Bakgrund till implementering

I en rapport avseende Västra Götalandsregionens digitaliseringsstrategi framhålls att strategin ska visa på vilka tjänster organisationen ska tillhandahålla patienter, samtidigt som det är ett stöd för organisationen. Digitaliseringsstrategin tar sin utgångspunkt vid dagslägets rådande situation i förhållande till en framtida digital vision för organisationen samt dess patienter.

För att öka användandet av digitaliseringen krävs ett fokus på att arbeta med de moment som kan generera mest värde, samtidigt som arbetet ska ske gemensamt. I rapporten går det att

läsa att organisationens och dess patienters behov är drivkraften till att genomföra en digitalisering inom hälso-och sjukvården. Detta i kombination med vad för trender och teknisk potential som finns. Genom att väga samman dessa faktorer arbetar organisationen med att identifiera vilka aktiviteter som skapar störst värde och effektivitet inför framtiden.

Utifrån dessa faktorer strävas det efter att nå en mer individualiserad och förebyggande vård.

Ett steg till att nå dit är att använda sig utav digitala vårdmöten, men även andra verktyg kommer behöva utvecklas. Framöver vill Västra Götalandsregionen kunna erbjuda en mer tillgänglig vård vilket ska gynna invånarnas livskvalitet samt de patienter som är i större behov av vård (Västra Götalandsregionen, 2019).

Respondent D förklarar att en utmaning Västra Götalandsregionen står inför är att de behöver tillhandahålla mer vård till en större del av befolkningen. Därför behövde organisationen hitta ett sätt att bli mer effektiva på varav digitaliseringsmöjligheter uppkom som ett alternativ till lösning. Initiativet till att införa digitala vårdmöten har delvis uppkommit till följd av övriga aktörers initiativ och verkan på marknaden (Respondent D). Även ur VGR Fokus (2019) framhålls att utvecklingen av digitala vårdmöten främst har drivits av privata aktörer och ur ett samhällsperspektiv är det för regionen betydelsefullt att behålla sina patienter då det orsakat stora kostnader för organisationen när patienter istället sökt sig till privata nätaktörer (VGR Fokus, 2019). Med anledning av att vården befinner sig i en konkurrensutsatt marknad menar Respondent D vidare att Västra Götalandsregionen såg behovet av att ha ett digitalt alternativ för de patienter som väljer regionalt finansierad primärvård (Respondent D). För införandet av digitala vårdmöten arbetar Västra Götalandsregionen efter tjänstedesignmodellen som är framtagen av Sveriges Kommuner och Regioner (Respondent C). Denna modell är skapad för att stödja utvecklingen för offentlig sektor genom att skapa tjänster som bidrar till nytta för samhället med ett fokus på användares behov. Att arbeta med ett aktivt fokus på användarna är en förutsättning för ett lyckat utfall där vardagen tillgängliggörs och förenklas för invånarna. För att få en förståelse för invånarnas behov används ett arbetssätt där uppslag prövas gemensamt med användare (Sveriges Kommuner och Regioner, 2020). Därifrån tillfrågades Västra Götalandsregionens verksamheter vad de ansåg sig behöva i sina verksamheter vilket i sin tur ledde fram till att digitala vårdmöten var applicerbart inom primärvården (Respondent C).

Respondent C menar att eftersom att omvärlden fortskrider i en snabb takt krävs det att organisationen under arbetets gång anpassar sig. Planer kommer därför att behöva förändras under vägen, speciellt när det gäller ett större projekt som sträcker sig över en längre tidsram.

Men för att genomföra en förändring krävs det ett besult som driver på. Respondent C menar att det var svårt att arbeta med ett projektet när det inte finns något beslut om att prioritera digitaliseringen, men att detta förändrades när regionstyrelsen beslutade att det var ett projekt alla skulle börja arbeta med. Med det beslutet kom nya förutsättningar till att få tid till arbetet.

Liksom som ute i den fysiska vården, så är det även här verksamheterna som styr över digitaliseringen (Respondent C). Från centralt håll ges hjälp för att utveckla digitala tjänster, både ur ett tekniskt och ur ett verksamhetsperspektiv. Detta i vidare form av frågor som berör vad för funktioner som behövs samt hur tjänsterna ska tillämpas på bästa sätt för att ge så bra och effektiv vård som möjligt till invånarna (Respondent D). Från centralt håll ges alltså support, tillgänglighet och hjälp längs vägen, men det är verksamheterna som styr (Respondent C).

Valet gjordes att starta en online-mottagning som delas av alla deltagande vårdcentraler med ett bestämt antal schemalagda tider samt med utvalda diagnoser som passar att hantera via videomöten för primärvården (Respondent C). Rent organisatoriskt går det att se denna online-mottagning som en egen vårdcentral. Personal som arbetar vid denna mottagning är utlånade från sin ordinarie hemmottagning och kan därmed även på distans arbeta därifrån.

Att breddinföra digitala vårdmöten är ett pågående arbete men också en definitionsfråga i graden av täckning (Respondent D). Införandet för primärvården har i stort sett uppnått ett fullständigt breddinförande i relation till att online-mottagningen har full bemanning (Respondent C). Samtidigt erbjuds även varje verksamhet att etablera en egen digital avdelning till sina patienter, vilket i dagsläget endast ett fåtal verksamheter har gjort inom primärvården (Respondent D).

4.1.2 Möjligheter

Västra Götalandsregionen ser det som betydande för välfärdens skull att bevara det goda förtroende som finns för hälso- och sjukvården även i framtiden. Den förändring vården står

inför sker allt fortare utifrån de möjligheter och utmaningar som finns. Genom att vara överens om vilken riktning det eftersträvas att arbeta mot medför detta att det blir enklare att ta beslut och nå en förståelse för arbetet. Det är viktigt att arbeta på ett sådant sätt att de beslut som tas tillsammans utgör de bästa förutsättningarna (Västra Götalandsregionen, 2019). Digitala vårdmöten tros vara ett av de område där det kommer gå att göra störst nytta och effektivitet, både vad gäller för patienten och verksamhetsutveckling (Västra Götalandsregionen, 2018a). För att kunna genomföra en digitalisering i organisationen menar Respondent C att det förutsättningsvis krävs tid, resurser och kunskap. Från början fanns en projektgrupp på fem personer som arbetade med digitala vårdmöten, men har nu övergått till att skapa en avdelning uppkallad “vårdens digitalisering”. I denna nu större grupp arbetas det även tillsammans med övriga e-tjänster som erbjuds av regionen (Respondent C). Att ha en god samverkan inom organisationen ses som betydelsefullt för att kunna uppnå ett lyckat verkställande. Till detta hör därför att flera digitala tjänster i anslutning genomgår en förändring (Västra Götalandsregionen, 2018a). Genom att ha samordnat informationsinsatser för digitala vårdmöten med resterande e-tjänster kommer detta bidra till en positiv effekt för att kunna förmedla information ut mot vårdgivare och patienter. Respondent C menar vidare att det kommer att underlätta för verksamheterna när informationen utgår från samma avsändare och informationen även går att nå på samma ställe. Detta jämförelsevis med när information i ett projekt kommer från olika avsändare med varierande budskap som ej blir fullständigt pålitligt. Nu pågår en ombyggnation av regionens webbplats där det kommer gå att finna flera regionala rutiner som kan vara till hjälp och stöd (Respondent C).

Utifrån de resurser som finns att tillgå strävas det efter att öka värdet för regionens patienter.

Syftet är att arbeta med att främja och förebygga hälsan hos invånarna för att på så sätt i längden kunna minska behovet av vård. Med hjälp av de digitala möjligheterna utformas vården på ett nytt sätt och omställningen ska bidra till en högre uppfyllelse av organisationens mål (Västra Götalandsregionen, 2018a). Respondent D menar att ett primärt mål är att kunna möta det ökade behovet av vård från invånarna genom att frigöra tid och då kunna ta hand om fler patienter. Det handlar därmed inte om att spara pengar för sparandets skull, utan att kunna ta hand om regionens invånare (Respondent D). Genom att själva kunna erbjuda digitala vårdmöten underlättar det inte bara organisationens ekonomin utan även processen av

eftersträvas är att oavsett tidigare arbetssätt ska ett digitalt tillvägagångssätt användas när det är möjligt medan fysiska besök ska tillhandahållas när det behovet finns (Respondent C;

Västra Götalandsregionen, 2019). På så sätt ska digitala vårdmöten vara en naturlig del av det ordinarie vårdutbudet som erbjuds av regionen (Respondent C). Verksamhetsutvecklingen kan öka i en snabbare takt med hjälp av de tekniska möjligheter som finns idag. När nya lösningar presenteras kommer det även bidra till nya sätt att arbeta på. Det medför ett nytt sätt att kommunicera på både mellan vårdgivare och patient, men även vårdgivare emellan. I förändringsarbetet finns ett centralt fokus riktat mot mötet mellan patienten och vården (Västra Götalandsregionen, 2018a). Med digitala vårdmöten ser Respondent C möjligheterna som mycket stora. Det sparas tid när läkaren inför mötet redan kan vara förberedd genom att ha tillgodosetts med information som patienten tidigare fyllt i. En större effektivitet kan uppnås på distans då såväl patienter som vårdgivare kan undvika att lägga tid på resande till och från vårdcentralen. Kommunikationen med patient sker till större del genom formatet videomöten vilket grundar sig på anledningen att vårdgivaren kan få ett mer heltäckande intryck av patientens situation när vårdgivaren kan se patienten i realtid. Utöver videomöten finns även stödfunktioner för att kunna fylla mötet med effektivitet (Respondent C).

Beroende på om det är ett vårdgivar- eller patientinitierat vårdmöte varierar det vilket format kommunikationen sker i. Oftast är det per videomöte när patienten själv uppsöker vården (Respondent D). Både Respondent D och Respondent C framhåller att digitaliseringen därför kan möjliggöra effektivare möten då tiden kan kortas ner. De menar att detta i sin tur möjliggör att vårdgivaren kan nå fler patienter. Västra Götalandsregionen arbetar utifrån att uppnå en jämlik vård för alla invånare (Respondent D; Respondent C), vilket regionen hoppas kunna främja genom digitala vårdmöten då det kan gå att nå patienter i hela regionen (Västra Götalandsregionen, 2018a) som av olika skäl inte tar sig till den fysiska vårdcentralen (Respondent C). Det kan grunda sig på både fysiska, sociala och geografiska hinder (Respondent D), exempelvis att en patient inte vågar ta sig till en fysisk mottagning men istället vågar delta via ett videomöte istället (Respondent C). Att hantera tekniken kan dock vara utmanande för vissa grupper av individer, exempelvis multisjuka. Men sett ur perspektivet att vården skulle kunna bli effektivare och lättare för större andelen patienter kan mer tid ägnas åt dem som verkligen behöver komma in på en mottagning och behöver mer omvårdnad (Respondent D). Utifrån vårdpersonalens perspektiv kan en större känsla för

tillräcklighet skapas då de kan fokusera på sina egentliga arbetsuppgifter istället för att exempelvis förverka tid vid resande runt om i regionen (Respondent C).

Respondent D framhåller att det för tillfället framgår en märkbar ökning i efterfrågan av verksamheterna att påbörja arbetet med digitala vårdmöten med anledning av att organisationen befinner sig i en situation då efterfrågan av vård är extra stor i samhället.

Respondent D menar att de digitala vårdmötena kan komma till nytta av olika anledningar.

Dels kan det röra sig om patienter som visar på smittsamma symtom som det därmed innebär en risk att ta in fysiskt. Det finns även dels de patienter som undviker att komma till en mottagning med anledning för att de är rädda för risken av smitta, exempelvis om de själva tillhör en riskgrupp. Ett annat perspektiv kan vara att vårdgivaren inte kan eller bör infinna sig på en fysisk mottagning, men är kapabel till att genomföra vård på distans. Flera av dessa besök är då möjliga att bemöta digitalt istället och vården når fram till patienten. Respondent D menar att detta är ett konkret exempel på där digitala vårdmöten går att nyttja på ett väldigt bra och effektivt sätt (Respondent D).

Hela sjukvården digitaliseras och av vårdens digitalisering berättar Respondent C att det finns flera pågående projekt som ligger under samma program. Patienter förväntas kunna uppleva en större delaktighet i sin vård samtidigt som tillgängligheten ska öka och det ska ske en bättre samordning inom vårdens arbete (Västra Götalandsregionen, 2018a). Exempelvis ska invånare via 1177 Vårdguiden kunna boka sina tider via webben samtidigt som hemmonitorering av patienter också är något det arbetas med. Framöver ska konceptet med digitala vårdmöten även fortsätta etableras inom specialistvården och ett breddinförande även där. Mycket återbesök är relaterade till specialistvården, och skiljer sig i det avseende att det går att vända sig till en specifik mottagning medan primärvården har en gemensam central (Respondent C). Digitala vårdmöten går dock inte att tillämpa i alla led av vården, exempelvis vad gäller kirurgi. Samtidigt är det tänkbart att ha uppföljningsmöten på distans där patienten kan redogöra för sin hälsostatus efter operation (Respondent D).

4.1.3 Utmaningar

Idag använder individer digitala tjänster i flera olika sammanhang i sin vardag, och därmed finns det en förväntan från patienten att även kunna nyttja motsvarande tjänster relaterade till vården. Detta utifrån en önskan om ökad delaktighet, tillgänglighet och tillgång utifrån patientens perspektiv. Med hjälp av de tekniska förutsättningarna kan organisationen möta sina patienter på ett bättre sätt när data kan analyseras och patientens behov förstås i ökad mån. Det finns dock ett etiskt perspektiv som kan bidra till en komplexitet då det är en fråga i hur organisationen ska behandla den data som samlas in i förhållande till patientens integritet.

Organisationen ställs då för ett avvägande mellan patientens personliga integritet i relation till värdet av förebyggande vård (Västra Götalandsregionen, 2019).

Till organisationens utmaningar hör att höja den interna kompetensnivån kring digitalisering med anledning av att förstå digitaliseringens verkan och inte endast övergå till en datorisering. Genom en datorisering sker inga större förbättringar utan det innebär bara att moment som tidigare gjordes manuellt görs med en dator i senare skede (Respondent C).

Digitaliseringen handlar i första hand om att förändra ett redan etablerat arbetssätt och börja arbeta på nya sätt och därmed till en mindre del om de tekniska bitarna (Respondent C;

Västra Götalandsregionen, 2018a). Därav krävs en kompetenshöjning för att börja använda nya hjälpmedel på rätt sätt (Respondent C).

Utifrån regionen finns ett direktiv om tillgänglighet. Det innebär att vården ska nå ut till alla samhällets grupper. Här uppstår det därför ett arbete med hur digitala vårdmöten ska tillgängliggöras för exempelvis synskadade eller hörselskadade. När världen övergår till en digitaliserad sådan är det nämligen lätt att några individer hamnar utanför och inte har den kunskap som krävs för att exempelvis hantera en smartphone med dess applikationer. Här arbetar regionen för att hitta strategiska samarbetspartners för att även kunna nå dessa grupper av människor (Respondent C).

Det kan vara svårt att se en direkt ekonomisk nytta i digitaliseringen. För den som arbetar med digitala vårdmöten är det lättare att se de kvalitativa nyttorna. Detta med anledning av att

den ekonomiska nyttan kan uppstå någon helt annanstans. Exempelvis avlastas akutmottagningarna i relation till att en bättre primärvård uppnås. Då uppstår den ekonomiska nyttan hos akutmottagningarna. Respondent C menar då att det gäller att inte bara se till den ekonomiska nyttan utan även till den alternativa nyttan och därmed tänka på de faktorer där det inte syns några ekonomiska incitament i direkt koppling. Det kan vara enkelt för en ekonom att beräkna intäkter i relation till kostnader för systemet men det är svårare att beräkna och mäta de mjukare faktorerna i form av kravet på en jämlik vård i form av att nå ut till alla i bästa mån, den kvalitativa nyttan och en snabbare vård. Under pågående projekt finns att ta fram en nyttorealiseringsmodell för hur nytta ska mätas av detta projekt utifrån Västra Götalandsregionens räkning (Respondent C).