Barriärer för cirkulär ekonomi inom dagligvaruhandeln

Denna studie mynnade ut i att 15 interna och externa barriärer som motverkar CE inom den svenska dagligvaruhandeln kunnat identifieras. Fyra av dessa är nya, och elva återfinns även i tidigare forskning. De som återfinns i tidigare forskning och är relaterade till livsmedel, förpackningar och butiksdrift är inte specifikt identifierade som barriärer för CE, men har likväl diskuterats som en utmaning för hållbarhet. Tabellen nedan presenterar de barriärer vi har identifierat utifrån den insamlade datan, med kontexten som en femte kategori.

Tabell 3. Sammanfattning av identifierade barriärer inom dagligvaruhandeln

Kategori Identifierade barriärer inom dagligvaruhandeln

Organisation Bristande intresse och kunskap Strategi ^{Minskad försäljningsvolym}

Starkt beroende av den linjära modellen

Ekonomi

Höga investeringskostnader Lägre priser på fossilt material Fokus på ekonomiska mätetal

Logistik ^{Bristande transparens inom försörjningskedjan} Kostnad för att rikta om överskottmat

Dagligvaruhandeln

Förlora helhetsbilden och putta matsvinnet framåt eller bakåt i kedjan Bristande kunskap hos konsument

Oförutsägbart eller oönskat kundbeteende Balansen mellan matsvinn och tomma hyllor

Olika förutsättningar för avfallshanteringar beroende på lokalisering Lagar kring förpackningsmaterial och livsmedel

Tidsbrist i butik

Tidigare forskning om barriärer för CE har visat att bristande intresse eller kunskap om CE kan försvåra förändringsarbetet (Tura et al. 2019, s.93–94). Av vår empiri kan vi konstatera att det i enstaka fall även är relevant inom dagligvaruhandeln. Det finns ett varierande intresse och kunskap om både CE och hållbarhet, och vissa sektioner och individer inom företagen lägger mer vikt på hållbarhetsfrågor än andra. Vår slutsats är att intresse och kunskap i princip

64

samverkar med varandra. Ifall bristande intresse och kunskap finns, blir det således mer komplicerat att genomföra organisatoriska justeringar. Trots att både brist på intresse och kunskap är en utmaning i vissa fall, anser vi att det generella intresset och kunskapen är god hos samtliga företag som deltog i vår studie.

Av de strategiska barriärer som identifierats återfinns minskad försäljningsvolym (Werning & Spinler, 2020, s.10). Detta kan anses vara en barriär då dagligvaruhandeln trots allt är en kommersiell verksamhet som går ut på att sälja livsmedel - vilket är omöjligt att kommersialisera på att vis än försäljning. Uthyrning är exempelvis inte en möjlighet för livsmedel, då det förtärs vid användning. Att införa CE på ett sätt som minskar försäljning är därav inte önskvärt och kan därför ses som en utmaning. Detta är även relaterat till barriären “starkt beroende av den linjära modellen” (Geng et al., 2012, s.222), då livsmedel äts upp och därmed inte går att återvinna, återbruka och återanvända. Vår slutsats är alltså att livsmedel som huvudsakligt verksamhetsområde innebär oundvikliga barriärer för företagen.

Gällande de ekonomiska barriärerna som framkommit även inom dagligvaruhandeln, återfinns exempelvis höga investeringskostnader (Kircherr et al., 2018, s. 258). Detta finner vi kan vara ett indirekt problem genom att det kan vara en barriär för producenterna, vilket i sin tur påverkar företagens möjlighet att välja en förpackning som är gjort av ett hållbart material. Kircherr et al. (2018, s. 258) presenterar även låga priser på fossilt material som en barriär. Detta återfinns till viss del även i vår kontext, trots att de i allmänhet verkar prioritera ett lite dyrare material för att inte bryta mot sina interna policys. Tura et al. (2019, s.94) presenterar ekonomiska mätetals dominans som en barriär. Det har under vår studie framkommit att ekonomiska mätetal även har ett utbrett fokus inom dagligvaruhandeln, och således påverkar beslut. Det framgår dock även att de ekonomiska mätetalen inte alltid är avgörande, att beslut kan tas som premierar hållbarhet före ekonomisk vinning. Empirin tyder även på en viss tidsbrist ute i butik, som påverkar exempelvis sortering och beställningsprecision. Barriären tidsbrist kopplar vi samman med barriären ekonomiska mätetals dominans, då vi antar att mindre fokus på ekonomiska mätetal hade inneburit mer schemalagd personal - och därmed mindre tidsbrist. Vår slutsats är alltså att ekonomiska barriärer förekommer även inom dagligvaruhandeln, trots att det inte är en avgörande faktor i alla beslut.

Av de logistiska barriärerna förekommer bristande transparens inom försörjningskedjan (Tura et al., 2019, s.95) som ett problem även inom dagligvaruhandeln. Denna slutsats baseras på exemplet med brödleverantörernas ovilja att redovisa hur överskottsbrödet hanteras. Det framgår alltså av tidigare forskning samt i vår studie att det är en barriär att få samtliga delar av försörjningskedjan att vara transparenta när det kommer till att dela information. I stort fick vi intrycket av att samarbetet och transparensen genom försörjningskedjan generellt är god. Werning och Spinler (2020, s.10) beskriver bland annat returlogistik som kostsamt och som en svårighet i det cirkulära logistikflödet. Eftersom livsmedel är speciellt i och med att möjligheten att återanvända de varor som har producerats inte existerar på samma sätt som inom tillverkningsindustrin, är denna barriär inte direkt applicerbar. Däremot är den applicerbar med en mindre justering, då det inom handeln istället handskas med att rikta om överskottsmat för att undvika att det kasseras. Detta belyser våra respondenter som någonting viktigt och aktuellt, att hitta ett sätt att förmedla maten vidare som ändå bär sig. Det framgick även av två intervjuer att det pågår ett forskningsprojekt för

65

att hitta mer effektiva sätt att rikta om överbliven mat, som ska överkomma problemet med kort tidsperspektiv och höga transportkostnader. Vår slutsats är således att logistiska barriärer även förekommer inom dagligvaruhandeln, fast i mindre utsträckning än i vissa andra kontext såsom industriell tillverkning.

Av de barriärer som främst är relaterade till dagligvaruhandeln, återfinns Teller et al. (2018, s.981)’s utmaning med oönskat eller oförutsägbart kundbeteende som en barriär. Samt andra externa omständigheter som vädrets påverkan. Dessa faktorer gör det svårt att prognostisera försäljningen. Kunderna är en unik faktor som definitivt påverkar hur hållbara och cirkulära dagligvaruhandeln kan vara, då deras behov och preferens trots allt måste uppfyllas för att verksamheten ska vara lönsam.

Det har framkommit att ökad kunskap är av stor vikt för att matsvinnet ska minimeras i större utsträckning hos konsumenterna (Aschemann-Witzel et al. 2017, s.37). Vår empiri visar att våra respondenter är av samma åsikt, ökad förståelse och kunskap hos konsumenterna är ett viktigt steg i att minska det totala matsvinnet. Detta är dock något företagen jobbar med, dels genom skyltning i butik men också genom andra initiativ. Det framgår dock även att det finns vissa svårigheter att ändra konsumenters beteende när det kommer till handel av dagligvaror, och att det är en långsam process.

När återbruk av förpackningar genomförs, finns risken att kemikalier utsöndras av det återvunna materialet. Detta är särskilt känsligt när det gäller förpackningsmaterial för livsmedel (Geueke et al., 2018, s.429). Denna faktor har identifierats som en barriär både inom forskningen, men även från respondenterna inom förpackningsområdet. De förklarar att denna faktor försvårar möjligheten till återbruk av de plaster som används i förpackningarna. På grund av uppsatta regler i Sverige angående material mot livsmedel, minskar möjligheten till att hitta ett material som är bra inom samtliga parametrar som beaktas. En annan utmaning, utöver den tuffa lagstiftningen kring livsmedel och förpackningsmaterial, är den långa tiden det tar att utveckla nya förpackningar och material.

Fyra nya barriärer har identifierats av oss genom att analysera det insamlade data. Den första är en extern barriär och utgörs av den begränsning en butiks placering i landet kan innebära. Dagligvaruhandlare finns lokaliserade runt om i landet, och alla kommuner har olika sätt att hantera avfall och matsvinn, vilket ger butikerna olika förutsättningar att arbeta med cirkulära lösningar. För att butikerna ska vara hållbara krävs en god avfallshantering, där allt avfall sorteras och återvinns. Organiskt avfall ska gärna användas för att framställa exempelvis biogas. Vissa kommuner kan inte erbjuda en optimal avfallshantering, men att förändra detta anses svårt då det är en faktor som inte kan hanteras internt.

Den andra barriären som framkommit är att det finns en viss tidsbrist i butik, vilket kan relateras till den specifika kontexten. Det har framgått att det i vissa fall finns en bristande möjlighet att lägga tid på att sortera det avfall som uppstår i butik, och att butikerna med fördel kunnat lägga mer till på att göra noggrannare beställningar. Detta innebär att allt avfall inte återvinns optimalt och att det blir mer matsvinn från mindre precisa beställningar, vilket minskar cirkuläriteten. Vi drar slutsatsen att tidsbristen i butik är starkt kopplat till den ekonomiska barriären “ekonomiska mätetals dominans”, och att mer personal skulle schemaläggas om mindre fokus lagts på ekonomiska mätetal.

66

Den tredje barriären som uppkom är vikten av att bibehålla en helhetsbild. Genom ett helhetsperspektiv finns bättre möjlighet att förhindra att matsvinn uppstår genom hela kedjan. En förlorad helhetsbild kan leda till att mat skjuts antingen till kunden eller till leverantören, vilket gör det svårare att minimera det totala svinnet.

Den slutliga nya barriären som våra respondenter har belyst, är den svåra balansakten mellan tomma hyllor och matsvinn. Detta är unikt för livsmedel och gäller främst för färskvaror, och är därmed kontextspecifikt för dagligvaruhandeln. Matsvinn är inte önskvärt i den cirkulära ekonomin då så lite som möjligt ska bli till avfall, varför detta är viktigt att överväga noggrant. Det stora dilemmat är i grunden att butikerna inte vill förlora kunder genom att låta hyllor riskera att gapa tomma, och beställer därmed hellre lite för mycket varor än lite för lite Detta resulterar i att mat ibland blir gammalt och måste kasseras. Att maten i butik hinner bli så gammalt att det måste kasseras, motverkas dock aktivt genom förbättringar i beställningsrutiner och beställningssystem, samt genom sänkta priser för varor nära utgångsdatum. Maten riktas även om eller förädlas i den mån det går.

Den allmänna slutsatsen från kartläggningen och identifiering av barriärer är att arbetet med CE i dagligvaruhandeln är mycket komplext, och att delar såsom organisation, ekonomiska och strategiska ställningstaganden, logistik, kundbeteende, samarbeten och lagar inte går att skilja från varandra, utan bildar gemensamt en helhet som företagen behöver arbeta med för att bli mer cirkulära i branschen. Att se helheten är dessutom av största vikt för att inte, som en respondent uttalade sig om, putta problem från en del i kedjan till en annan, vilket annars riskerar att motverka de positiva effekter som eftersträvas.