Som framhållits i tidigare studier rörande barndomens historia har såväl barns levnadsförhållanden som synen på barn förändrats dramatiskt sedan slutet av 1800-talet. Under det som kommit att beskrivas som barnets århundrade har inte bara barns hälsotillstånd och ekonomiska villkor förändrats radikalt, utan barn uppfattas och bemöts idag på ett helt annat sätt än för hundra år sedan.39
37. För denna utveckling, se exempelvis Hobsbawm, Eric, "Mass-Producing Traditions: Eu rope 1870-1914", i Hobsbawm, Eric & Ranger, Terence (red.) The Invention o/Thtdition, (Cambridge 1983); Berg, Anne, "The Liberal Logic ofModern Nation-Formation: Sweden During the Long Nineteenth Centu1y" [under utgivning].
38. Enefalk (2009), s. 120-121.
Barn från Mars - Skolungdomens vapenövningar
Parallellt med minskande barnkullar och skiljandet av barn från arbetslivet, till fördel för en successivt förlängd skolgång, har barn också erhållit en annan status.40 Förändringen som sådan har beskrivits som en utveckling som gjorde att barn förlorade sitt ekonomiska värde samtidigt som de blev emotionellt ovär derliga. Denna bild av utvecklingen bygger framförallt på Viviana A. Zelizers studie av utvecklingen i USA mellan 1870-talet och 1930-talet, där hon genom studier av bland annat arbetslagstiftning, livförsäkringar och skadeståndsmål kan visa på en tydlig utveckling, vilken hon beskriver som en "sakralisering" av barndomen.41 Studier av svenska förhållanden har dock pekat på en till viss del annorlunda utveckling. I sin studie av relationen mellan skola och barnarbete på den svenska landsbygden runt sekelskiftet 1900 kan Mats Sjöberg visa att ökad skolgång inte automatiskt innebar att barn utestängdes från arbete.42 På liknande sätt har även en direkt överföring av Zelizers forskningsresultat, såsom förklaring av förändringar inom förskolepedagogiken i Sverige vid samma tid, kritiserats av Johannes Westberg.43
Vidare innebar utveddingen under 1900-talet även att vuxnas förhåll ningssätt gentemot blev mindre auktoritärt, vilket märks tydligt under tiden efter andra världskriget.44 Detta har bland annat uppmärksammats gäl lande skolans värld, genom exempelvis Joakim Landahls studie av lärares fost rans- och omsorgsarbete. Landahl framhåller särskilt hur relationen mellan det fostrande uppdraget och lärarens omsorgsarbete förändrades från mitten av 1900-talet med stöd i framförallt medicinska och psykologiska perspektiv. Som ett resultat av detta tonades det auktoritära och straffande förhållnings sättet ned till fördel för en mildare form av disciplinering.45 Detta skall dock jämföras med Jonas Qvarsebos studie av efterkrigstidens skolpolitik, vilken visar att även om det skedde en förändring i synen på skolans fostran under 1950-talet, så var det knappast fråga om någon total omsvängning. Qvarsebo
s. 172-174, 187.
40. För det utbyggda skolväsendets betydelse för den förlängda barndomen, se även Heywood, Colin, Growing up in France: ji-0111 the Ancien Regime to the 7hird Republic (Cambridge 2007), s. 251.
41. Zelizer, Viviana A., Pricing the Priceless Child: the Changing Social Val11e oj Childre11 (New York 1994 [1985]), s. 209-211.
42. Sjöberg, Mats, Att siikra framtidem skördar: barndom, skola och arbete i agrar miljö: Bo/stad pastorat 1860--1930 (Linköping 1996), s. 259-260.
43. Westberg, Johannes, Förskolepedagogikens fimnviixt: pedagogisk .foriindring och dess .fomtsiitt ningar, ca 1835-1945 (Uppsala 2008), s. 38-39, 53-54.
44. Cunningham (2005), s. 184. 45. Landahl (2006), s. 217-218.
Militärhistorisk tidskrift 2013
hävdar snarare att det fanns ett slags överlappning mellan dessa förhållnings sätt. 46 I andra sammanhang har i stället slutet av 1960-talet lyfts fram som den tidpunkt då den yttre fostran fick lämna plats för främjandet av en inre utveckling som ett sätt att forma barn.47 Vidare har också framhållits att det var först under 1900-talets slut som barn börjar uppfattas som egna subjekt; individer som inte enbart var kopplade till föräldrarna och familjen.48
Därtill har efterkrigstiden även präglats av att barn fått en starkare eko nomisk ställning, samtidigt som barns inflytande falniskt ökat genom att de på ett tydligare sätt blivit ett föremål för föräldrarnas affektion. Detta gör att barn på ett helt annat sätt än under tidigare generationer fått tillträde till de vuxnas sfår genom bland annat utbildning och massmedia.49 I andra avseen den, såsom exempelvis arbetsliv, kan man istället hävda att barn avskärmats från vuxenlivet. Därtill har barns ökade emotionella värde även inneburit en ökad kontroll över barns och ungas liv i strävan efter att minimera olika risker i deras livsmiljö.50 Denna utveclding kan även ses som ett slags kolonialisering av barndomen från de vuxnas sida, där barns frihet begränsats genom att de exempelvis avskärmades från arbetslivet och därigenom infantiliserades.51
Mot bakgrund av detta kan man hävda att det är en minst sagt omväl vande och till viss del motsägelsefull bild som tidigare forskning givit av hur synen på barn förändrats under 1900-talet. Det finns därför ett behov av mer forskning på området, särskilt gällande skillnaden mellan olika länder och olika uppväxtmiljöer. Exempelvis kan generella utvecldingslinjer som byg ger på forskning rörande förhållanden i USA inte automatiskt överföras till en svensk kontext.52 Det krävs således mer forskning för att se i vilken mån 46. Qvarsebo (2006), s. 180-182.
47. Sjöberg, Mats, "Att fostra ett skolbarn: den nya skolan och barndomens förändring 1950-
1970", i Sandin, Bengt & Hallden, Gunilla (red), Bamets bästa: en antologi 0111 barndomens innebö1der och välfa1dens organisering (Lund 2003), s. 91-93.
48. Se ex. Sandin, Bengt & Hallden, Gunilla, "Vålfårdsstatens omvandling och en ny barn dom'', i Sandin, Bengt & Hallden, Gunilla (red), Barnets bästa: en antologi om barndomens innebörder och välfärdens organisering (Lund 2003), s. 17-18.
49. Massmedias betydelse för barndomens försvinnande har framförallt framhållits i Neil Post mans Den förlorade bamdomen. Där understryks att särskilt sedan televisionens inträde i var mans hem, så har barn inte bara fatt tillträde till den vuxna världen, utan barn inkluderas även i en vuxen kontext. Postman, Neil, Den förlorade barndomen (Stockholm 1984), s.
93-104, 133-138.
50. Cunningham (2005), s. 188-194.
51. Heywood (2007), s. 44.
52. En viktig falctor i detta sammanhang är i vilken talet olika länder kom att urbaniseras. Som Sjöberg framhåller finns det tydliga skillnader mellan den utveckling som Zelizer finner i
Barn från Mars Skolungdomens vapenövningar den generella utvecklingen i västvärlden stämmer överens med utvecklingen i Sverige.