Tredje steget

I förhållande till tidigare steg tillhörande Lewins modell är delar av det tredje steget inte lika applicerbart i relation till organisationernas sätt att verka med anledning av att processen ska återföra verksamheten till sitt stabila utgångsläge ​(Lee, 2006) medan organisationerna sedan tidigare framhållit att förändringen inte handlar om att tillföra ett nytt arbetsmoment utan att dirigera om det nuvarande arbetssättet till nya vanor (Respondent B; Respondent D). Att fortsätta arbeta med tidigare aktiviteter men på ett annorlunda och nytt sätt är istället något som i större grad stämmer överens med Weick och Quinns (1999) tredje etapp. Detta även utifrån uttalandet från Praktikertjänst kring att arbetet med digitalisering syftar till att finna nya möjligheter i den tidigare strukturen (Respondent B). Här uppstår därmed en likhet till vad som framhölls i det teknologiska perspektivet kring att det inte handlar om teknologin i sig utan vad den vid användande kan tillföra. I vidare relation kan det framväxande perspektivet ses då verksamheterna individuellt agerar efter att utforma sina egna mönster. De självständiga tolkningarna som Weick och Quinns (1999) menar att arbetsflödet fortsätter genom uttrycker sig via Västra Götalandsregionens syn på att medarbetare ska bestämma hur de digitala vårdmötena ska användas (Respondent C) samt Praktikertjänst syn på att verksamheterna även under det nya arbetssättet kommer att fortsätta arbeta efter sina egna rutiner (Respondent A). På så sätt skapas en mer gynnsam inställning från medarbetarna när de själva får vara med och förverkliga förändringen (Sörqvist, 2004).

Både Praktikertjänst och Västra Götalandsregionen arbetar utefter att det ska finnas ett stöd

vårdmöten (Respondent A; Respondent C), något som även framhålls som ett viktigt avslutande moment i Lewins teori (Lee, 2006). Lokalt på verksamheter tillhörande Praktikertjänst finns ihopsatta ansvariga team bestående av medarbetare som ska vara ett extra stöd för sina kollegor (Respondent A). Västra Götalandsregionen har tillsatt utbildade ambassadörer för användandet på lokal nivå för att hjälpa till med de frågor som uppstår i samband med etableringen (Respondent C), likt vad Cowie et al. (2018) framhåller som fördelaktigt. I relation till momentet av utbildning menar Cowie et als. (2018) studie på att det under implementeringens gång är fördelaktigt att kontinuerligt ha en dialog med användande vårdpersonal för att de ska kunna framhålla sina åsikter kring det nya arbetssättet. Detta är något som återfinns hos både Praktikertjänst och Västra Götalandsregionen där uppföljande möten sker (Respondent B; Respondent C). Respektive organisation i samklang med Cowie et al. (2018) framhåller att denna handledning och avstämning bidrar till att erfarenheter kan förmedlas vidare i organisationen (Respondent A;

Respondent C).

Olsson och Sundell (2008) och Sörqvist (2004) menar vidare på att genom att sprida positivt framkomna resultat i organisationen bidrar detta till uppmuntran för fortsatt arbete hos medarbetare. Västra Götalandsregionen ser ett medhåll i detta fenomen då de menar att det har en god effekt och bidrar till nya infallsvinklar för verksamheternas arbete (Respondent D). Praktikertjänst är också eniga i detta resonemang då de lagt märke till att positiva resultaten börjar spridas verksamheterna emellan varav medarbetarna därmed säljer in konceptet till varandra (Respondent B). Sörqvist (2004) har även en teori om att mätbara resultat är viktigt att sprida snabbt i organisationen, vilket inte helt överensstämmer med Praktikertjänst och Västra Götalandsregionens utfall. Praktikertjänst framhåller att det ännu inte finns några beräkningar för de digitala vårdmötenas lönsamhet men att detta är något som efterfrågas (Respondent A). Däremot framhåller Praktikertjänst i enlighet med Västra Götalandsregionen att vårdpersonal har närmre till att uppmärksamma de kvalitativa nyttorna.

Västra Götalandsregionen menar här att organisationen inte bara ska se till var den ekonomiska nyttan uppstår utan att det är viktigt att uppmärksamma de kvalitativa faktorerna (Respondent C), något som går i linje med Cowie et als. (2018) teori kring att organisationer bör konkretisera på vilket sätt de vill mäta framgång. Samtidigt menar Huy (2001) att en förändring kan fortsätta pågå kontinuerligt, varav det därför blir av större vikt för

Praktikertjänst och Västra Götalandsregionen att definiera vad som uppnåtts längs vägen.

Båda organisationerna framhöll i det organisatoriska perspektivet att de har för avsikt att under utvecklingens gång integrera fler aktiviteter i förändringen vilket tyder på att projektet kommer att fortlöpa under en längre tid. Något som Huy (2001) menar med att det är upp till den enskilda organisationen att utforma sin utveckling då det inte finns en förutbestämd optimal mall för sådana aktiviteter.

6. Slutsatser

Studiens slutsatser presenteras i detta kapitel. Slutsatserna utgår från det resonemang som framförts i det analytiska kapitlet varav studiens forskningsfrågor besvaras.

Vilka skäl driver en offentlig respektive privat organisation till genomförande av förändring i form av implementering av digitala vårdmöten?

Utifrån de tre perspektiven av uppkomst av informationsteknisk förändring kan det utifrån den offentliga och privata organisationen förklaras att samtliga perspektiv i en efterföljande fas av varandra går att att applicera i deras arbetssituation och förklara drivkraften till implementering av digitala vårdmöten. Processen tar sin grund i det teknologiska perspektivet där organisationerna ser omvärldens användande av teknik varav de själva även ser behovet av att implementera den för att kunna utvecklas i samma takt och konkurrera med det arbetssätt tekniken genererar. Vad som är mycket viktigt att belysa här är att organisationerna med hjälp av teknikens verkan vill arbeta med en digitalisering där tekniken som verktyg möjliggör förändring, men det är arbetet och den individuella förståelsen för dess möjligheter som åstadkommer det verkliga utfallet. En yttre drivande kraft utöver konkurrerande aktörer är det ökande behov av vård som patienter uppvisat på senare tid. En påtaglig efterfrågan kan därför vara drivande till en förståelse för de tekniska möjligheterna och visar på konkreta verkliga exempel av hur de digitala vårdmötena kan komma till användning. Den efterfrågan som för landets hälsas skull behöver tillgodoses kan därmed i kombination med konkurrens vara faktorer som ger verksamheter en förståelse för innebörden av användandet av digitala vårdmöten samt hur situationen av vårdbehovet ska att gå att möta på effektivast sätt med hjälp av att implementera de tekniska verktyg som finns att tillgå på marknaden.

Utifrån det faktum att de tekniska förutsättningarna kan etableras i organisationerna finns det utifrån det organisatoriska perspektivet fördelaktigheter organisationerna kan uppnå med hjälp av det nya arbetssättet med digitala vårdmöten. Fördelaktigheter som på sikt kan främja organisationernas respektive verksamhetsmål. En huvudsaklig möjlighet med användandet av digitala vårdmöten som båda organisationerna uttalar sig kring är den effektivitet och tillgänglighet det kan medföra för både patienter och medarbetare. Den största skillnad som framkommer mellan den offentliga och privata organisationen är dess förhållningssätt till synen på ekonomiska faktorer. Västra Götalandsregionen benämner ekonomiska incitament i en begränsad mån men lägger vikten vid att finansiella medel ska nyttjas på mest effektiva sätt. I kontrast till detta förhållningssätt lägger Praktikertjänst ett avsevärt större fokus på ekonomiska aspekter då tillräckliga intäkter är en förutsättning för deras fortsatta existens och därmed möjlighet till att fortsatt kunna bedriva vård i dess verksamheter. Detta med anledning av att organisationen bedrivs som ett aktiebolag och därmed är vinstdrivande i jämförelse med den statligt ägda verksamheten Västra Götalandsregionen som därmed inte har samma mål med att kunna uppvisa finansiella resultat. Därför riktas ett större fokus åt vad som är deras egentliga uppdrag från statligt håll, nämligen att tillgodose regionens invånare med vård. Praktikertjänst får istället arbeta utifrån båda aspekterna att kunna tillhandahålla en god vård till sina patienter men samtidigt även som företag fortsatt kunna vara lönsamma.

Landets regioner följer även olika ersättningsmodeller och då Västra Götalandsregionen endast bedriver verksamhet inom region Västra Götaland omfattas samtliga verksamheter enhetligt av samma ersättningssystem. För Praktikertjänst som istället bedriver vård i olika delar av landet uppstår en svårighet till samordning av en implementering då vissa regioner berättigar till en lägre ersättning beroende på val av utförande av vård. Något som därmed utgör ett hinder för verksamheterna när de vill välja en effektivare vård men samtidigt tar hänsyn till sin lönsamhet. Därav finner Praktikertjänst ett större fokus att betona de ekonomiska utmaningarna medan Västra Götalandsregionen riktar ett större fokus åt tillgänglighetens utmaningar, det vill säga att kunna tillhandahålla en jämlik vård till alla patienter.

Det framväxande perspektivet kan förklara organisationernas verkan utefter de förutsättningar att de teknologiska aspekterna finns att tillgå samt att organisationerna är medvetna om vilka

perspektivet kan liknas vid digitaliseringens verkan, det vill säga att det mänskliga sättet att agera leder till utförandet av digitaliseringen. Därmed kan det vara så att siktet på att förverkliga mål minskar samtidigt som en styrka skapas i de handlingar och initiativtagande som sker i verksamheterna. En utveckling kan därmed vidta utifrån organisationernas sociala konstruktioner där det goda ordet om olika tillvägagångssätt sprids. Samtidigt som ett kontinuerligt arbete kan fortsätta då nya aktiviteter kan integreras i utvecklingsprocessen.

På vilket sätt arbetar en offentlig respektive privat organisation för att implementera digitala vårdmöten?

Det första momentet vid implementeringen för organisationerna är att åskådliggöra dess omvärld samt hur de enskilda organisationernas verksamheter kan se möjligheter i en digitalisering. För att samordna detta initiativtagande av förändring har ett centralt beslut varit av betydelse för både den privata och offentliga verksamheten med anledning av att organisationerna är omfattande till sin storlek och därmed inte hade kunnat uppnå ett lika effektivt arbetssätt om beslut från grunden skulle tas på lokal nivå för varje enskild verksamhet. Här uppkommer en skillnad organisationerna emellan då Praktikertjänst valt att implementera de digitala vårdmötena i varje enskild verksamhet medan Västra Götalandsregionen huvudsakligen arbetar med en central digital mottagning. För Praktikertjänst återfinns en svårighet kring möjligheten till att samordna en central digital vårdcentral med anledning av att dess tillhörande verksamheter följer olika ersättningsmodeller. Detta i kombination med att affärsmodellens förhållningssätt talar för att respektive delägare av verksamheterna ansvarar för sin egen innovation och utveckling.

Därmed har det varit ett mer naturligt fallet val för Västra Götalandsregionen att kunna samordna och etablera en central digital vårdcentral då hela regionen omfattas av samma system samt att inga ägandeförhållanden påverkar. Denna olikhet i sätt av implementering kan finna både sina fördelar och nackdelar varav båda organisationerna ser till möjligheterna för användning av det andra tillvägagångssättet. Här uppkommer även det faktum att val av kommunikationssätt vid digitala vårdmöten kan variera organisationerna och verksamheterna emellan. Dels beroende på olika ersättningsmodeller men även utifrån den aspekt att den privata verksamheten i förhållande till den offentliga framhåller ett större fokus på att mötet

ska ske på mest effektiva och lönsamma vis. Samtidigt som de centrala beslutens förutsättningar finns att tillgå är det fortfarande den enskilda verksamheten i respektive organisation som beslutar om och hur de vill implementera och använda sig av digitala vårdmöten. Ett beslut som därmed lägger ett stort ansvar på respektive verksamhets vårdgivares kompetens och engagemang men som också medför en positiv inställning då de får känna ett personligt ansvar över situationens utfall.

Även om organisationerna är mer omfattande till sin storlek sker den faktiska implementeringen i slutändan på en lokal nivå varav det är verksamheternas individuella förutsättningar och mål som ska uppmärksammas. Något som därmed för båda organisationerna genomsyrar förändringen är att det finns en god ledarskapsförmåga på samtliga nivåer i företaget för att medarbetare ska få en förståelse för vad dess arbete syftar till att åstadkomma utöver den introducerande till utbildning som ges. I komplement till detta är det även av relevans att ledarskapet kan förmedla innebörden av en digitalisering, det vill säga att implementeringen av digitala vårdmöten ska ersätta ett tidigare arbetsmoment och bidra till ett nytt flöde av aktiviteter. Denna förståelse blir därmed avgörande för om verksamheten kan uppnå ett positivt resultat.

I sättet att implementera digitala vårdmöten återfinns även en relation till perspektiven av informationteknisk förändring. Det kan ses ett samband av att det utifrån det organisatoriska perspektivet definieras mål medan det i en efterföljande fas i det framväxande perspektivet med hjälp av stöd i det nya arbetssättet ges utrymme för medarbetare att börja arbeta med hjälp av sin egen initiativförmåga och därmed styra arbetssättets riktning. Något som därmed främjar förändringsarbetet när medarbetarna får känna en delaktighet.

Avslutande ord

Organisationerna differentierar sig genom att ange olika mål med användandet av digitala vårdmöten som är viktiga för just deras affärsmodell och organisation ur ett mer långsiktigt perspektiv. Att organisationerna utifrån sina olikheter arbetar på ett så likartat vis kan grunda sig i att deras verksamheter i slutändan verkar för samma uppdrag, nämligen att tillhandahålla

och ansvarstagande läggs på den enskilda vårdgivaren som därmed beslutar om de digitala vårdmötenas potentiella lämplighet till användning. Utifrån studiens forskningsfrågor går de därför att besvara genom att sättet att implementera digitala vårdmöten är sig snarlikt, men att skillnader i vad som driver organisationerna kan skilja sig mellan offentlig och privat sektor i form av ekonomiska aspekter. Slutsatsen klargör därmed att det finns mer som förenar än skiljer organisationerna åt i deras förändringsarbete med implementering av digitala vårdmöten.