Denna del i studien beskriver kort vad ett sexuellt övergrepp kan innebära och vad som står skrivet i den svenska lagen. Det kommer att presenteras en kort översikt om
Barnkonventionen och Brottsbalken som är en straffrättslig lag som består av allmänna
bestämmelser om brott. Det kommer även presenteras en sammanfattad beskrivning av vad en intellektuell funktionsnedsättning kan definieras som och det kommer också att presenteras en översikt om hur Sverige arbetar med stöd, behandling och insatser.
Studiens syfte är att undersöka professionellas perspektiv på sexuella övergrepp och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Professionella i denna bemärkelse är personer i sin profession som möter ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning i sitt arbete. I studien skrivs det om ungdomar där vi författare har gjort en avgränsning på
ungdomar i åldern 0–18. Detta för att det har funnits svårigheter att sätta begränsningar på en viss ålder eftersom en del studier skriver om barn i åldrar 0–15 medan andra studier skriver om barn i åldrar 0–18. Därför har vi satt ett åldersspann på 0–18 i denna studie och definierar det som ungdomar.
2.1 Sexuellt övergrepp
Rädda Barnen (2016) skriver att sexuella övergrepp mot barn kan innebära olika handlingar som utförs antingen fysisk eller psykiskt. Barnet kan utnyttjas då det finns en
beroendeställning till den person som utför handlingarna. Det kan också finnas ett utnyttjande mot barn som inte utvecklat kompetens för vad handlingen innebär vilket kan bero på ålder, mognad eller intellektuell förmåga. Barn räknas man vara fram till 15 års ålder, men mellan 15 - 18 år kan en anses vara barn om det finns en beroendeställning till gärningspersonen.
Rädda Barnen (2016) beskriver att fysiska övergrepp kan innebära att barnet tvingas ta på någon annans privata kroppsdelar, att någon annan tar på barnets privata kroppsdelar eller samlag av olika former. De psykiska övergreppen beskrivs som ett tvång för barnet att titta på när andra har samlag, titta på andras könsorgan, titta på pornografiskt material eller att tvinga barnet att visa sin egen kropp för någon annan. Det sistnämnda är mer vanligt förekommande under de senare åren då internet är mer tillgängligt för alla. De sexuella övergreppen kan då handla om att barnet utpressas eller hotas att visa sin kropp eller ta på sig själv (Rädda Barnen 2016).
År 2015 genomförde Rädda Barnen (2016) en undersökning på 6000 gymnasieelever i Sverige. Resultatet visar att 21% av dessa 6000 gymnasieelever någon gång hade utsatts för någon typ av sexuellt övergrepp. Av gymnasieeleverna hade de som benämnde sig som tjej, tre gånger mer erfarenhet av sexuellt övergrepp jämfört med de som benämnde sig som kille.
Däremot var den överrepresenterade gruppen de elever som inte angav sin könsidentitet, 40%
av dessa elever hade erfarenhet av sexuellt övergrepp. Rädda Barnen (2016) presenterar att det uppskattas att 20% av alla barn i världen har varit med om något sexuellt övergrepp. Det vill säga att det är vanligt förekommande att barn är utsatta för detta brott. Rädda Barnen tar upp att forskning visar att sexuella övergrepp sker mot barn i alla åldrar och i olika
socioekonomiska kulturer. De barn som däremot har mer erfarenhet eller är mer utsatta är de barn som växer upp i en miljö där de präglas av våld i hemmet, familj som missbrukar eller att barnet/föräldern har en diagnos (a.a.).
2.2 Konventioner och lagar
I Sverige skyddas barn och ungdomar av olika lagar, exempelvis Lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter 2018:1197 (Barnkonventionen). Barnkonventionen
lagstiftades den 1 januari 2020 och är den viktigaste reformen för barn i Sverige.
Barnkonventionen är ett skyddsnät för ungdomar under 18 år eller om en individ av specifik anledning inte anses vara myndig för sin ålder, vilket kan innebära att man
omyndighetsförklaras även om man är över 18 år. Ett exempel på detta kan vara en ungdom
med grav intellektuell funktionsnedsättning. Barnkonventionen innehåller cirka 42 artiklar som beskriver barns mänskliga rättigheter, till exempel en god hälsa och ett gott
välbefinnande. Artikel 34 handlar om barn och ungdomar som utnyttjas sexuellt eller faller offer för sexuella övergrepp. I artikel 34 framkommer det att konventionsstaterna ska tillämpa nationella och ömsesidiga åtgärder för att förhindra att barn och ungdomar utsätts för sexuella och olagliga handlingar. Artikel 39 innefattar fysiska och psykiska rehabiliteringstjänster och social återanpassning för barn och ungdomar som utsatts för bland annat utnyttjande och övergrepp i syfte att främja barnets hälsa (a.a.).
Ytterligare en lag i Sverige är Brottsbalken 2062:700 (BrB) vilket är en straffrättslig lag.
Lagen innefattar brott och brottspåföljder och omfattar alla människor i alla åldrar. Fokus för denna studie är sexualbrott av både förövare och offer, vilket omfattas av 6 kap ”Om
sexualbrott”. I 6 kap 1§ om sexualbrott står det att samtycke ska ges vid frivillig sexuell handling. Om samtycke inte ges till samlag eller annan sexuell handling kan dom om fängelse ges. Frivilligheten ska ha kommit till uttryck i ord eller handling, eller annat sätt och en person som aldrig anses delta frivilligt är:
1. Om personen deltar på grund av våld, misshandel eller annat brott/hot. Om gärningsman hotar att åtala eller ange namn för brott eller hot,
2. Gärningsmannen utnyttjar offer vid sömn, berusning, drogpåverkan, allvarligt rädd, medvetslös
3. Gärningsmannen utnyttjar person som anses vara i beroendeställning till gärningsmannen.
Barnkonventionen innefattar alla barn och ungdomar, med eller utan funktionsnedsättning och ska främja barnets hälsa och mående. Det är betydande att professionella som arbetar med ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning och som varit med om våld och sexuella övergrepp arbetar i förebyggande syfte för att hindra att sexuella övergrepp sker. Det är även betydande att professionella arbetar rehabiliterande både mot offer och förövare. Detta för att kunna ge alla barn möjligheten till en god hälsa och ett gott välmående. Som Brottsbalken beskriver ska samtycke ges vid sexuell handling, vilket inte alltid görs på grund av olika bakgrundsfaktorer som kommer presenteras i tidigare forskning och resultatet. Bland annat kan diagnosen intellektuell funktionsnedsättning vara en faktor till att inte kunna ge samtycke, då förmågan att förstå vad som händer kan vara nedsatt men också att personen kan infinna sig i en beroendeställning till gärningsmannen och kan därav befinna sig i en maktlös situation.
2.3 Intellektuell funktionsnedsättning
Granlund och Göransson (2011) skriver om utvecklingsstörning, men denna studie kommer att benämna funktionsnedsättningen som intellektuell funktionsnedsättning (a.a.). Detta eftersom författarnas text är från 2012 och under årens utveckling har begreppet utvecklats till ett mer akademiskt begrepp där det benämns som intellektuell funktionsnedsättning, vilket Socialstyrelsen (2019) beskriver är den definition som ska användas.
Granlund och Göransson (2011) skriver att intellektuell funktionsnedsättning är ett begrepp som i många olika kulturer och tider har förändrats, men den gemensamma nämnaren är detsamma. Intellektuell funktionsnedsättning är en personegenskap som också kan bli mer påtaglig i samspel med andra människor och i olika miljöer. Detta för att intellektuell funktionsnedsättning är en nedsättning i intelligensen vilket kan innebära svårigheter i sitt vardagsliv. Detta kan mätas utifrån social kompetens eller adaptivt beteende. Smith (2020) beskriver att den adaptiva förmågan innebär de färdigheter individen behöver för att vara
självständig i vardagen. Personer med intellektuell funktionsnedsättning kan ha en nedsatt adaptiv förmåga, vilket innebär svårigheter med kommunikation, att utföra hygien samt att tillämpa sociala färdigheter. Den adaptiva förmågan gör det möjligt för en person att uppfylla krav och normer i samhället, vilket kan vara svårt för en person med intellektuell
funktionsnedsättning eftersom det kan upplevas som svårt att tolka och förstå de omedvetna normer som finns i samhället. Detta kan medföra svårigheter att anpassa sig till sin omgivning men kan vara föränderlig vid lämpligt stöd och hjälp.
Intellektuell funktionsnedsättning är en diagnos som fastställs av manualen Diagnostic and Statistical Manual, Fifth Edition (DSM-5) (Smith 2020). Granlund och Göransson (2011) tar upp att det är vanligare i Sverige att använda ICD-10, vilket är DSM-5s motsvarighet. I manualen DSM-5 klassificeras individen utifrån hur intellektuell funktionsnedsättning skiljer i undergrupp: grav, svår, medelsvår och lindrig. Vidare utgår det också från tre kriterier: IQ under 70, nedsatt adaptiv förmåga och att nedsättningen ska ha bekräftats innan 16 års ålder.
Däremot skiljer åldern sig från andra delar av världen. Internationellt ska nedsättningen bekräftats innan 18 års ålder. Detta då det diskuteras om att människan utvecklas biologiskt längre än upp till 16 år. I Sverige utgår man ändå från att det ska ha bekräftats innan 16 år (Granlund och Göransson 2011).
2.4 Myndigheters skyldigheter
I Socialtjänstlag (2001:453) 14 kap 1§ beskrivs sammanfattningsvis att personer som arbetar inom verksamheter för barn och ungdomar har särskilda skyldigheter att anmäla till
myndigheter som socialtjänst om de har misstanke eller kännedom om att ett barn eller ungdom kan vara utsatt. Personal behöver inte ha säkra bevis på att ett övergrepp har skett eftersom det är socialtjänsten som utreder om barnet är i behov av skydd och stöd. Grände m.fl. (2009) skriver att verksamheter som arbetar med barn och ungdomar behöver ha en policy eller rutin vid misstanke om barnet eller ungdomen har varit med om övergrepp.
Därefter är det polisen som utreder brottet av övergreppet och inblandade. Författarna tar upp att samarbete mellan frivilligorganisationer, polis, socialtjänst, Barn- och ungdomspsykiatri samt Hälso- och sjukvård är viktigt för att kunna ge individen bästa möjliga skydd, stöd och behandling.
När ett barn eller en ungdom varit med om ett sexuellt övergrepp, anmäls det till
Socialtjänsten. Socialtjänsten gör en bedömning om vilka insatser eller stöd barnet eller ungdomen vidare är i behov av (Socialtjänstlag 2001:453). Det kan till exempel vara att individen behöver psykiatriskt stöd från Barn- och ungdomspsykiatrin. Region Skåne (u.å.) presenterar att Barn- och ungdomspsykiatrins primära fokus är att bedöma, behandla och förebygga psykisk ohälsa hos barn och ungdomar under 18 år. Barn- och ungdomspsykiatrin kontaktas när andra instanser eller verksamheter som arbetar med barn och ungdomar inte kan erbjuda den hjälp och behandling individen är i behov av. En instans som arbetar med barn och ungdomar är Barn- och ungdomshabiliteringen och de erbjuder råd, stöd, behandling och träning för barn och ungdomar med autism, rörelsenedsättning eller intellektuell
funktionsnedsättning som är under 17 år. För att få hjälp ifrån Barn- och ungdomshabiliteringen ska remiss skrivas från Barn- och ungdomspsykiatrin, ungdomsmottagningen eller Barnhälsovården (Region Skåne u.å.).