I detta avsnitt behandlas studiens val av metod. Metoden utgår från vad forskaren vill undersöka i sin studie, det kan antingen vara en kvalitativ eller kvantitativ metod eller en kombinerad (Bryman 2018). Urvalet och tillvägagångssättet kommer presenteras och där förklaras mer djupgående om deltagare, intervjuguiden och hur intervjuerna har utförts.
Studiens material har analyserats utifrån en tematisk analys vilket förklaras närmare under den rubriken. Vidare förklaras hur studien har uppnått tillförlitlighet och etiska aspekter
5.1 Metodval
Studien utgår ifrån en kvalitativ metod. Kvalitativ metod menar Bryman (2018) är en metod som används när forskaren är intresserad av att undersöka personers olika sociala
uppfattningar av verkligheten (a.a.). Studiens datainsamling gjordes genom semistrukturerade intervjuer via telefonsamtal, på Zoom och på Teams vilket var mest lämpad för denna studie.
Detta eftersom studien är intresserad av att undersöka professionellas perspektiv och efterfrågar professionellas arbetssätt, kunskap och erfarenheter.
5.2 Urval och tillvägagångssätt
Totalt tillfrågades 65 stycken professionella som arbetar med ungdomar utifrån behandlande tjänster och verksamheter från både södra och mellersta Sverige. De verksamheter som tillfrågades var Ungdomsmottagning, Socialtjänsten, Barn- och ungdomshabilitering, Barn- och ungdomspsykiatrin, Barnahus, HVB-hem, LSS-verksamheter, organisationer som arbetar med sexuellt våld och sexuella övergrepp etc. Eftersom studiens syfte är att undersöka
professionellas perspektiv på sexuella övergrepp och ungdomar med intellektuell
funktionsnedsättning var det ett krav att de som deltar i studien arbetar, stöter på eller har tidigare erfarenhet av målgruppen. Studien har därför utgått ifrån ett målstyrt urval, vilket Bryman (2018) beskriver handlar om att forskaren inte vill ha slumpmässiga deltagare till studien utan forskaren vill ha kontroll över vilka deltagare som ska vara med i studien. Detta för att kunna matcha deltagare utifrån forskningsfrågorna (a.a.). Ytterligare anledningar till att studien utgått ifrån ett målstyrt urval grundar sig i att studien pågått under en tidsbegränsad period men också för att samla in material på ett effektivt sätt. Utifrån det målstyrda urvalet uppkom det i rekryteringsprocessen ett snöbollsurval. Bryman (2018) förklarar att ett snöbollsurval innebär att man kontaktar personer som är relevanta för studien och att dessa personer leder en vidare till andra relevanta personer (a.a.). En del av de kontaktade
verksamheter vidarebefordrade oss till andra professionella som kunde vara mer relevanta för studiens syfte. Exempelvis kollegor inom samma organisation men även andra verksamheter som arbetar med ungdomar och sexuella övergrepp.
Verksamheterna kontaktades i första hand på mejl där det kortfattat förklarades om studiens syfte och upplägg. Intervjufrågor, informationsbrev och samtyckesblanketter för deltagande i studien, verksamhetens godkännande och samtycke att använda personuppgifter skickades med i det första mejlet. Detta gjordes eftersom deltagarna skulle få en chans att tänka på om de skulle kunna besvara de frågor studien vill undersöka. Det var några verksamheter som kontaktades på telefon då det inte fanns någon tillgänglig mejl. Vid kontakt med de
verksamheterna bifogades information och samtyckesblanketter till deltagarna via mejl efter samtalet. När deltagarna gav bekräftelse på att delta bestämdes datum och tid för intervju.
Sedan skrev de under samtliga blanketter och scannade in dessa till studiens författare innan intervjun genomfördes. Se bilaga för informationsbrev och samtyckesblankett
Sammanfattningsvis genomfördes sex intervjuer varav fyra stycken var kvinnor och två män.
25 stycken tackade nej, 34 stycken svarade inte och sex stycken tackade ja. Varför det slutade i sex intervjuer kan vi inte svara på. En reflektion kan vara att det finns en brist på resurser som arbetar med ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning som varit utsatta för sexuella övergrepp. Utifrån detta utgår studiens urval från två professionella som arbetar med förövare av sexuella övergrepp och utifrån fyra professionella som arbetar generellt med personer med intellektuell funktionsnedsättning. Det kan också vara ett känsligt ämne att prata om vilket skulle kunna leda till att färre velat delta. En del verksamheter svarade att de inte kunde delta på grund av tidsbrist till följd av pandemin Covid-19. En annan reflektion
kan vara att det har getts ut för mycket information i första mejlet som bidragit till att de som tackat nej till studien inte orkat läsa informationen.
5.3 Semistrukturerad intervju
Det insamlade materialet till studien baseras på semistrukturerade intervjuer.
Semistrukturerad intervju är enligt Bryman (2018) en kvalitativ metod som används om man vill vara flexibel och få svar på sina frågeställningar (a.a.). Semistrukturerade intervjuer valdes eftersom studiens syfte handlar om professionellas perspektiv på sexuella övergrepp och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. De semistrukturerade intervjuerna genomfördes via telefonintervju, på Zoom och på Teams. Detta valdes på grund av rådande omständigheter i Sverige med pandemi Covid-19. I de semistrukturerade intervjuerna följdes en intervjuguide. En intervjuguide menar Bryman (2018) är ett sätt att strukturera upp sin intervju utifrån det temat som valts att undersöka. Frågorna i intervjuguiden är flexibla, det vill säga, att frågorna inte nödvändigtvis behöver följa intervjuguidens ordning. Bryman (2018) menar att i intervjuer är det deltagarens ståndpunkter som är det viktiga och oftast tar deltagaren upp värdefulla svar som kan behöva följas upp med följdfrågor (a.a.). I
intervjuguiden utformades generella och breda frågor om sexuella övergrepp, till exempel:
Hur arbetar verksamheten med sexuella övergrepp? Detta för att omfatta olika verksamheter eller organisationer som arbetar med detta område. Se bilaga för intervjuguide.
5.4 Genomförandet av intervjuerna
De semistrukturerade intervjuerna genomfördes via telefonsamtal, på Zoom och på Teams.
Det var två telefonintervjuer, tre intervjuer på Zoom och en i Teams. Varför samtliga tillvägagångssätt användes i intervjuerna grundar sig i en respekt och ett hänsynstagande till deltagarnas personliga önskemål. Samtliga intervjuer tog cirka 45–60 minuter. Intervjuerna påbörjades med att förklara och gå igenom studiens syfte och upplägg. Vidare bekräftades muntligt samtycke till deltagande av studien, behandling av personuppgifter och att
ljudupptagningen spelades in på telefon. Därefter fick deltagarna möjlighet att ställa frågor om något var otydligt. En fråga uppkom angående om intervjun skulle avidentifieras. Detta förtydligades genom att det förklarades att allt som sägs i intervjun och i transkriberingen anonymiseras och kan inte identifieras till personen eller verksamheten.
Intervjun utgick ifrån 10 breda frågor om sexuella övergrepp och hur verksamheten arbetar med detta. Följdfrågor uppkom under samtalets gång vilket bidrog till att intervjuerna gav fylliga och djupa svar. Det fanns en viss problematik kring en av intervjuerna på Zoom där internetuppkopplingen påverkades. Detta bidrog till en återupprepning av intervjufrågan och kan ha haft en påverkan på deltagarens svar. Intervjuerna gav oss sammantaget fylliga och djupa svar men i telefonintervjuerna gick vi miste om mimik och känslor vilket Bryman (2018) skriver är vanligt förekommande i telefonintervjuer. En annan nackdel med
telefonintervju kan vara att de ofta är kortare eftersom de är lättare att avsluta jämfört med en intervju på plats i verksamheten (a.a.). De genomförda telefonintervjuerna pågick mellan 50 och 60 minuter, vilket var längre än en av de intervjuer som genomfördes på Zoom. Det kan ha berott på att deltagarna i telefonintervjuerna hade ett specifikt intresse för arbete med sexuella övergrepp och ungdomar. Ytterligare en jämförelse som uppmärksammades i intervjuerna var vilken kunskapsbredd de olika deltagarna hade om arbetet med sexuella övergrepp vilket också kan ha bidragit till de olika intervjuernas tidsspann.
5.5 Analysgenomförande
Efter att intervjuerna genomförts transkriberades de omgående ordagrant för att sedan analyseras genom en tematisk analys. Tematisk analys är en vanlig metod att använda i
kvalitativ forskning vilket Bryman (2018) skriver. Bryman menar att i en tematisk analys tolkas olika aspekter av det insamlade materialet till mönster och koder, vilket identifieras till olika teman. Braun och Clarke (2006) skriver att det är en bra metod att använda i kvalitativ forskning då den är tillgänglig för olika teoretiska ramar men också för dess flexibilitet för forskaren att identifiera teman. Bryman (2018) skriver att det som eftersöks är återkommande uttryck, metaforer eller repetitioner som efterliknar varandra. Det eftersöks även likheter och skillnader utifrån det insamlade materialet för att koppla ihop det som kommit fram.
I tematisk analys förhåller man sig till olika steg vilket Braun och Clarke (2006) förklarar.
Vanligast är att man börjar bekanta sig med sin data vilket innebär att läsa sitt insamlade material upprepade gånger för att söka efter mönster som efterliknar varandra (a.a.). Studiens insamlade material lästes upprepade gånger. Det material som ansågs vara utmärkande fetmarkerades för att sedan gå tillbaka till materialet för ännu en läsning. Efter upprepande läsning av materialet valdes de mönster som utmärktes. Nästa steg förklarar Braun och Clarke (2006) är att identifiera de olika koder som uppkommit i följd av de mönster som funnits och sedan sammanfattas de teman som kommer användas i analysen och revidera bort det som inte är tillräckligt omfattande (a.a.). En del av den insamlade data var inte tillräckligt djup för att kunna styrka studiens syfte och frågeställningar, vilket bidrog till att det fick revideras irrelevant material. Varför materialet var irrelevant berodde på att två av deltagarnas
berättelser inte var tillräckligt omfattande, vilket ledde till en revidering av dess data. Utifrån det material som var fylligt och djupt kunde det lättare tas fram koder och teman som visade på en relevans för studiens syfte och frågeställningar. De koder som identifierades var skam, stigmatisering, offer, förövare och kunskapsbrist vilket också blev några av de valda teman i analysen.
De slutgiltiga huvudteman och underteman blev:
• Bakgrundsfaktor och utsatthet - intellektuell funktionsnedsättning, betydelsen av socioekonomisk bakgrund.
• Kunskap och utbildning - kunskapsbrist och förövare, kunskapsbrist hos professionella.
• Vem bär ansvaret för sexuella övergrepp? - socialtjänsten, rättsväsendet, skuld och skam hos offer och förövare.
5.5.1 Tillförlitlighet
Bryman (2018) skriver att intern reliabilitet handlar om att två eller fler forskare inom samma studie kommer överens om hur de ska tolka materialet utifrån vad de ser och hör.
Författaren beskriver att forskare inom kvalitativ metod använder sig av tillförlitlighet och äkthet, istället för validitet och reliabilitet. Detta för att bedöma kvaliteten i studien utifrån att den är tillförlitlig. Tillförlitligheten grundar sig i fyra kriterier: trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka och konfirmera (a.a.).
Trovärdighet i studien har uppnåtts genom att de regler som finns vid forskning följts.
Intervjupersonerna fick skriftlig och muntlig information om studiens syfte. Även
intervjufrågorna uppfyllde trovärdighet genom att de speglade syftet och frågeställningarna.
För att vara säkra på att vi förstått intervjupersonerna korrekt ställdes relevanta följdfrågor.
Överförbarhet innebär att studien utformats så konkret som möjligt av ämnet så att läsaren kan sätta det i en annan kontext. Pålitlighet har uppfyllts genom att studien redovisat forskningsprocessen, vilket bland annat innebär forskningsfrågor, tillvägagångssätt av
rekrytering och analys. För att uppnå möjlighet att styrka och konfirmera har vi åsidolagt egna
värderingar och handlat i god tro. Äkthet innebär att vi har redovisat intervjupersonernas egna uppfattningar och svar i resultatanalysen i form av citat för att styrka vår tolkning av resultatet som framkommit.
5.6 Forskningsetik
Lag om etikprövning av forskning som avser människor (2003:460), närmare bestämt etikprövningslagen innebär ett skydd mot människan och människovärdet att inte skadas vid forskningsbedrivna studier. I etikprövningslagen ingår det ett etikråd som ska granska forskning då etikprövning kan behövas. Etikprövning ska tillämpas vid (1), när forskning innebär ett fysiskt ingrepp på en forskningsperson, (2) när forskning syftar till att fysiskt eller psykiskt skada eller påverka en person, (3) när forskning avser biologiskt material som kommer från en levande eller avliden människa och kan identifieras till den människan.
Ämnet i denna studie anses vara känsligt vilket behövdes tas hänsyn till. Utifrån Malmö Universitets (MAU) regler om uppsatsskrivande fanns det en diskussion angående om det fanns ett behov av att göra en etikansökan hos MAUs etikråd. Efter samråd med kursansvarig, handledare och person från etikrådet bedömdes det att denna studie inte behövde genomgå en etikansökan då studien inte skulle undersöka professionellas personliga värderingar och personliga erfarenheter.
Vetenskapsrådet (2017) skriver att det inte alltid är enkelt att bedriva forskning eftersom det kan innebära svårigheter att hålla sig inom en viss ram för vilken forskning som vill bedrivas.
I forskning är det av stor vikt att förhålla sig inom de ramar lagen beskriver och ta hänsyn till etiska och moraliska ställningstaganden (a.a.). Studien har tagit hänsyn till etiska och
moraliska ställningstaganden genom att utgå från professionellas perspektiv på sexuella övergrepp. Detta för att det är av stor vikt att forskaren inte utsätter en viss typ av målgrupp för skada och tar hänsyn till målgruppens integritet och utsatthet. Forsman (1997) menar att personer med intellektuell funktionsnedsättning kan anses vara en målgrupp som tar mer skada än nytta i en studie. Detta eftersom de är en målgrupp som anses sårbara (a.a.). Mot denna bakgrund har studien utgått ifrån professionellas perspektiv och inte personer med intellektuell funktionsnedsättning. Trots att ämnet i studien är känsligt, även för
professionella, har det funnits en noggrannhet med att förtydliga att deltagarna ska prata utifrån professionella erfarenheter och inte utifrån personliga värderingar. På detta sätt har studien undvikit att de professionella tagit skada och tagit hänsyn till etiska aspekter på forskning och följt kodexar genom informationskravet, samtyckeskravet,
konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
5.6.1 Informationskravet
Informationskravet handlar om att forskaren ska ge gedigen information om undersökningens syfte och de olika moment som ingår i undersökningen till de berörda personer som deltar i studien. Deltagarna ska inneha information om att studien är frivillig att delta i och ha information om att de har rätt att avbryta sin medverkan utan förklaring om de önskar (Bryman 2018). Första steget i denna studie var att skicka information om studien och studiens syfte till berörda parter. Vidare bifogades ett informationsbrev, samtyckesblankett, intervjufrågor och en GDPR-blankett för personuppgifter. I mötet med deltagarna förklarades informationsbrevet muntligt och deltagarna fick ställa ytterligare frågor om något var oklart.
5.6.2 Samtyckeskravet
Samtyckeskravet utgår ifrån att deltagarna har rätt att medverka frivilligt och har rätt att avbryta sin medverkan (Bryman 2018). Deltagarna i studien fick muntlig och skriftlig
information om att deltagandet är av frivillig medverkan och får avbrytas utan anledning, om
så önskas. Det skriftliga samtycket informerades genom mejl och det muntliga genom telefon, Zoom och Teams.
5.6.3 Konfidentialitetskravet
Konfidentialitetskravet handlar om att de personuppgifter som samlas in och berör personerna i studien ska behandlas anonymt och de ska förvaras så att ingen obehörig kan komma åt dem (Bryman 2018). Studien har tagit hänsyn till konfidentialitetskravet genom att spela in
ljudupptagningen i intervjuerna i en telefon som inte varit uppkopplad till internet. Det inspelade materialet lades över på ett USB-minne som förvarades i ett låst skåp. Skåpet har endast studieansvariga haft tillgång till. Det insamlade materialet har transkriberats och anonymiserats på en dator med lösenkod och ingen internetuppkoppling. Det transkriberade materialet har sedan överförts på samma USB-minne som bevarats i det låsta skåpet. Alla resultat är avidentifierade vilket innebär att det inte går att identifiera deltagarna eftersom information som namn, vilken verksamhet de arbetar på, vilken stad eller kommun de arbetar i, personer de pratar om i intervjun inte skrivs fram i vare sig transkriberingen eller i
resultatet.
5.6.4 Nyttjandekravet
Nyttjandekravet handlar om att det insamlade materialet endast får användas till
forskningsändamålet (Bryman 2018). Studien har tagit hänsyn till detta genom att informera deltagarna i informationsbrevet om att det behandlade materialet endast kommer användas till studiens ändamål. Det insamlade materialet raderas när studien blivit godkänd och publicerad i Malmö Universitets databas DiVA.