Just Charlotta Wolffs tidigare nämnda forskningar indirekt, sökarlju set på en annan, central frågeställning rörande utlandstjänsten. Vad lärde sig egentligen en svensk officer utomlands och vad tillförde den hans professio nella kunnande? Frågorna är självfallet lättare att ställa än besvara. Även om vi kan följa hur lång tjänstgöring en hemvändande officer gjorde anspråk på att fa tillgodoräkna sig, så är det desto svårare att beräkna i hur hög grad den kvantitativa meriten åtföljdes av en kvalitativ merit. Om en officer i fransk tjänst tillbringade en betydande del av sin tjänstetid vid hovet i Paris eller i andra socialt viktiga sammanhang, men borta från sitt förbands garnisons ort, vad tillförde då tjänsten honom? Läsandet av nylandsdragonen Carl Jo han Aminoffs dagbok från hans nio år i den franska armen under 1750- och 1760-talen belyser fluktuationerna mellan traditionell militär tjänst, i fred el ler krig, och sociala aktiviteter tydligt.53
Nu bör vi komma ihåg att också tjänst hemma i fredstid inte alltid innebar en utveckling av den egna professionen, snarast tvärtom. Övningstiderna för armen skars ned i samband med besparingar under hela frihetstiden, men beskars också av politiska skäl (militära förband fick till exempel inte dras samman under pågående riksdag). I den indelta armen tillbringade officerarna huvuddelen av året på sina boställen och redan i samtiden talade man om "lantjunkare i vapenrock" snarare än professionella officerare.54 Undantag 52. Odelberg, Wilhelm, "Två svenskar under Union Jack. Hans Fredrik Wachtmeisters och
Fredrik Henrik von \%Idens journal från fregatten Phoenix från begynnelseskedet av de amerikanska koloniernas uppror, 4 augusti 1775 till den 13 december 1776", i Forum 11111111/e. Utgiven av Sjöhistoriskt1 smnfimdet (Stockholm 1955).
53. Bruun, Patrick, Vard11g;;·lit och sjuårskrig: Upplevt och beskrivet 11v den 11yliindske dmgo11en Carl Johan Aminojf(Helsingfors 1994).
54. Nilsson, Nils-Göran, "Rank or Command? The Use ofBrevet Rank in Eighteenth Century Swedish Army and Its Consequenses for the Modern Historian", i Mörner, Magnus & Svensson, 1bommy (red.)., Classe,� Stmta and Elites: Essays 011 Nordic Stmtific11- tio11 in Nordic and 1bird \Vorld History (Göteborg 1988); Nilsson, Nils-Göran, "Övning och färdighet: Den indelta armens övningar och arbetskommenderingar 1685-1805", i Ericson (Wolke), Lars (red.), Med spade och gevär: Rapport fi'lin symposium om det militiim indel11i11gsverket, Axeval/11 1988 (Stockholm 1989); Nilsson, Nils-Göran, "Den gustavian- 1
39
Militärhistorisl< tidskrift 2013
fanns självfallet, inte minst i Göran Magnus Sprengtportens idoga utveck lande av teori och praktik bland officerarna i Savolaxbrigaden under 1770-ta let. Sprengtporten är intressant eftersom han som få samtida kombinerade praktisk stridserfarenhet med ett djupt intresse för boklig bildning. Han hade också en kortare tid följt den ryska armen i norra Tyskland under det pom merska kriget, men även som krigsfånge vistats i den preussiska armen. Just från preussarna förvärvade han insikter i det lilla kriget, den flexibla striden med små, lättrörliga förband, en ide som han senare utvecklade i Savolax.55
Utlandsresorna klingar av
Den här utvecklingen med ett betydande antal svenska officerare som reser utomlands för att tjänstgöra i främmande krigsmakter går delvis på tvärs mot en helt annan utvecklingslinje. Under intryck av upplysningen ökar under 1700-talet kravet på en formaliserad officersutbildning, med allt större in slag av teoretisk utbildning. Detta gällde till en början flottan, artilleriet och fortifikationen, där kunskaper i matematik, fysik med flera ämnen hade en uppenbar nytta, men spreds så sakta även till resten av krigsmakten. Tillkom sten av militärskolorna i Karlskrona 1756, Haapaniemi 1779 samt flera för bandsskolor och slutligen skapandet av krigsakademien på Karlberg 1792 är en återspegling av denna, internationella, utveckling.56 I det perspektivet blev utlandstjänst "enbart" för att skaffa sig "praktisk erfarenhet" steg för steg nå got otidsenligt, men det hann inte slå igenom inom innan den franska revolu tionen kom att sätta stopp för de flesta utlandsresor.
Efter 1791 upphörde större delen av resorna till Frankrike, sedan den kungliga armens förband inklusive Royal Suedois även formellt hade upp lösts. De politiska spänningarna lade självfallet också hinder, inte minst sedan Gustav IV Adolf från år 1804 helt vägrade att godkänna resor till Frankrike vars nya regim han djupt avskydde. Enstaka svenska militärer, som Gustaf Vilhelm afTibell (som åren 1798-1803 tjänstgjorde i den franska armen) tog sig ändå till Frankrike, framför allt före 1804, men de utgjorde undantagen som bekräftade regeln.57
ska armen", i Arceus, Gunnar (red.), Gustav 111-s 1yska krig (Stockholm 1992).
55. Ericson Wolke, Lars, Krigets ideer: Svenska tankar 0111 krigföring 1320-1920 (Stockholm
2007), s. 180-184.
56. Ericson (Wolke), Lars, "Krigsakademiens tillkomst och första tid, 1792-1819, i Norberg, Erik (red.), Kar/berg. Slott och Skola, Del l· Utbildning till officer 1 792-1992 (Stockholm
1992), s. 15-18.
57. Ericson Wolke (2007); Tingsten, Lars, Gusta/Wilhelm a/Tibell (Stockholm 1924).
Svensk militär i utlandstjänst, 1648-1762 ett försöl< till syntes
Flera år senare, på hösten 1813, deltog förband ur den svenska armen i den av kronprinsen Karl (XIV ) Johan ledda allierade Nordarmen i Tyskland. Sällan har svenska trupper varit så nära ett stort myteri. Bevarade brev och dagböcker från en rad officerare vittnar alla om samma sak, nämligen uppfattningen att man slogs på fel sida, tillsammans med preussare och ryssar, ja till och med kosacker, mot sina traditionella allierade fransmännen. Många officerare vitt nade i tysthet om att de egentligen ville byta sida och slåss med fransmännen, mot ryssarna för att återta det fyra år tidigare förlorade Finland.58 Dessa stäm ningar är inte bara uttryck för revanschtankar under intryck av de internatio nella politiska konjunkturerna år 1813, utan säkert också en mycket djupare återspegling av generationer av officerares tjänstgöring i den franska armen. Käll- och litteraturförteckning
Otryckta källor Riksarkivet, Stockholm Krigsexpedi tionen
Volym D 1 b: 1, 2 & .3 (Liggare över permissioner för officerare m.fl., 1759- 1763, 1764-1771 & 1772-1773)
Krigshistoriska samlingen
Volym M 1356 (Handlingar rörande svenska auxiliärtrupper mot turkarne och Frankrike 1686 och 1690).
Volym M 1357 (Handlingar rörande Rhenkåren 1690-91 och trupper i Hollandstjänst under 1680- och 90-talen).
Krigsarkivet, Stockholm Amiralitetskollegium, kansliet
Volym BI a (Registratur, 1758:4).
Volym E I a (Kungliga brev 1756, 1758 & 1763). Armens pensionskassa
Volym Meritband 4-5 och Meritband 22. Biograficasamlingen
Johan Meijer
Alexander Svanestierna
58, Ericson (Wolke), Lars, "Döbeln och Karl Johan: två svenska fältherrar", i Arstad, Knut (red.), Haerforeren: kritisk lys påfeltherrerol!en 1800--2000 (Oslo 2002).
Militärhistorisk tidskrift 2013
Manuskriptsamlingen Volym VI:22 (Handlingar) Rullor -1723
Volym 1690:6 & 8 (Värvade regementen i Sverige, I och Värvade regemen ten i Sverige IL Del 2).
Volym 1690: 9, 10, 11 & 12 (Garnisoner i Pommern, Wismar, Holstein och Bremen. Januari-augusti 1690).
Volym 1690:16 (Garnisonen i Wismar 1690). Volym 1690:17 (Trupper i Bremen-Verden 1690). Volym 1690:18-20 (Auxiliärkåren vid Rhen, Del 1-3).
Volym 1691:15 (Trupper i Pommern. Del I, januari-februari 1691). Volym 1691:21-23 (Trupper i Pommern, oktober 1691. I & II samt Trup-
per i Pommern, november-december 1691).
Volym 1691 :24 (Pommern, Bielkes kavalleriregemente). Volym1691:25 (Pommern: Generalmönsterrullor 1691).
Volym 1691:26 & 27 (Wismars garnison. Del 1, januari-juni 1691 och Del 2, juli-december 1691)
Tryckta källor
Bruun, Patrick, Vardagsslit och sjuårskrig: Upplevt och beskrivet av den nyländske dragonen Carl Johan Aminojf(Helsingfors 1994).
Johansson, Ulla, Rulla över befälskårerna vid Sveriges arme och flotta 1755 (Stockholm 1976).
Kugelberg, Arvid, Kungl. Första livgrenadjärregementets historia, Femte delen: Biografiska anteckningar om officerare med vederlikar 1619-1901 (Stock holm 1930).
Landahl, Sten, Sveriges ridderskaps och adels riksdagsprotokoll från och med år 1119. T)ugosjunde delen, 1769-1110. Volym I, 22 april-24 oktober 1769 (Stockholm 1962).
Lewenhaupt, Sten, Svenska högre ämbetsmän från 1634 (Stockholm 1961). Modee, R. G., Utdrag Utur alle ifrån den 1. Decemb. 1118 utkomne Publique
Handlingm; Placate1; Förordningm; resolutioner Ock Publicationer. Första Delen tilAr 1730 (Stockholm 1742).
Modee, R. G., Utdrag utur alle ifiim ... Sjette Delen til 1758 års slut (Stock holm 1761).
Svensk militär i utlandstjänst, 1648-1762 ett försök till syntes Litteratur
Arteus, Gunnar, Krigsmakt och samhälle i frihetstidens Sverige (Stockholm 1982).
Arteus, Gunnar, "Adam Ludvig Lewenhaupt", i Vetenskap som livsäventyr: Samhälle, krig och historia: Festskrift till GunnarArteus (Stockholm 2001). Axel-Nilsson, Göran, "Regementet Le Royal Suedois", i Meddelande från
Kungl Armemusemn 32 (Stockholm 1971).
Beckman, Margareta, Under fi-ansk fana! Royal Suedois: Svenskt regemente i fransk tjänst 1690-1791 (Stockholm 1995).
Birclc, Erik Ludvig, General Tolls krigsplan år 1788: Dess utjörtmde och sam manbrott (Diss., Helsingfors 1944).
Carlsson, Sten, Bonde-präst-ämbetsman: Svensk ståndscirkulation fi'ån 1680 till våm dagar (Stockholm 1962).
Childs, John, Annies and Warfare in Europe 1648-1789 (Manchester 1982). Corvisier, Andre, Annies and Societies in Europe 1494-1789 (Bloomington,
IN. 1979).
Duffy, Christoph er, 1he Military Experience in the Age of Reason (London/New York 1987).
Engström, Johan, "Skandinaviskt krigsväsen under mellersta järnåldern", i Meddelande 52. Armemuseum 1992 (Stockholm 1992).
Ericson (Wolke), Lars, "Krigsakademiens tillkomst och första tid, 1792-1819, i Norberg, Erik (red.), Kar/berg. Slott och Skola, Del L· Utbildning till officer 1792-1992 (Stockholm 1992).
Ericson (Wolke), Lars, Svenska frivilliga: Militäm uppdrag i utlandet under 1800- och 1900-talen (Lund 1996).
Ericson (Wolke), Lars, "Armen är under Alperna ... och garnisonerna kring hela Tyskland: Den svenska krigsmakten i Östersjöområdet från 1590-ta let till 1670-talet", i Ericson (Wolke), Lars (red.), Vägen till Westfaliska fi-eden: Sverige och trettiotiriga kriget (Lund 1998).
Ericson (Wolke), Lars, Svenska knektar: Indelta soldate1; ryttare och båtsmän i krig och fred (Lund 2002).
Ericson (Wolke), "Döbeln och Karl Johan: två svenska fältherrar", i Arstad, Knut (red.), Hae1foreren: kritisk lys på foltherrerollen 1800-2000 (Oslo 2002).
Ericson Wolke, Lars, Krigets ideer: Svenska tankar om krigfih'ing 1320-1920 (Srockholm 2007).
Militärhistorisk tidskrift 2013
Ericson Wolke, Lars, Sjöslag och rysshä1jningar: Kampen om Östersjön under stora no1diska kriget 1700-1721 (Stockholm 2012).
Holst, Walfrid, "Fredrik I", i Svenskt Biografiskt Lexikon. Häfte 78 (Stockholm 1965).
Ilmakunnas, Johanna, Ett ståndsmässigt liv: Famiijen von Fersens livsstil på 1700-talet (Helsingfors/Stockholm 2012).
Landberg, Georg, Den svenska utrikespolitikens historia. [·3, 1648-1697 (Stockholm 1952).
Larsson Esbjörn, Från adlig uppfostran till borgerlig utbildning: Kungl. Krigsa kademien mellan åren 1792 och 1866 (Diss., Uppsala 2005).
Larsson, Mats G, Väringar: Nordbor hos kejsaren i Miklagård (Stockholm 1991).
Malmström, Oscar, Nils Bielke och kriget mot turkarna 1684-1687 (Stock holm 1895).
Murdoch, Steve (red.), Scotland and the Thirty Year 's Wtir: 1618-1648 (Leiden 2001).
Nikula, Oscar, "Militärkonseljen 1762-1769, i Historisk Tidskrift for Finland 1961.
Nilsson, Nils-Göran, "Rank or Command? The Use of Brevet Rank in Eigh teenth Century Swedish Army and Its Consequenses for the Modern His torian", i Mörner, Magnus & Svensson, Thommy (red.)., Classes, Strata and Elites: Essays on Nordic Stratification in Nordic and Third World History (Göteborg 1988).
Nilsson, Nils-Göran, "Övning och färdighet: Den indelta armens övningar och arbetskommenderingar 1685-1805", i Ericson (Wolke), Lars (red.), Med spade och gevär: Rapport från symposium om det militära indelningsverket, Axevalla 1988 (Stockholm 1989).
Nilsson, Nils-Göran, "Den gustavianska armen'', i Arteus, Gunnar (red.), Gustav III-s ryska krig (Stockholm 1992).
Odelberg, Wilhelm, "Två svenskar under Union Jack. Hans Fredrik Wacht meisters och Fredrik Henrik von Waldens journal från fregatten Phoenix från 'begynnelseskedet av de amerikanska koloniernas uppror, 4 augusti 1775 till den 13 december 1776", i Forum navale. Utgiven av Sjöhistoriska samfundet (Stockholm 1955).
Screen, J. E. 0., The Anny in Finland during the Last Decades of Swedish rule (1770-1809) (Helsingfors 2007).
Sjöstrand, Wilhelm, Grunddragen av den militära undervisningens uppkomst och utvecklingshistoria i Sverige till år 1792 (Diss., Uppsala 1941).
Svensk militär i utlandstjänst, 1648-1762 - ett försök till syntes
Säve, Teofron, Sveriges deltagande i sjuåriga kriget åren 1757-1762 (Stockholm 1915).
Thisner, Fredrik, Militärstatens arvegods: Officerstjänstens socialreproduktiva funktion i Sverige och Danmark, ca 1720-1800 (Diss., Uppsala 2007). Tingsten, Lars, GustafWilhelm afTibell (Stockholm 1924).
Wirilander, Kaarlo, Officerskåren i Finland under 1700-talet: En socialhistorisk avhandling om den finska armens officerare (Diss., Stockholm 1964). Wolff, Charlotta, Vänskap och makt: Den svenska politiska eliten och upplys
ningstidens Frankrike (Diss., Helsingfors 2005).
Wrangel, F-U, Origines et deduits du Royal Suedois actuellement 89e de ligne, (Paris 1914).
Åberg, Alf, "Svenska officerare i 1700-talets Preussen", i Släkt och Hävd 1973:3. Åberg, Alf, "Otto Vilhelm von Königsmarck i republiken Venedigs tjänst", i
Karolinska Förbundets Årsbok 1977.
Åkerhielm, Samuel, "Anna Åkerhielm (Anna Aggriconia)", i Meddelande 3 från Åkerhielmska Släktforeningen (Lund 1970).
Överståthållarämbetet 1634 16/10 1934 (Stockholm 1934).