Organisatorisk förändring

Västra Götalandsregionen och Praktikertjänst framhåller båda olika mål och vinningar de strävar efter att uppnå som en följd till arbetet med införandet av digitala vårdmöten. Det går i linje med vad Markus och Robey (1988) menar med att verksamhetsförändring sker genom att planlägga olika insatser i organisationen och därav ett arbete om att realisera mål.

Praktikertjänst framhåller dock att arbetet med digitalisering egentligen inte handlar om mål med den digitala verksamheten, utan är ett hjälpmedel för att kunna arbeta mot organisationens redan utsatta mål (Respondent A). Detta i enlighet med vad Bakka, Fivelsdal och Lindqvist (2014) menar med att företag med verksamhetsförändringar har till syfte att ur ett långsiktigt perspektiv utvecklas. Västra Götalandsregionen menar på samma sätt att en högre uppfyllelse av organisationens mål kan uppnås med hjälp av de digitala möjligheter som skapar omställningar inom vården (Västra Götalandsregionen, 2018a). Utifrån vad organisationerna har för övergripande mål med sin verksamhet framhåller de på en mer ingående nivå vilka fördelar de kan uppnå med arbetet av implementering av digitala vårdmöten. Förbättringar som i det stora hela leder till att stärka organisationernas huvudsakliga mål. På så vis menar Bredmar (2011) och Lindvall (2001) att organisationer ur ett långsiktigt perspektiv behöver ha strategier och framtidsplaner för att kunna fortsätta driva sin verksamhet samtidigt som en vetskap om vad som eftersträvas att uppnås (Burnes 2004).

Västra Götalandsregionen vill med hjälp av digitala vårdmöten öka förutsättningarna till att framöver skapa ett större värde för sina patienter med en mer tillgänglig och effektiv vård.

(Västra Götalandsregionen, 2019). Resurser i form av tid besparas exempelvis när varken patienter eller vårdgivare behöver förflytta sig geografiskt vilket pekar mot en ökad effektivitet (Respondent C). Praktikertjänst ser att det med hjälp av digitala vårdmöten går att tillgängliggöra vården för ett större antal patienter (Respondent A; Respondent B) samtidigt som även arbetsmiljö och kvalitet på vården kan förbättras (Respondent A; Praktikertjänst AB, 2018). En säkrare vård kan då uppnås när vårdpersonal lättare kan prioritera ärenden i ordning utifrån den information som tillhandahålls från patient (Respondent A).

Västra Götalandsregionen tror att utifrån både patient och organisationens utveckling är digitala vårdmöten ett område som kan komma att göra störst nytta inom vårdens digitalisering (Västra Götalandsregionen, 2018a) och därmed är möjligheterna stora (Respondent C). Där ses även anledningen till att det internationellt riktas ett stort fokus till användandet av digitala vårdmöten (Murray et al., 2010). Praktikertjänst ser här till det ekonomiska perspektivet då tillgängligheten även leder till en besparing av resurser och därmed kostnader (Respondent A). Genom att för Praktikertjänst kombinera den digitala och fysiska vården kan processerna optimeras och effektiviseras så att resurser frigörs (Respondent B) till att tillgängligheten ökar för patienter som är behov av fysisk vård samtidigt som mer lätthanterade ärenden kan slutföras digitalt (Praktikertjänst AB, u.å).

Utifrån att kunna tillhandahålla digitala vårdmöten till de patientgrupper som kostar vården mest pengar kan även störst ekonomisk effekt uppnås med hjälp av digitaliseringen (Respondent B). Tankesättet främjar den utmaning som uttrycks i att vården innehar begränsade resurser i förhållande till patientens vårdbehov (Blix & Levay, 2018; Murray et al., 2010; Öberg et al., 2018). Västra Götalandsregionen är även eniga om att när en effektivare vård uppnås med hjälp av de digitala vårdmötena frigörs resurser som därmed kan tillgängliggöra vården för fler patienter (Respondent C; Respondent D). Likt Praktikertjänst framhöll menar även Västra Götalandsregionen att effektiviseringen kan leda till en ökad tillgång för de patienter som är i störst behov av fysisk vård (Västra Götalandsregionen, 2019). Något som Västra Götalandsregionen eftersträvar är att arbeta för en jämlik vård för regionens invånare (Respondent C; Respondent D). Med hjälp av digitala vårdmöten ökar därmed möjligheten till att kunna nå ut till patienter (Västra Götalandsregionen, 2018a) som av olika individuella skäl inte når den fysiska vården (Respondent C; Respondent D).

Organisationen behöver även arbeta efter ett direktiv om tillgänglighet vilket innebär att digitala vårdmöten ska kunna tillgängliggöras för även exempelvis hörselskadade och synskadade (Respondent C). Genom att mer resurser kan tillfalla de som är i behov av fysisk omvårdnad underlättas även det eventuella hinder i att svårt sjuka patienter skulle ha svårigheter att hantera den digitala vården (Respondent D).

Med det praktiska användandet av digitala vårdmöten ser organisationerna likartade vinningar utifrån det perspektiv att uppnå en ökad delaktighet för patienten i sin vård

efter eget intresse och engagemang kan ha en större inverkan i förloppet av sin vård (Castells, 2001). Praktikertjänst menar att med hjälp av digitala vårdmöten kan både tillgänglighet, kommunikation, beslutsunderlag och uppföljning med patienten förenklas (Respondent B;

Praktikertjänst AB, u.å). Även Västra Götalandsregionen menar att när delaktighet och tillgänglighet ökar för patienten kan organisationen med hjälp av de tekniska förutsättningarna ge en mer individualiserad vård då patientens behov kan förstås och mötas på bättre sätt (Västra Götalandsregionen, 2019) när vårdgivare i förväg kan vara förberedda med information om patienten (Respondent C). Utifrån Praktikertjänst menas att genom att sammanlänka den digitala och fysiska vården kan ett större värde ges till patienten när denne blir bemött av samma vårdpersonal i både digitalt och fysiskt format (Respondent A). Med anledning av att valmöjligheterna för patienten ökar när vårdaktörer tillhandahåller ett bredare utbud av tjänster är detta något som kan öka konkurrensen organisationerna emellan (Jeurissen & Maarse, 2016).

För att kunna vara konkurrenskraftig på den marknad som i samhället råder med en pågående digital utveckling är det av vikt att organisationer finner en anpassning till digitaliseringen för att kunna upprätthålla en effektivitet (Earley, 2014; Fonseca & Domingues, 2017). Det gäller såväl vårdsektorn där både offentliga och privata aktörer är verksamma (Jeurissen & Maarse, 2016). Ur ett konkurrensmässigt perspektiv såg därför Praktikertjänst möjligheten att med hjälp av digitala vårdmöten kunna anta en position på marknaden för att inte tappa marknadsandelar till konkurrerande aktörer (Praktikertjänst AB, 2018; Respondent A). Ett likartat scenario uppstod för Västra Götalandsregionen då de framhåller att vården är en konkurrensutsatt marknad och att organisationen därmed också behöver kunna erbjuda ett digitalt alternativ (Respondent D). Därav såg båda organisationerna vidden av att behöva anpassa sin verksamhet med förändringar för att bibehålla sin position på marknaden (Beer &

Nohria, 2000). Västra Götalandsregionen såg det därför som viktigt att kunna behålla sina patienter då det annars orsakar kostnader när patienter söker vård hos konkurrerande aktörer som begär ersättning från organisationen. Erbjuder organisationen själva digitala vårdmöten underlättas den process som uppstår när patienten ska komma vidare till ett fysiskt möte (VGR Fokus, 2019). Utifrån detta menas att det inte syftas till att göra besparingar för ekonomins skull utan för att kunna använda resurser till att ta hand om regionens patienter (Respondent D). Här uppstår dock en olikhet organisationerna emellan då Västra

Götalandsregionen menar att konkurrenterna orsakar kostnader vilket är medel som istället skulle kunna fördelas inom organisationen. Praktikertjänst har däremot utöver denna syn även en förhoppning om att som bolag kunna växa när en kombination av digitala och fysiska möten erbjuds (Respondent A) för att komma närmare visionen om att vara Sveriges mest attraktiva vårdföretag, både för medarbetare och patienter (Praktikertjänst AB, 2018). På så vis främjar det, enligt Bredmar (2011) och Lindvall (2001), organisationens viktigaste mål, nämligen att kunna fortsätta bedriva sin verksamhet. Praktikertjänst framhåller till skillnad från Västra Götalandsregionen ett mycket större fokus kring ekonomiska faktorer. Då organisationen såg hur andelen digitala vårdbesök med tiden ökade tror de att detta är en trend som kommer fortsätta tillta framöver (Respondent A; Respondent B). Detta i enlighet med Ekman et als. (2019) uttalande om att digitala vårdmöten blivit ett uppskattat medel som uppnått snabb tillväxt (Ekman et al., 2019). Med hjälp av att därför införa digitala vårdmöten till organisationen minskar detta risken för att gå miste om finansiella medel som lätt skulle kunna bli en negativ konsekvens om andra aktörer erbjöd en tjänst som Praktikertjänst inte själva hade (Respondent A). Bakka, Fivelsdal och Lindqvist (2014) menar i enlighet med Praktikertjänst att en strategi företag kan ha är att med en verksamhetsförändring i förväg förebygga inför en eventuellt kommande problematik. En problematik som för Praktikertjänst skulle kunna uttrycka sig genom att verksamheterna ser andelen listade patienter avta och i samma takt intäkterna (Respondent B) vilket ställer organisationen inför risken att inte fortsatt kunna vara verksamma när de inte utvecklas i samma takt som samhället fortskrider sin utveckling (Beer & Nohria, 2000). ​Detta i enlighet med vad Bakka, Fivelsdal och Lindqvist (2014) framhåller då Praktikertjänst försöker förebygga med hjälp av utveckling av organisationen för att inte hamna i detta scenario. Czarniawska och Joerges (1996) ifrågasätter dock i förhållande till det organisatoriska perspektivet hur det kommer sig att de mål som eftersträvas inte alltid uppfylls på planlagt vis. Resonemanget går att återfinna utifrån Praktikertjänsts ekonomiska perspektiv där organisationen ställs inför en svår situation då dess verksamheter utifrån geografisk placering i landet berättigas till varierande ersättning för digitala vårdmöten (Respondent A). Därav kan motivationen till utvecklingen i form av digitaliseringen avta i de regioner där ersättningen är av lägre art. Att denna komplikation uppstår i strävan efter att arbeta mot ett mål är något som Andreeva (2008) förklarar med att somliga delar i en organisations utvecklingsprocess inte går att påverka.

Ur det organisatoriska perspektivet kan organisationer ses som stabila och svårföränderliga till sin karaktär, men drivs ändå till förändring utifrån att de behöver anpassa sig till sin omvärld (Markus & Robey, 1988). Både Västra Götalandsregionen och Praktikertjänst utgörs av stora och därmed mer komplexa organisationer att förändra, men i sin argumentation framgår det tydligt att de ser ett behov att att kunna vara föränderliga utifrån hur omvärlden agerar. Något som Lennéer-Axelson och Thylefors (2018) framhåller som en vanlig orsak till uppkomsten av förändring. För att arbeta mot uppsatta mål i det organisatoriska perspektivet ses ledarskap som en betydande faktor (Markus & Robey, 1988). Likaså framhåller Västra Götalandsregionen och Praktikertjänst att ett tydligt ledarskap är viktigt (Västra Götalandsregionen, 2018a; Respondent D; Respondent A; Respondent B). Organisationernas övergripande uttalanden om att införa digitala vårdmöten syftar till stor del till att uppnå effektivitet vilket överensstämmer med Bakka, Fivelsdal och Lindqvists (2014) teori kring att detta är något som organisationer eftersträvar för att kunna uppnå framgångsfaktorer.