika språk tittar de på likheter och skillnader vilket beror på att alla språk är lika viktiga som det svenska språket. Flera av förskollärarna lyfter att vid bokuppläsning används först det svenska språket och sedan barnens modersmål för att barnen ska få med sig båda språken samtidigt. Det underlättar inlärningen av det svenska språket hos de barn som har annat modersmål. Flera av förskollärarna arbetar med böcker utifrån olika teman och med Polyglutt blir det lätt att hitta böcker som kan kopplas till ett specifikt ämne, tema eller olika språk.

Majoriteten av förskollärarna lyfter betydelsen av att använda Polyglutt i samspel med andra för att barnen ska få ett samtal om böckerna. Detta är något som bidrar till ett socialt språkfrämjande. En aspekt som lyfts är att förskollärarna läser på olika sätt beroende på vilka barn som är delaktiga och var i arbetsprocessen de befinner sig i. Det beror på att barnen har kommit olika långt i sin språkutveckling. Bokens omslag och bilderna i boken kan locka till samtal hos vissa barn medan andra klarar av att lyssna på en hel kapitelbok. Oavsett var i arbetsprocessen de är och var barnen befinner sig i sin språkutveckling är det viktigt att Polyglutt används på samma sätt som en riktig bok.

19

Flera av förskollärarna menar att Polyglutt tillämpas i alla lärmiljöer på avdelningen. Däremot används det mest i deras språk- och läsmiljöer. I språkmiljöerna har barnen större möjlighet att välja olika språk på böckerna. Ett exempel som lyfts är ett arbete med bokstäver där Polyglutt kan användas för att streama en alfabetsbok. Förskollärare F lånar fysiska böcker som finns i Polyglutt för att barnen ska få känna hur det känns att hålla i en bok. ”För i en ipad känner man inte att man håller i 700 olika böcker och vilken man ska välja”. Även förskollärare G och H använder sig i första hand av fysiska böcker vid uppläsning och kompletterar med Polyglutt vid uppläsning av barnens modersmål. Polyglutt är ett hjälpande verktyg för förskollärarna på grund av att de får med sig många olika ord på olika modersmål. Orden kan sedan användas i den övriga undervisningen. Förskollärarna har inte tillgång till modersmålsstöd men flera av dem har tillgång till flerspråkiga pedagoger som kan användas som ett komplement till det som Polyglutt inte kan erbjuda. Flera av de som inte har tillgång till flerspråkiga pedagoger arbetar i språkgrupper med fokus på modersmålsträning kopplat till Polyglutt.

När det är fler barn som vill lyssna på böcker samtidigt fast de har olika modersmål menar flera av förskollärarna att de använder sig av turtagning för att de barn som vill ska få lyssna på sina språk. Flera av förskollärarna poängterar att de har stora digitala resurser vilket leder till att fler barn ges möjlighet till att lyssna på olika språk samtidigt vid olika lärplattor.

Flera av förskollärarna använder Polyglutt i samspel med andra digitala verktyg, framförallt projektorn är något som lyfts av många. Projektorn möjliggör att ha bokuppläsning för flera barn samtidigt eftersom alla barnen både kan se och höra boken. Förskollärare A har använt sig av ett interaktivt golv och berättar: ”vi har streamat på golvet till exempel och då kan barnen kliva in i böckerna och vara med och åka i rutschkanan om det är rutschkanor och verkligen gå in i böckerna”. Något annat som används i lärmiljöerna är QR-koder som är uppsatta på väggarna för att barnen ska få ta del av litteratur genom att skanna QR-koderna själva. Polyglutt används inte endast i samspel med andra digitala verktyg utan även i samspel med annat fysiskt material. Förskollärare E har på sin avdelning köpt in träfigurer som passar till några av de sagor som finns på Polyglutt. Med dessa kan barnen på egen hand flytta träfigurerna i samspel med att boken blir uppläst.

5.2.2 Inre konflikter

Något som framgår hos förskollärarna är att det uppstår inre konflikter hos dem själva vid användandet av lärandeappen. Förskollärare F menar att det uppstår frågor som ”Är det samma sak att spela upp som när jag läser? Är det jobbigt att jag läser? Varför då? Eller ställer jag jobbiga frågor? Är det mitt fel eller har jag konstig dialekt?” Inre konflikter uppstår för att det är lätt att ta fram Polyglutt när det är rörigt och då blir det en barnvakt. Därmed är det viktigt att tänka på varför den tas fram och på vilket sätt den används. Flera av förskollärarna lyfter att det är viktigt att vara en aktiv pedagog vid användandet eftersom det aktiva användandet bidrar till barnens lärande och utveckling. Trots att det är viktigt att vara en aktiv pedagog lyfter förskollärare E att det ibland kan låta som barnpassning men det är inte det och uttrycker: ”det blir en fjärde pedagog för oss”.