R ESULTATDISKUSSION

I denna underrubrik kommer det lyftas fram två stycken övergripande viktiga fynd. Dessa kommer diskuteras utifrån olika perspektiv som också har en koppling till tidigare forskning.

Detta blir utgångspunkten för det som presenteras i avsnittet “vidare forskning”.

7.2.1 Socialtjänst och rättsväsendet

Den ursprungliga tanken med denna studie var att undersöka hur professionella arbetar med ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning som varit utsatta för sexuella övergrepp. I rekryteringsprocessen visade det sig vara svårt att enbart rekrytera professionella som arbetar med offer. På grund av detta breddades studiens syfte till att undersöka professionellas perspektiv på sexuella övergrepp av ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning, som antingen har begått ett sexuellt övergrepp eller blivit utsatt för ett sexuellt övergrepp. Det var ett chockerande fynd i sig att det finns många som arbetar med förövare och få som arbetar med offer för sexuella övergrepp. Det är chockerande eftersom ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning är en målgrupp som är sårbar och har en större risk för att utsättas för sexuella övergrepp. Däremot finns det en gemensam nämnare för professionella som arbetar både med offer och förövare, att det finns brister i samverkan med socialtjänst och

rättsväsendet.

I resultatet framkom det att ungdomarna med intellektuell funktionsnedsättning inte alltid omfattas av Socialtjänstlagen 2001:453 (SoL) och att det kan bero på att det brister i samverkan mellan olika myndigheter som socialtjänst och myndigheten för LSS. I Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 1993:387 (LSS) står det under inledande bestämmelser i ”1 § att denna lag innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer (1) Med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd”. I 5 kap SoL står det om särskilda bestämmelser för olika grupper: ”1 a § ska Socialnämnden i frågor som rör barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs”. Mot denna bakgrund ska

ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning omfattas av LSS och om de har eller riskerar att fara illa ska de omfattas av SoL. Socialtjänsten ska också samverka med LSS i de fall det är en ungdom med intellektuell funktionsnedsättning som varit utsatt för sexuellt övergrepp. Som det framkommer i resultatet berättar en deltagare att samverkan mellan socialtjänsten och LSS inte fungerar, eftersom LSS inte innefattar insatser som behandling av sexuella övergrepp. Deltagaren menar att denna typ av behandling ska finnas hos

socialtjänsten, men berättar att hens erfarenhet av en samverkan med socialtjänsten brister, då socialtjänsten lägger över ansvaret på LSS. Detta är ett resultat på att ungdomar med

intellektuell funktionsnedsättning som blivit utsatta för sexuella övergrepp faller mellan stolarna.

Ett annat resultat visade sig vara att ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning som begått sexuellt övergrepp också faller mellan stolarna. Som det framgår i resultatet av

deltagares erfarenhet har socialtjänsten svårt att prata om sexuella övergrepp då socialtjänsten anser att det är känsligt och pinsamt ämne. Det som kan vara problematiskt med detta handlar om att socialtjänsten flyttar över ansvaret av att samtala med ungdomarna som begått ett sexuellt övergrepp till de verksamheter som arbetar med de ungdomarna. Deltagares erfarenhet av detta handlar om att socialtjänsten inte tar ansvar för dessa ungdomar trots att lagen skriver att de ska göra det. Detta är ytterligare en anledning till att ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning kan kalla mellan stolarna, vare sig de har begått ett övergrepp eller blivit utsatta för ett sexuellt övergrepp.

En annan myndighet som har svårigheter att möta ungdomar med intellektuell

funktionsnedsättning är Polismyndigheten. Utifrån tidigare forskning finns det ett stort mörkertal om anmälningar av sexuella övergrepp, vilket diskuterades i resultatet. Detta kan grunda sig i att polisen inte anser att målgruppen är trovärdiga i sina utsagor, eftersom det kan vara svårt att kommunicera med ungdomarna. I tidigare forskning framkommer det att

myndigheter som socialtjänst och Polismyndighet har svårt att bemöta ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Detta eftersom de kan sakna kunskap om diagnosen och sakna kunskap om hur man på bästa sätt kan kommunicera med ungdomarna. Men trots detta skriver Socialtjänstlag 2001:453 (SoL) att ungdomar som varit utsatta för sexuella övergrepp, kan behöva omedelbart skydd, insatser eller stöd av professionella. Detta är också något Barnkonventionen 2018:1197 har som lagstiftning, att erbjuda rehabiliterande

återanpassnings-tjänster för barn och ungdomar som varit med om våld eller övergrepp. I resultatet framgår det att detta inte uppfylls i alla ärenden av sexuella övergrepp. Dessa resultat kräver en försiktig tolkning eftersom det inte kommer direkt från socialtjänsten och Polismyndighet, då vi i denna studie inte har intervjuat personal från dessa myndigheter.

Därför kan dessa resultat inte generaliseras till alla myndigheter inom socialtjänst och Polismyndighet.

7.2.2 Kunskapsbristen hos professionella och ungdomar

Ytterligare ett viktigt resultat utifrån analysen var att ungdomar med intellektuell

funktionsnedsättning kunde utsättas och utsätta andra för sexuella övergrepp på grund av konsekvenser av funktionsnedsättningen. Detta var ett förväntat resultat eftersom vi upptäckte detta i vår litteraturstudie under tidigare utbildningstid. Förvånansvärt nog visade det sig finnas andra bakgrundsfaktorer, vilka var socioekonomisk utsatthet och miljöaspekter. Det kan handla om att dessa ungdomars handlingar inte enbart kan skyllas på att de har en funktionsnedsättning eller var de kommer ifrån, utan det kan handla om vilken kunskap ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning har fått om sexualitet och relationer. Mot bakgrund av deltagarnas berättelser och tidigare forskning är det inte enbart ungdomens egna ansvar, utan det är också omgivningens ansvar att förmedla rätt och relevant kunskap till dessa ungdomar. Detta för att ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning ska få kunskap om relationer, sexualitet, lagar och regler om till exempel samtycke och kännedom om gränser i förhållande till andras kroppar. Att en del av resultatet visar att ungdomarna som begått sexuella övergrepp inte har kännedom om kroppens anatomi vid en ålder av 20 år var oväntad. Detta visar på att ungdomarna inte har fått gedigen kunskap om hur bland annat kroppen fungerar och hur man ska förhålla sig till andras kroppar för att inte begå sexuella övergrepp. För ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning är kunskap om sexualitet och relationer också en viktig faktor för att inte begå eller bli utsatt för sexuella övergrepp, vilket lyfts fram hos deltagarna men även i tidigare forskning. Som tidigare forskning menar är detta en målgrupp som är i en större riskgrupp för att utsättas för sexuella handlingar eller sexuella övergrepp. Därför är det av stor vikt att omgivning som professionella, personal, skolan eller anhöriga förmedlar risker för att förebygga att ett övergrepp kan ske. Mot denna bakgrund kan inte enbart ansvaret läggas på ungdomen och hens handlingar.

Det föreligger flera möjliga förklaringar till varför ungdomar med intellektuell

funktionsnedsättning inte har kunskap om relationer, gränssättning och övergrepp. En av de anledningar som framkom i resultatet är att professionella saknar kunskap om både sexuella övergrepp och om diagnosen intellektuell funktionsnedsättning. Detta är också något Fraser-Barbour (2018) tar upp i tidigare forskning. Kunskapen hos de professionella kan bidra till att ungdomen som varit med om sexuella övergrepp får rätt stöd och hjälp. Däremot

framkommer det i resultatet att kunskapen som behövs för att bemöta denna målgrupp i dessa frågor är på eget initiativ. Det handlar om vilket engagemang och intresse de professionella har. Detta var en oväntad upptäckt vilket innebar viktiga konsekvenser i den professionellas arbete med ungdomen. En konsekvens kan vara att de professionella saknar handledning och riktlinjer att följa i arbetet med sexuella övergrepp och målgruppen. Detta kan leda till att den professionella får söka egen information och kunskap, vilket kan bli problematiskt eftersom det kan handla om vilket intresse och engagemang den professionella har för att söka

information. Finns det inget intresse kan stödet utebli. Finns det däremot ett intresse, kan det bidra till att ungdomen får ett bra stöd. Men det kan också handla om vilken typ av kunskap den professionella inhämtar. Stödet professionella kan ge till ungdomar är inte

utbildningsgrundat och eftersom detta stöd egentligen ska ges av personer som är utbildade inom frågor om sexuella övergrepp kan det därför bidra till mer skada än nytta.

7.2.3 Teoridiskussion

I studiens resultatanalys har teorierna om stigmatisering, skam och skuld och det teoretiska begreppet motivationsarbete använts. Det framkommer i resultatanalysen att

motivationsarbete och motivation är ett sätt att få en fördjupad inblick i verksamheters, professionellas och myndigheters ansvar och motivation och arbete för att bemöta ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning och sexuella övergrepp. Resultatet visar att det brister i vägledning, inhämtning av kunskap och att ge rätt stöd. Detta kan ses utifrån att deltagarna har en medvetenhet om sina egna, och verksamhetens brister. Deltagarna har även en medvetenhet om att de hade gett ett bättre stöd till ungdomarna med intellektuell funktionsnedsättning om de professionella fått vägledning och mer kunskap från verksamheterna de är verksamma i. Utifrån det teoretiska begreppet motivationsarbete behöver den professionella verktyg som riktlinjer, manualer och kunskap för att ge rätt stöd och för att främja ungdomens vardag och hälsa. Begreppet motivationsarbete har hjälpt studien att få en fördjupad inblick i vilken betydelse den professionellas arbete har för att ge rätt stöd till ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Detta för att förebygga och motverka att sexuella övergrepp sker. Den professionellas motivation i sitt arbete med ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning påverkas utifrån den professionellas egna intresse för stöd och behandling, sexualitet och relationer eller inhämtning av kunskap. Detta påverkar huruvida ungdomen med intellektuell funktionsnedsättning som blivit utsatt för sexuellt övergrepp får ett bra eller ett dåligt stöd från den professionella.

Goffmans teori om stigma har analyserats utifrån vad deltagarna berättat om omgivningens syn på ungdomarna med intellektuell funktionsnedsättning och sexuella övergrepp, offer som såväl förövare. Teorin om stigma är en central teori som har bidragit till en förståelse av olika perspektiv utifrån professionellas perspektiv på ungdomarnas situation. Till exempel uppstår stigma hos offer och förövare, vilket har framgått i resultatet då deltagarna har diskuterat detta. Stigmat som uppmärksammats av en deltagare handlar delvis om omgivningens negativa attityd och negativa synsätt mot ungdomarna som begått sexuellt övergrepp. Detta stigma var riktat mot ungdomarna, men påtalades till de professionella. Deltagaren som diskuterade detta i resultatet förklarade att detta är en anledning till att ungdomarna inte alltid har kännedom om sitt eget stigma, men att de professionella är medvetna om det. Teorin om stigma har bidragit till en förståelse om att stigma kan motverkas med hjälp av den

professionellas vägledning och stöttning, detta genom att den professionella är ”den vise”.

Teorin om skam och skuld av Scheff har tillämpats i analysen utifrån hur deltagarna pratar om vad ungdomarna känner i de sammanhang de upplevt känslan skam. De har bland annat känt skam utifrån samhällets normer och värderingar. Scheff beskriver att skam och skuld är

känslor som behöver accepteras av sig själv, vilket framgår i deltagares berättelser. Deltagare berättar att känslan skam är något som de arbetar med att ta fram hos ungdomen som har begått övergreppet, eftersom den känslan behöver finnas hos förövaren och inte offret.

Teorierna om stigma och skam och det teoretiska begreppet motivationsarbete har gett en förståelse för studiens empiri och varit avgörande för studiens resultat. Det diskuterades mellan oss författare om det fanns andra teorier som hade varit mer relevanta för studien. De valda teorierna och det teoretiska begreppet ansågs som mest centrala för studiens empiri, då de kunde spegla resultatet och användas genomgående utifrån olika perspektiv.