Inledningsvis presenteras datainsamlingsmetod följt av urval och deltagare för studien.
Därefter beskrivs det hur metoden för studien genomfördes samt hur databearbetningen gick till. Tillförlitligheten diskuteras utifrån begreppen reliabilitet och validitet. Slutligen presenteras de etiska överväganden som studien tagit hänsyn till.
4.1 Datainsamlingsmetod
Syftet med studien är att ta reda på förskollärares erfarenheter och kompetens om lärandeappen Polyglutt samt på vilket sätt Polyglutt kan bidra till barns flerspråkighet utifrån förskollärarnas perspektiv. Undersökningsmetoden är semistrukturerade intervjuer med legitimerade förskollärare som är verksamma i förskolan. Semistrukturerade intervjuer är en metod som gör det möjligt att besvara syftet för studien. Intervjuer är en tillförlitlig metod när undersökningen ska ge svar på informanternas erfarenheter och uppfattningar om ett specifikt ämne (Christoffersen & Johannessen, 2015, s. 92).
Semistrukturerade intervjuer innebär att intervjun förhåller sig till en intervjuguide som är utgångspunkten för samtalet. Intervjuguiden är en lista på frågor som kommer att behandlas under intervjun. Frågorna inom semistrukturerade intervjuer är öppna vilket innebär att informanten svarar på frågorna enligt sin egen uppfattning. En intervjuguide inleds med faktafrågor som behandlar enkla frågor för att skapa en relation mellan intervjuaren och informanten. Sedan kommer introduktionsfrågor som introducerar temat och därefter nyckelfrågor som är grunden till intervjuguiden och där informanterna får möjlighet att svara på ett djupgående sätt (Christoffersen & Johannessen, 2015). Bakgrundsfrågorna utgör första delen i intervjuguiden, exempelvis hur länge de arbetat som förskollärare i förskolan. Första intervjufrågan berör ämnet Polyglutt och flerspråkighet för att informanterna ska få en introduktion till ämnet och sista delen i intervjuguiden består av nyckelfrågor och är de frågor som ger svar på frågeställningarna för studien. Intervjuerna har spelats in genom ljudupptagning. Ljudinspelning är en vanlig metod för att säkra dokumentationen av tal (Christoffersen & Johannessen, 2015). Valet av att spela in intervjuerna gjordes för att intervjuaren skulle lägga allt fokus på informanten men även för att kunna lyssna på intervjun i efterhand.
4.2 Urval och deltagare
De deltagare som medverkat i undersökningen är legitimerade förskollärare som är verksamma i förskolan. I studien deltog 10 legitimerade förskollärare. Urvalet om legitimerade förskollärare gjordes eftersom förskollärarna har det yttersta ansvaret i förskolan. Skolverket (2018, s. 19) stärker detta och menar att den målstyrda undervisningen ska ske under ledning av förskollärare. De förskollärare som deltog arbetar på 8 olika förskolor i 4 olika kommuner i Sverige. Informanterna har valts ut för att de alla har erfarenhet av lärandeappen Polyglutt och deltagarna har tagits fram via personliga kontakter hos skribenterna. I studien benämns informanterna som förskollärare A, B, C, D, E, F, G, H, I och J och nedan kommer en presentation av studiens deltagare.
12
Informanterna har arbetat olika länge som verksamma förskollärare och har olika erfarenheter av digitala verktyg. Deltagarna har olika erfarenheter av lärandeappen Polyglutt som verktyg men de flesta har arbetet med lärandeappen i 1-2 år. De flesta informanterna arbetar med äldre barn medan en av förskollärare arbetar med yngre barn och en annan förskollärare arbetar med barn som är 1-5 år. Antalet barn med annat modersmål på avdelningen skiljer sig mellan informanterna. På de flesta avdelningarna har majoriteten annat modersmål än svenska och på 3 avdelningar är det 2-5 barn som har annat modersmål.
4.3 Genomförande
Informanterna kontaktades via mail eller telefon där de fick information om studien och dess syfte. Samtliga informanter har fått skriva på en samtyckesblankett (se bilaga 1) antingen digitalt eller i pappersform. De samtyckesblanketter som har skrivits på fysiskt har förvarats i säkerhet och endast skribenterna har haft tillgång till dessa. Den digitala samtyckesblanketten har genomförts i tjänsten Survey & Report, vilket är en tjänst som Karlstads Universitet rekommenderar att använda sig av. De samtyckesblanketterna har bevarats i det verktyget som endast en av skribenterna har tillgång till. Samtyckesblanketten innehöll bland annat information om studien samt vad man som informant har för rättigheter när man deltar i en studie (se bilaga 1). En anmälan om hantering av personuppgifter skickades in till Karlstads Universitet enligt lagen om GDPR.
Innan intervjuerna började fick informanterna ta del av intervjuguiden (se bilaga 2). Valet gjordes på grund av att förskollärarna skulle kunna förbereda sig och ge så utförliga svar som möjligt. Samtliga informanter har fått information om att intervjun kommer att ske digitalt antingen genom zoom, teams eller via telefon. Valet av forum och plats har informanterna fått välja själv beroende på vad de känner sig mest bekväma med och på grund av de rådande
13
omständigheterna. De hinder som har uppstått har varit små avbrott i form av telefonsamtal, dålig ljudupptagning samt små avvikanden. Exempelvis att informantens dörrklocka ringde.
En annan informant gjorde annat under tiden intervjun pågick och detta kan bero på att intervjuerna var digitala.
Intervjuerna inleddes med information om studien samt vilka rättigheter informanterna har vid deltagandet av studien. Därefter ställdes det fyra bakgrundsfrågor till informanterna som bidrog till information om deltagarna och som även var en koppling till de kommande intervjufrågorna. När intervjufrågorna var ställda, hade samtliga informanter möjlighet att göra tillägg och berätta om sin upplevelse av intervjun. Intervjuerna tog cirka 20-30 minuter beroende på hur utförliga svaren var samt dialogen mellan intervjuaren och informanten.
Under alla intervjuer spelades ljudupptagningen in via mobiltelefoner med flygplansläge-funktionen inställt, informanterna var medvetna om detta och hade gett sitt samtycke. De inspelade intervjuerna benämns som intervju 1 och så vidare på grund av informanternas anonymitet. När genomförandet av alla intervjuer var klara transkriberades intervjuerna och informanternas namn fingerades till förskollärare A, B, C, D, E, F, G, H, I, och J. I resultatet har vi valt att göra könsneutrala benämningar på förskollärarna för deras anonymitet. Efter intervjuerna hade genomförts så kompletterades det med uppgifter om förskollärarna arbetar på en yngre- eller äldreavdelning.
4.4 Databearbetning/Analysmetod
Den metod som tillämpats vid databearbetningen är en kvalitativ innehållsanalys. Enligt Fejes och Thornberg (2019, s. 37) är kategorisering en av analysmetoderna i en kvalitativ analys.
Kategorisering innebär att den insamlade datan bearbetas utifrån likheter och skillnader för att kunna struktureras till olika kategorier.
När samtliga intervjuer transkriberades gjordes en pappersutskrift av intervjuerna för att få en bättre överblick på allas svar. Utifrån studiens frågeställningar togs fyra kategorier fram som var och en riktar in sig på varsin frågeställning. De kategorier som togs fram var 1.
Förskollärares erfarenheter av Polyglutt, 2. Undervisning med Polyglutt i målstyrda och spontana situationer, 3. Flerspråkighet kopplat till Polyglutt och 4. Förskollärares kompetens.
För att strukturera upp det insamlade datamaterialet användes färgkodning för att särskilja de olika kategorierna. Färgkodning innebär att varje kategori som har tagits fram har fått varsin färg. Vid bearbetningen av intervjuerna markerades exempelvis färgen rosa där förskollärarna pratar om sina erfarenheter av Polyglutt, så fungerar det vid varje kategori. Trots att informanterna delgetts samma frågor ser svaren olika ut vid varje fråga. Det kan bero på att de har olika tankar och erfarenheter med sig, några pratar mer om appens funktioner medan andra lyfter arbetet med flerspråkighet. Detta resulterar i att färgmarkeringarna varierar på varje svar som angetts. De hinder som förekommit vid bearbetningen av datamaterialet är att inte göra för stor tolkning i vad informanterna säger samt att särskilja de olika kategorierna.
14
När samtliga intervjuer hade färgmarkerats utifrån de fyra kategorierna sammanställdes allt material till de olika kategorierna. Processen tog lång tid eftersom det insamlade materialet lästes flera gånger för att få fram de mest relevanta svaren som besvarar frågeställningarna. För att inte gå miste om information från varje intervju sattes ett kryss vid det textstycket som data tagits ifrån. Detta gjorde det väldigt tydligt vid sammanställningen av datamaterialet vilket också indikerar till att viktig information inte uteslöts.
4.5 Tillförlitlighet
Begreppet validitet innebär att den data som samlats in är relevant för studiens tänkta syfte (Christoffersen & Johannessen, 2015, s. 22). För att säkerställa validiteten har datamaterialet lästs flera gånger samt att det markerades vid det textstycke data tagits ifrån. Det bidrog till att ingen viktig information uteslöts. Däremot fick informanterna tillgång till intervjufrågorna innan intervjun ägde rum. Resultatet kan ha påverkats eftersom informanterna kan ha besvarat frågorna utifrån vad de tror att skribenterna ville ha svar på. Informationen som förmedlas hade kunnat se annorlunda ut om informanterna inte fått tillgång till intervjuguiden innan intervjun ägde rum. Trots att informanterna fick tillgång till intervjuguiden har intervjuaren inte förväntat sig specifika svar från informanterna utan varit öppen och lyhörd för de svar som har angetts.
Reliabilitet handlar om studiens tillförlitlighet och hur datan som samlats in används och bearbetas (Christoffersen & Johannessen, 2015, s. 21). Tillvägagångssättet hade kunnat se likadant ut oavsett vem som hade genomfört studien. Däremot har datan bearbetats utifrån skribenternas tolkningar som framkommer i diskussionen. I studien finns ett tolkningsutrymme och beroende på vem som bedriver studien kan diskussionen se annorlunda ut. Det beror på att alla individer har olika erfarenheter som kan bidra till varierande tolkningar. Reliabiliteten för studien säkerställs i studiens alla delar där skribenterna noggrant beskriver hur de gått tillväga.
4.6 Etiska överväganden
Det finns flera etiska principer som ska tas hänsyn till vid genomförandet av en undersökning, dels vad som ska göras innan undersökningen genomförs, dels vad som ska göras under tiden men också det som ska tas hänsyn till efter undersökningen genomförts (Löfdahl, 2014. s. 36-38). De etiska ställningstaganden som studien tar hänsyn till är lagen om GDPR, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet.
Enligt Datainspektionen (u.å) gäller dataskyddsförordningen (GDPR) i alla EU-länder och innebär att behandla och skydda personuppgifter likvärdigt. En personuppgift kan exempelvis vara ett namn eller en ljudfil med personens röst som kan knytas till personen. GDPR tas hänsyn till genom en anmälan om hantering av personuppgifter som skickats in till Karlstads Universitet.
Informationskravet innebär att informanterna ska delges information om studiens syfte och genomförande samt deras frivillighet till deltagande och att datamaterialet enbart ska användas i syfte till studien (Vetenskapsrådet, 2002). Deltagarna i studien har fått ta del av information
15
för den tänkta undersökningen och deras rätt att dra sig ur undersökningen. Denna information fick deltagarna ta del av i anslutning till samtycke.
Samtyckeskravet innebär att deltagarna själva har rätt att bestämma över sin medverkan i studien och att de när som helst kan avbryta sitt deltagande. Samtycke inhämtas från informanterna genom underskrift. Underskriften utgör en överenskommelse samt att informanten godkänt och tagit del av studiens syfte och undersökning (Vetenskapsrådet, 2002).
Studier får inte genomföras utan ett samtycke från informanterna och deltagarna ska ges information om att tillståndet till samtycke när som helst kan återkallas. Det innebär att materialet inte får användas om samtycket återkallas (Vetenskapsrådet, 2017). Deltagarna i studien har gett sitt samtycke till den information de fått och sitt deltagande i undersökningen.
Samtycke från deltagarna inhämtades innan intervjuerna genomfördes.
Konfidentialitetskravet innebär att informanternas uppgifter skyddas under studiens gång och att uppgifterna förvaras så att obehöriga inte kan ta del av dessa (Vetenskapsrådet, 2002).
Anonymisering av uppgifter kan vara en förutsättning för att studien ska godkännas för publicering eftersom det är viktigt att skydda de individer som deltagit och vid intervjuer kan kravet på att skydda deltagarnas identitet uppfyllas genom att maskera och anonymisera svaren (Vetenskapsrådet, 2017). I studien och i resultatet har personerna som deltagit fingerats utifrån kravet för anonymiseringen och kravet att skydda deltagarnas identitet. Deltagarna benämns som förskollärare A, B, C, D, E, F, G, H, I och J. Informanterna kan med hög sannolikhet urskilja sig själva i urvalet och resultatet men kan inte urskilja vilka de andra informanterna är.
Det insamlade materialet har endast funnits tillgängligt för skribenterna.
Nyttjandekravet innebär att den insamlade datan endast får användas för studiens syfte och ändamål (Vetenskapsrådet, 2002). Nyttjandekravet innebär även att materialet ska raderas efter att studien är färdig (Löfdahl, 2014, s. 36-38). Den insamlade datan har endast använts till denna studie och materialet kommer att raderas efter att arbetet blivit godkänt.
16