Syn på flerspråkighet

Det finns en stor osäkerhet inriktat på flerspråkighetsarbetet hos förskollärare som grundar sig i läroplanens tolkningsutrymme (Fredriksson & Lindgren Eneflo, 2019). Resultatet visar att förskollärarna menar att de får ta ett större ansvar med modersmålsarbetet på grund av att modersmålslärare inte längre finns tillgängligt. Dessutom är det många som lyfter att arbetet med flerspråkighet kan vara svårt i en stor barngrupp med många olika språk, därmed behövs det mer rutiner för inkludering i flerspråkighetsarbetet. Förskolan ska ge barn med annat modersmål förutsättningar att tillägna sig både det svenska språket och sitt modersmål (Skolverket, 2018b). I läroplanen står det endast att det ska göras men inte hur vilket gör att det blir svårt för förskollärarna att arbeta med flerspråkighet. Resultatet visar även att flerspråkighetsarbetet är vuxenstyrt och att förskollärare vill arbeta med flera språk men att barnen inte alltid vill det. I det här fallet säger läroplanen emot sig själv, den säger att förskolan ska arbeta med modersmål samtidigt som förskolan ska utgå från barnens intresse. Det blir svårt i praktiken eftersom hur förskollärarna än väljer att göra så går de emot något i förskolans läroplan. Lärare försöker uppmuntra barn till att använda sitt modersmål men det finns en osäkerhet i förhållningssättet (Norling & Sandberg, 2017).

Resultatet visar att när barnen får lyssna på böcker på sitt modersmål kommer de igång med sitt tal mer och modersmålet utgör även en trygghet hos barnen och språket är en stark förknippning till den man är. För barn med annat modersmål än svenska kan det bli intensivt att vara i en miljö där svenska är det största språket. När barn får bruka sitt förstaspråk stärks deras självkänsla och identitet vilket kan leda till ökad motivation i lärandet hos barnet (Håland Anveden, 2017). Förskollärarna menar att barnens språk gynnar hela förskolan eftersom det finns en acceptans i att alla språk är lika mycket värda och att barnen känner en trygghet i sitt modersmål. Social rättvisa är en strategi inom Translanguaging som innebär att det finns ett positivt synsätt på flerspråkighet där alla språk är lika mycket värda och språken ska ses som en tillgång för att bidra till lärande och utveckling av kunskap (Svensson, 2018).

Flera av förskollärarna lyfter att de har annat flerspråksmaterial som exempelvis flerspråkskartor, TAKK och bildstöd. Det kan förklaras utifrån social praktik inom

28

translanguaging. Social praktik är ett strategiskt arbetssätt där det finns en medvetenhet om att utvecklingen av flerspråkighet sker över tid och att undervisningen ska utmana barnen men den får inte överstiga deras förmåga (Svensson, 2018). Genom ett flerspråkighetsmaterial som detta visar det att förskolan har ett långsiktigt arbetssätt kring flerspråkigheten. Dock är det viktigt att förskollärarna tillämpar detta i sin undervisning och använder sig av materialet för att det ska ge barnen ett lärande. Enligt Skolverket (2018a) är det lärarens ansvar att skapa ett samband i barnens lärande kopplat till deras modersmål och tidigare kunskap inom social praktik.

Synen på flerspråkighet påverkar förskollärarnas förhållningssätt i att flerspråkigheten ska bli en naturlig del av verksamheten (Norling & Sandberg, 2017). Resultatet visar att Polyglutt ska användas på ett lika naturligt sätt som det svenska språket. Trots detta är det svenska som används vid flest tillfällen vid bokuppläsning och det grundar sig i att svenska är det gemensamma språket men även undervisningsspråket. En av förskollärarna uttrycker att hen aldrig skulle kunna undervisa på ett språk som denne inte har kunskap inom. Lärplattan är ett digitalt hjälpmedel eftersom förskollärarna själva inte vågar läsa saker på ett språk de själva inte behärskar (Kjällander, 2016). Den sociala praktiken kan ske genom tal, skrift och språk men också genom multimodala resurser som andra medier (Skolverket, 2018a). Både lärplattan och Polyglutt gör det möjligt för förskollärarna att arbeta med flerspråkighet eftersom Polyglutt som verktyg kan komplettera med de språk som de själva inte behärskar. Lärandeappen möjliggör även för den sociala praktiken genom att barnen får tillgång till sina modersmål genom multimodala resurser.

Inom social praktik ska barnen få tillgång till böcker på deras hemspråk (Svensson, 2018).

Flerspråkiga barn som inte får tillgång till sitt hemspråk i förskolan påverkas i deras utveckling av identitet i relation till deras förstaspråk (Schmidt, 2018). Förskollärarna lyfter att vissa barn finner ett intresse i att lyssna på böcker på sitt modersmål medan andra inte har något intresse alls. Trots att barnen får tillgång till böcker på sina hemspråk så verkar det finnas en brist på intresse från barnens sida att läsa och prata på sina modersmål. I resultatet framgår det även att svenska är det språk som barnen oftast lyssnar på. Detta för att valet av vilken bok de vill läsa går före valet av språk som finns. Att valet av bok går före valet av språk är intressant utifrån ett flerspråkighetsperspektiv. Trots att Polyglutt erbjuder en mängd olika böcker på olika språk så verkar det finnas flest böcker på svenska. Det verkar vara en bidragande faktor till att barnen väljer att få böckerna lästa på svenska.

Förskollärare behöver bli mer medvetna i sin roll genom att använda språk och kommunikation i målstyrda processer för utveckling av barns lärande (Skolinspektionen, 2016). I resultatet framkommer det att barnen har ett större intresse för att lyssna på böcker på deras kompisars språk än på sitt eget. Även engelska är ett språk som barnen visar stort intresse för och det kan bero på att det för dem är ett naturligt språk. Även om barnen själva inte visar ett intresse för sitt eget modersmål kan förskollärarna fånga upp alla språk som finns representerade på avdelningen och även det engelska språket som många barn visar intresse för. Det engelska språket kan också vara en del i det flerspråkiga arbetet på förskolan. Barnen ska vid senare

29

tillfälle lära sig engelska i skolan. Därmed kan förskolan lägga grunden för inlärningen av det engelska språket.

I resultatet framgår det att barn med annat modersmål ges större möjligheter att använda Polyglutt eftersom de behöver utvecklas i båda sina språk. I förskolan ges barnen möjlighet att utveckla sina modersmål utifrån förskollärarnas uppmuntran genom exempelvis berättelser (Norling & Sandberg, 2017). Barns förstaspråk har viktig betydelse för vidare utveckling av språk (Axelsson & Magnusson, 2012). Det är intressant att barn med annat modersmål ges större möjlighet att sitta och lyssna på Polyglutt eftersom de barn med svenska som modersmål också behöver stimuleras i sitt första språk. Alla barnen i förskolan ska vid senare utbildning tillägna sig andra språk än svenska som exempelvis engelska. Det gör att det är viktigt för alla barn att få stimuleras i sitt förstaspråk för att sedan kunna lära sig och utvecklas i andra språk.

Flera av förskollärarna arbetar med flerspråkighet genom att lyssna på böcker på både svenska och barnens modersmål för att barnen ska få utvecklas i sin språkutveckling. Barnen får en koppling mellan det svenska språket och hemspråket och genom detta ett större ordförråd och ordförståelse. När barnen behärskar sitt eget språk har de lättare att tillägna sig det svenska språket. Garcia och Lin (2018) menar att Translanguaging bygger på att se de befintliga språkresurserna hos två- eller flerspråkiga, att de är dynamiska och ingår i ett och samma språkligt system. Vidare menar (Svensson, 2018) att undervisning med Translanguaging inkluderar barnens språkliga resurser i verksamheten. Utifrån förskollärarnas arbetssätt med svenska och barnens modersmål ges barnen möjlighet att växla mellan deras olika språk. Detta arbetssätt inkluderar även alla språkliga resurser i verksamheten. Om personen får till sig information på ett språk ska denne få möjlighet att uttrycka sig på sitt andra språk. Det visar sig vara en positiv utveckling då det leder till att ämnesutvecklingen blir fördjupad (Svensson, 2018). Resultatet visar att när barnen får lyssna på böcker på sitt modersmål kan förskollärarna ställa frågor till barnen utifrån att de själva lyssnat på boken på svenska. Inom Translanguaging ska förstaspråket och andraspråket stödja varandra och utvecklas parallellt med varandra, det språket som barnet kommit längst i kan med fördel stödja det andra språket (Svensson, 2018).

Detta visar att förskollärarna har ett medvetet arbetssätt där modersmålet inkluderas för att stärka det svenska språket.

I resultatet framgår det att de barn som är få eller ensamma med sitt språk skäms över sitt modersmål medan de språk som talas av fler barn tar en större naturlig plats på förskolan. Det är en svårighet och det krävs en balansgång för att alla språk ska få lika stort utrymme i förskolans verksamhet. Förskollärare behöver stärkas i sin yrkesroll i relation till flerspråkighetsarbetet eftersom de bidrar till barnens möjlighet att få möta språklig mångfald i förskolan (Fredriksson & Lindgren Eneflo, 2019). Utifrån resultatet och tidigare forskning så visas det tydligt att förskollärare har en osäkerhet och behöver mer kunskap om hur ett arbete med flerspråkighet kan tillämpas.

Den flerspråkiga kommunikationen hos barn beskrivs ofta utifrån kodväxling och translanguaging. Dock är skillnaden stor mellan dessa begrepp (Håland Anveden, 2017).

30

Translanguaging ser språken som en integrerad helhet som tvåspråkiga individer kan använda sig av som språklig resurs. Kodväxling sker som en växling mellan de olika språkliga systemen och där dessa system är separata. Translanguaging är en mer användbar teori för att bygga upp individens dynamiska flerspråkighet (García & Lin, 2018). Ett förslag inom kompetens skulle kunna vara Translanguaging för att synliggöra alla språk som finns representerade på avdelningen. Om förskollärare får kompetens inom detta kan de få en större medvetenhet om den sociala rättvisan och den sociala praktiken för att inkludera barnens språkliga resurser i undervisningen. Inom Translanguaging är social rättvisa och social praktik av lika stor vikt (Svensson, 2018). De båda strategierna är varandras förutsättningar och därmed lika relevanta och oskiljaktiga i undervisningen (Skolverket, 2018a). Förskollärarna visar på social praktik och social rättvisa i olika utsträckning men för att nå bästa möjliga undervisning med Translanguaging som metod krävs de båda strategierna för att bidra till barns flerspråkiga utveckling.