Stadslandskapet rymmer en mängd olika platser som används på många olika sätt. Dessa platser kan vara såväl tillgängliga som avgränsade. Men vilka som förstås som det ena eller det andra är inte för evigt givet. Snarare är det så att de förändras både genom strukturella omvandlingar och genom de sätt som människor brukar dem på. Inte sällan är dessa aktiviteter något helt annat än vad platserna ursprungligen planerades för. Jag tar den franske sociologen Henri Lefebvres teoretiska perspektiv till hjälp för att visa att bunkrar och skyddsrum .omvandlas såväl materiellt som symboliskt. Hans rumsliga teori är särskilt användbar eftersom den inte enbart inlduderar uppfattningar och tolkningar av rum utan även lyfter fram själva livet i rummet. Platser förstås därmed som formade i växelverkan mellan det symboliska och det materiella. Denna förändringsprocess påverkas av såväl föreställningar som praktiker där tid och rum samverkar. Därmed behövs både tillbakablickande och framåt blickande ingångar för att belysa bunkrars och skyddsrums civila bruk och betydelse efter kalla krigets slut.10
Kalla krigets slut innebar samhälleliga förändringar på både global, natio nell och lokal nivå. Stora arealer av övergivna övningsområden, ett stort antal tomma militära byggnader och mängder av bunkrar och skyddsrum behövde möta nya ändamål, aktiviteter och brukare. Den stora variationsrikedomen i det postmilitära landskapet inlduderar därmed både planerade och oplane rade platser såväl som tillrättalagda och gränsöverskridande sätt att använda platserna. Runt om i världen ägnar sig människor åt en mångfald av nya civila aktiviteter som inte ursprungligen var avsedda för dessa tidigare uteslutande
Militärhistorisk tidsl,rift 2013
militära platser. Det är människors handlingar och erfarenheter som lösgör dessa rum från sina tidigare betydelser och som skapar nya betydelser som kan vara vitt skilda från ursprungliga syfte. l l
Folkbruk
Redan efter andra världskrigets slut förlorade de flesta bunkrar och skyddsrum i den västra delen av Europa sin huvudsakliga betydelse som skydd för be folkningen vid bombningar och luftangrepp. detta behöll dessa rum till exempel i många västtyska städer en viktig betydelse i människors urbana var dag. Förutom att användas som lagerhallar, värmestugor och nödbespisningar fick många bunkrar tiden efter krigsslutet fungera även som bostäder åt flyk tingar, utbombade, fördrivna och demobiliserade.12 Vissa bunkrar omvand lades till och med till hotell, biografer, barer och bordeller. 13 På så sätt kan bunkrars betydelse andra världskrigets slut beskrivas som "socialpolitiska ikoner".14
Efter andra världskriget etablerades emellertid få nya bunkrar som skydds och tillflyktsrum i före detta Västtyskland, vilket den tyske historikern Malte Thiessen har visat. Enligt honom berodde detta på att bunkrar sågs som "särskilt cyniska symboler för naiva säkerhetsillusioner", detta med tan ke på att enbart en bråkdel av befolkningen under en högst ett par veckor kunde hoppas på ett atomsäkert skyddsrum i händelse av atomkrig. 15 Dess utom skulle den värld som väntade efter en atombombsattack med största sannolikhet inte kunna erbjuda en särskilt människovänlig livsmiljö utanför skyddsrummet.16 Detta innebär att tyska bunkrar närmast uteslutande präglas av minnen av nationalsocialismens platser och Som sådana repre senterar de en modernismens arkitektur där våld och makt tagit sig rumsliga uttryck.17 Generellt kan bunkrar beskrivas som materiella bevis på deras upp hovsmäns rädslor. Den amerikanske journalisten och författaren Tom Vander- 11. Franck, Karen A. & Stevens, Quentin (red.), Loose Spt1ce: Possibility t111d Diversity in Urbt111
Lift (New York 2006).
12. Hesse, Hans & Purbus, Elke "Vom Luftschutzraum zum Denkmalschutz Bunker in Köln'', i Marszolek & Buggeln (2008), s.61-74.
13. Friedrichs (2008), s. 245-260.
14. Thiessen, Malte 'Von <ler 'Heimstätte' zum Denkmal:Bunker als städtische Erinnerung- sorte - das Beispiel Hamburgs", i Marszolek & (2008), s. 45-60.
15. Ibid.
16. Friedrichs (2008), s. 245-260.
17. Marszolek, Inge & Buggeln, Marc (red.), (2008).
Bombsäkert- Civilt bruk av bunkrar och skyddsrum
bilt beskriver bunkrar som abstrakta domedagsscenarier i hård betong och att de som sådana fysiskt förkroppsligar det förflutnas mardrömmar och skräck.18 I mars 2010 såldes för 220 000 kronor en av de kärnvapensäkra bunkrarna på den engelska landsbygden på Ebay. Enligt en artikel i Svenska Dagbladet var efterfrågan på en sådan tvårumsbunker drygt fyra meter under marken stor, men att de människor som köpt en bunker för att bruka den som som marställe ofta blivit desillusionerade. Bunkrarna är inte gjorda för att bo i och de ligger ofta långt från samhällelig service.19 Att omvandla en bunker till per manent bostad visar sig ofta långt svårare än vad köparna förställt sig. Detta fick, enligt en artikel i tidningen Norra Skåne, en man erfara då han ansökte om bygglov hos miljö- och byggnämnden i Osby. Förutom att radonhalten i bunkern var allt för hög tillät kommunens detaljplan inte några bostäder i området. Dessutom uppfyllde bunkern inte de krav som satts av byggnadsla gen och Boverkets byggregler.20 Detta exemplifierar att ett civilt bruk av före detta militära bunkrar ofta försvåras av de stora krav sanering och drift som ställs vid en omvandling. Trots detta finns det många gånger ett stort in tresse att bruka de stora bergrummen civilt, vilket bland annat den över 5 000 medlemmar stora stockholmsbaserade facebook-gruppen "Hjälp oss att köpa en bunker" visar. Enligt en artikel i Dagens Nyheter har denna grupp haft pla ner att starta någon slags föreningsverksamhet i bergrummet. Oavsett vilket såg initiativtagaren det som ett "ädelt syfte som är värt att donera en slant till, om inte annat för att kunna titulera sig bunkerdelägare"
I den över 400 sidor långa tråden "Sveriges riksbunkrar" på internetforum et Flashback diskuteras och jämförs kunskap om ett flertal hemliga bergrums eventuella existens och syfte att skydda betydelsefulla personer i händelse av krig. Här florerar rykten och myter om bergrummen och dess verksamheter samtidigt som flera användare efterfrågar en högre sanningshalt och fakta granskade uppgifter. och andras påstådda erfarenheter av militära öv ningar med koppling till olika bergrum runt om i Sverige används som belägg för riksbunkrarnas vara och icke vara.
Kan inte komma med någon direkt konkret information men ifall det skulle finnas någon bunker i dignitet för att kunna användas som riks- 18. Vanderbilt, Tom, Survival City: Ad11ent11res Among the Ruins of Atomic AmeriClt (New York
2002).
19. "Bunker såld för 220 000", i Svenska Dagbladet 9 mars 2010.
20, "Stanley får inte något bygglov för sin bunker", i Norm Skåne 12 juni 2009. 21. Damberg, Jenny; "Hjälp oss köpa en bunker", i Dagens Nyheter 23 december 2008.
Militärhistorisk tidskrift 2013
bunker i Tivdeskogarna skulle jag bli förvånad. Är uppväxt inte allt för långt därifrån och har en farfar och gammelfarfar som har jobbat hela sina liv (sen typ 20-30 talet och framåt) i de skogarna och båda har stort intresse för historia/militärhistoria, hade en så stor anläggning som en <riksbunker, funnits där hade de troligtvis vetat nåt om det. Däremot finns det ett bergrum i Finnerödja inte långt från Tiveden som militären tidigare har lagrat olja och annat i, långt ifrån tillräckligt stort för något som skulle kunna tro att det är en 'riksbunker' men ibland kan bli det en höna av en fjäder ... 22
Få verkar emellertid ha gett sig ut på så kallad urban utforskning för att försöka säkerställa var just dessa riksbunkrar går att finna och hur de faktiskt har utformats. I stället är det riksbunkarnas roll och funktion i kalla krigets Sverige som oftast diskuteras. Signaturen "gärningsman" får exemplifiera de resonemang om Sveriges geopolitiska position under kalla kriget som ofta dy ker upp i tråden.
Jag har en pensionerad släkting som en gång i tiden var en höjdare inom FM och haft lite ett ansvar för bergsrum, bunkrar etc, kan inte gå in på grad eller så för att inte röja min eller hans identitet men det handlar om en som tillhört toppskicktet. Eftersom jag läst lite om "riksbunkrar" här på flashback så kände jag mej tvungen för ett tag sedan fråga honom om det fanns något sånt och han undrade vad jag menade med det (antar att ordet riksbunker inte används i dom kretsarna), och jag sa att det var dit regeringen och högre ämbetsmän flydde vid krig och han blev allvarlig och nickade på huvudet och sa något i stil med «oh ja, visst finns det såna» och blev tyst och fokuserad och jag ville inte pressa honom för det syntes att tystnadsplikten är något som han tar väldigt hårt på. / ... / Han är även övertygad om att ryssarna känner till dom flesta om inte alla bunkrar för han nämnde två svenska spioner och en av dom som gav så mycket information till Sovjet att hela försvarsmakten fick ändra om hela sin struktur. Men han berättade öppet om vilkas städer som faktiskt finns/fanns under marken och hur allt är planlagt in i minsta detalk (sic), hur psykologer valt att forma rum och fårg, att det finns lokaler tänkt att vara som apotek och mataffårer för att skapa en så naturlig miljö som det går under marken etc. 23
22. Flashback forum, signaturen "Roger Workman", 5 augusti 2008, nedladdad 2013-06-13. Stavning enligt originalet.
23. Flashback forum, signaturen"Gärningsman", 5 maj 2009, nedladdad 2013-06-13.
Bombsäkert Civilt bruk av bunkrar och skyddsrum
Förutom dessa mer mytologiserande inlägg finns på webben även ett flertal bloggare som ägnar sig åt att beskriva och diskutera bunkrar och skyddsrum och hur dessa byggdes och etablerades i Sverige under kalla kriget. I sin blogg "Kalla krigets historia" och på facebook-kontot med samma namn skriver Hans J om kalla krigets mer eller mindre kända historia där han konstaterar att "det kalla krigets krav formade hela vårt samhälle på fler sätt än man först kan tro" .24 I flera blogginlägg har Hans J intresserat sig för skyddsrummen i Stock holm med en strävan att bortom de skrönor och myter" som beskriver vad som döljer sig under marken i den svenska huvudstaden. Här behandlas ingå ende bland annat atomgaraget under Klara kyrka, skyddsrummet Johannes och Katarinabergets skyddsrum. Bloggaren kombinerar sin beskrivande och i viss mån samhällsanalyserande text med såväl historiska som nytagna fotografier och illustrationer över skyddsrummen.25 På så sätt följer Hans J den struktur som Sveriges Televisions serie "Hemliga svenska rum'' anlägger, där en jour nalist besöker ett antal ofta före detta militära platser och anläggningar. Med rubriken "Det här handlar om det hemligaste av allt hemligt" åker journalisten i ett av avsnitten till "Sveriges reservhuvudstad". Avsnittet handlar om samma riksbunker som ägnats så stor uppmärksamhet i Flashback-forumet.
På nätets forum om urban exploration är frågan om var den så kallade Riksbunkem är lokaliserad? Det är alltså platsen för var rikets ledning ska befinna sig i händelse av krig. Det är ett ständigt återkommande och hett diskussionsämne. I dag ska vi berätta var den har funnits, var den idag kan vara lokaliserad. Riksbunkern är internet-termen för platsen där regering, riksdag och kungahus ska ta och skyddas i händelse av krig. För första gången i svensk tevehistoria berättar vi hur man resonerat och planerat runt rikets säkerhet och ledning.26
Ar 2008 började författarna till den stora Bunkerboken, Tim Eriksson och Alexander Olsson, sin dokumentation av militära platser och områden som tidigare dolt sig bakom förbudsskyltar och avspärrningar, "innan det försvann helt". Visserligen handlar inte boken enbart om bunkrar men författarna har valt att sammanfatta allt från små skyttevärn till stora kustartillerianläggningar 24. http://hjak.se/info/, nedladdad 2013-06-13.
25. Se även journallisten Johan Lindbergs blogg i Svenska Dagbladet "Mitt Stockholm" och inlägget "Här skulle Stockholm skyddas från en atombomb". http://blog.svd.se/mittstock holm/2013/09/ l 7 /har-skulle-stockholm-skyddas-fran-en-atombomb/, nedladdad 2013- 09-17.
26. http:/ /www.svt.se/hemliga-svenska-rum/#./det-har-handlar-om-det-hemligaste-av-allt hemligt? &_suid= 13 78637 6690600715 271194577 4626, nedladdad 2013-08-21.
Militärhistorisk tidskrift 2013
med detta begrepp. Boken är deskriptiv och presenterar fakta och bilder från platser som det enligt författarna enbart är mycket få personer som tidigare har sett. Genom sitt bidrag vill de bevara en del av den svenska militärhisto rien som "gått förlorad för alltid". 27
Den tidigare nämnda boken Vad är en bunker? publicerades år 2005 och var den första i raden av publikationer som ger vägbeskrivningar och gui der till militära lämningar i Sverige och i Norden.28 De flesta av denna ka tegori böcker är skrivna av militärhistoriskt intresserade personer, de riktar sig till militärhistoriskt intresserade personer och har i flera fall getts ut på förlaget Fort och Bunker. Syftet med dessa publikationer är sammantaget att visa vägen till militärhistoriskt intressanta sevärdheter som riskerar att falla i glömska. Särskilt i boken Stockholms glömda bunkrar betonas vikten av att synliggöra de mer problematiska sidorna av den svenska historien. Här anges även koordinater och ges instruktioner till urbana utforskare som vill finna de militära lämningar som finns kvar i stadslandskapet.
Bunkrar och skyddsrum ges i detta folkliga bruk särskilda symbolvärden som har mycket lite med ekonomiska värden att göra. Snarare handlar det i stor utsträckning om människors behov att känna delaktighet i den lokala mil jön och att knyta sina egna erfarenheter till denna postmilitära kontext med
mörka förtecken. 29 Under närmare 70 år av 19OO-talet präglade krigshot den svenska samhällsstrukturen. Särskilt kalla kriget är en epok i kulturhistorien då mycket var hemligstämplat och sällan uppmärksammats som en otrygghet i den svenska vardagen.30 Det folkliga bruket av bunkrar och skyddsrum visar på värdet i att synliggöra och försöka förstå dessa platsers tidigare så hem liga men även vardagliga betydelse för människor, såväl i det förflutna som i samtiden. I det postmilitära landskapet kan de nu övergivna bunkrarna sägas bli symboler för medborgarnas trygghet och säkerhet under en epok före kalla krigets slut då hot och oro formade såväl världsordning som vardagsliv. 27. Eriksson, Tim & Olsson, Alexander, Bunkerboken: Hundra år av svenska kustbefiistningar
(Skurup 2011).
28. Se t.ex. Högberg, Leif & Ohlsson, Jan Erik, Militär utflykt: En vägvisare till militärhistoriska sevärdheter i Sverige, (Skurup 2006) & Noren, Karl-Gunnar, Stockholms glömda bunkrar: Guiden till andra världskrigets fasta jö,war (Stockholm 2007).
29. Jfr Svensson, Birgitta. "Kulturarv och identitetspolitik", i, Jönsson, Lars-Eric & Svens son, Birgitta (red.), I industrisamhällets slagskugga: Om problematiska kulturarv (Stockholm
2005), s. 138-152.
30. Jfr Cronqvist, Marie "Kalla krigets eftersläpningar", i, Linderoth, Andreas (red.), Kriget som aldrig kom: 12forskare om kalla kriget (Karlskrona 201 la), s. 210-219.
Bombsäkert- Civilt brul, av bunkrar och skyddsrum