M ETODDISKUSSION

I denna del kommer metodens olika delar att diskuteras och på vilket sätt den valda metoden ansett varit fungerade för denna studie. Det kommer framföras både styrkor och svagheter av den valda metoden.

7.1.1 Förförståelse

I denna studie har det funnits en förförståelse av det valda ämnet då i en tidigare litteraturstudie under utbildningstid undersökt professionellas perspektiv på sexuella övergrepp. Utifrån det tidigare ämnet identifierades ett behov av ytterligare forskning om sexuella övergrepp och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Mot denna bakgrund valdes ämnet i denna studie att undersöka professionellas perspektiv på sexuella övergrepp och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Varför studien undersöker professionellas perspektiv på sexuella övergrepp och ungdomar med intellektuell

funktionsnedsättning beror på det hade varit etiskt fel att undersöka ungdomar med

intellektuell funktionsnedsättnings egna erfarenheter av sexuella övergrepp. Att undersöka professionellas perspektiv har lett till en utvecklad förståelse i deras arbete för att bemöta denna målgrupp och sexuella övergrepp.

I vår tematiska analys förstod vi att det var viktigt att förhålla oss till en förförståelse av ämnet då det är ett känsligt ämne. Därför har det i analysen lyfts fram det som ansågs vara viktigast och mest relevant utifrån studiens forskningsfrågor. Därför har vi inte låtit oss styras av våra egna värderingar, utan lyft fram det varit framträdande och varit tydliga mönster i intervjuerna. För att resultatet skulle uppnå en mer trovärdighet hade vi kunnat delge vårt resultat till deltagarna för att låta dem bekräfta innehållet av deras sociala verklighet. Dock var det inte genomförbart på grund av tidsbrist då vi fick lägga mycket tid på att söka efter

utveckla sina svar och på så sätt har vi bekräftat dem. Vår förförståelse för denna studie har varit positiv och negativ. Negativ i den bemärkelse att vi hade en aning om vad denna studie skulle ge för resultat vilket kan ha påverkat oss i vår litteratursökning då vi har fokuserat på den kunskapslucka vi identifierade i vår tidigare litteraturstudie. Med detta har vi alltså begränsat oss själva i vårt sökande efter nya fynd. Däremot resulterade studien i ytterligare fynd och resultat vi inte hade räknat med, vilket är positivt då vi har fått en djupare förståelse för ämnet men också att denna studie kan ha bidragit till nya kunskapsluckor.

7.1.2 Urval och tillförlitlighet

I sökandet av deltagare valde vi att vända oss till verksamheter vi kände till som arbetade med sexuella övergrepp men också som skulle kunna komma i kontakt med ungdomar med

intellektuell funktionsnedsättning. Vi valde att försöka få kontakt med professionella som har en gedigen utbildning för att bemöta denna målgrupp. Vårt mål var att få ihop 8–10 stycken deltagare men resulterade i sex stycken. Varför det resulterade i att sex stycken professionella deltog är en fråga att diskutera. Vi hörde av oss till 65 stycken professionella varav flera arbetade inom samma verksamhet. Detta eftersom en del av de personer vi fick kontakt med vägledde oss till kollegor de trodde hade mer kunskap än de själva. Trots det blev vi

ytterligare hänvisade till andra myndigheter eller verksamheter de ansåg hade bättre kunskap och erfarenhet som inom socialtjänst, Barn- och ungdomshabilitering och Barn- och

ungdomspsykiatri. Dessa verksamheter och myndigheter ansåg majoriteten av de

verksamheter vi hade kontakt med skulle varit mest relevant för vår studie men de gav svar på att ingen av de arbetar med ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning som varit med om sexuella övergrepp. Detta är något vi författare till denna studie är kritiska till och

ifrågasätter eftersom många verksamheter vi var i kontakt med i rekryteringen antydde att det var deras ansvarsområde.

Tidigare forskning lyfter att det bland annat är socialtjänsten, Barn- och

ungdomshabiliteringen och Barn- och ungdomspsykiatrin som möter målgruppen och

problematiken. Att dessa verksamheter inte påstår sig arbeta med ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning och sexuella övergrepp kan ifrågasättas. Dels utifrån att tidigare

forskning lyfter att dessa verksamheters primära arbete är rehabiliterande och social återanpassning, men också att erbjuda insatser och stöd för ungdomar. Våra personliga erfarenheter och kunskaper kan också styrka att dessa verksamheter arbetar med sexuella övergrepp, vilket även bekräftades av majoriteten av de personer vi kontaktade under rekryteringsprocessen under denna studie. En reflektion vi ställdes inför i

rekryteringsprocessen var om det fanns en brist på resurser och professionella som arbetar både med sexuella övergrepp och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning, vilket ledde oss vidare i ytterligare en tanke om att de saknar kunskap. Detta är något tidigare forskning har påpekat. Det kan också ha berott på att professionella anser att det är ett för känsligt ämne att diskutera och därför inte velat delta i studien. De deltagare som medverkat i studien anser att detta känsliga ämne är viktigt att lyfta. Deltagarna har också ett genuint intresse för frågor om sexuella övergrepp vilket har bidragit till att de medverkat i studien.

Det kan således föreslås att Covid-19 också haft en påverkan på att verksamheter inte valt att ställa upp eller svara oss. Det framkom under rekryteringsprocessen att en del verksamheter tackade nej på grund av tidsbrist och personalbrist. Detta resulterade i att sex stycken professionella deltagit i studien och tillförlitligheten i studien kan ha påverkats av antalet deltagare då resultat hade kunnat bli djupare om fler deltagit. Trots detta har studien uppnått tillförlitlighet utifrån vad deltagarna har bidragit med.

7.1.3. Genomförande

I rekryteringsprocessen bifogades intervjuguiden tillsammans med informationsbrevet om studiens syfte till alla verksamheter och professionella vi kontaktade. Detta gjordes i början av studien eftersom vi ansåg det vara positivt då vi ville få rätt deltagare till studien utifrån att de själva fick avgöra om det var frågor de kunde besvara. En nackdel med att ge ut all

information i ett mejl kan ha bidragit till att få personer återkopplat på grund av att det varit för mycket information och inte orkat läsa samtliga blanketter och informationsbrev. Detta är en aspekt vi tar med oss i eventuella framtida studier. I efterhand har vi också insett att utskick av intervjufrågor har kunnat påverka deltagarnas svar under intervjuerna eftersom de kan ha förberett sig på frågorna. Däremot har de inte varit medvetna om vilka följdfrågor som uppkommit. Trots att de har kunnat förbereda sig på utgångsfrågorna har vi sett att de gett ärliga svar eftersom de stått för de brister som finns inom verksamheterna.

Vi valde semistrukturerade intervjuer eftersom vi är två personer som skriver denna studie och då är det ett mer flexibelt tillvägagångssätt men också för att det passar studiens syfte i förhållande till att studien ville undersöka professionellas erfarenheter. Under intervjuernas gång har vi suttit tillsammans vilket har gjort intervjuerna mer flexibla i den mån att vi båda har haft möjlighet att ställa följdfrågor. Vi upplever att detta tillvägagångssätt har gett oss djupare svar från deltagarna då vi har kompletterat varandra med följdfrågor som inte den andra tänkt på. Vårt val av metod och semistrukturerad intervju har gjort att vi uppnått

relevanta svar på studiens syfte och frågeställningar. Det gav oss möjlighet att få en fördjupad kunskap och fylliga svar från deltagarna i intervjuerna, vilket det inte på samma sätt hade gett oss i en enkätundersökning. Vårt syfte med att genomföra en semistrukturerad intervju var att få en nära kontakt med deltagaren, detta dels för att det är ett känsligt ämne att diskutera men också för att vi ville få ut så mycket information som möjligt. De semistrukturerade

intervjuerna genomfördes via telefon, på Zoom och på Teams. Tanken från början var att göra semistrukturerade intervjuer på verksamheter men på grund av rådande omständigheter med Covid-19 var telefonintervju, Zoom och Teams det mest relevanta för vår studie. Att inte haft möjlighet att genomföra intervjuerna på verksamheter bidrog till att vi kunde gått miste om en del viktig information i form av ansiktsuttryck eller dylikt. Trots detta har intervjuerna ändå gett oss fylliga och beskrivande svar på våra forskningsfrågor. En nackdel med att genomföra intervjuerna på Zoom var att internetuppkopplingen sviktade vid ett tillfälle. Denna

problematik kunde upplevas som störande och kan ha lett till att deltagaren kom av sig i frågan, vilket kan ha bidragit till att vi gick miste om viktig information första gången frågan ställdes.

En fråga som uppkom under en intervju var om resultatet skulle avidentifieras vilket vi förtydligade att det skulle. Att resultatet skulle avidentifieras var något vi informerade om i informationsbrevet och muntligt innan intervjun startades. Trots detta har vi ändå inte varit tillräckligt tydliga. Detta kunde undvikas om vi hade gjort en pilotstudie. En pilotstudie förklarar Bryman (2018) är ett sätt att pröva intervjuguiden. Eftersom vi gick igenom informationen muntligt inför varje intervju kan det också tänkas att vi även i en pilotstudie skulle gått tillväga på detta sätt. Om vi hade gjort en pilotstudie hade vi kunnat blivit medvetna om att informationen varit otydlig gällande anonymisering, eftersom vi innan intervjuguiden berättat om studiens syfte och att den data som samlas in skulle

anonymiseras.