Tidigare identifierade barriärer som återfinns i dagligvaruhandeln

Enligt Tura et al. (2019, s.93–94) har utformningen av en organisation en påverkan på hur nya beslut fattas och hur enkelt förändring genomförs. Axfood, Coop och ICA har olika organisationsstruktur, vilket gör att förändringar och beslut i organisationerna kan skilja sig åt. Vid insamling av empiri har det framkommit att beslut inom organisationen hanteras på olika sätt beroende på ifall de är kedjestyrda, kundkooperativ eller decentraliserade. Att organisationens hållbarhetschef jobbar nära och kontinuerligt med företagsledningen anses vara till stor fördel för att få med hållbarhetsfrågan i affärsbesluten.

Tura et al. (2019, s. 93) menar att ett bristande intresse och kunskap har en påverkan på hur nya idéer mottas, vilket även har framkommit under empiriinsamlingen. Enligt några respondenter är det tydligt att olika delar av organisationerna lägger varierande vikt på hållbarhetsfrågan, och att graden kunskap och intresse skiftar både mellan de olika funktionerna på central nivå, men även bland de olika butikerna. Vi anser dock att både kunskap och intresse för hållbarhet generellt är god hos våra undersökta företag och att det tycks genomsyra verksamheterna, men att det alltid finns en fördel i att utöka kunskapen och intresset inom alla delar av organisationen ännu mer. Det är således ingen större barriär i denna kontext eftersom hållbarhetsfrågan är så pass prioriterad och utspridd i organisationen, men bristande intresse och kunskap kan trots allt utgöra en viss utmaning i enstaka fall.

Axfood, Coop och ICA har alla övergripande affärsstrategier som cirkulär ekonomi passar väl in i, då samtliga strategier innefattar fokus på hållbarhet och samhällsansvar. Detta betonas även av våra respondenter, i kombination med att intresset är stort i organisationerna. Flera av våra respondenter har tryckt på att intresset för hållbarhet har ökat det senaste

55

årtiondet, och att förändringar inte ifrågasätts på samma sätt som det hade gjorts ifall de aktuella strategierna hade tagits fram tidigare. Däremot ses det ändå svårigheter med att nå en fullständigt cirkulär verksamhet, då det i praktiken är många och tidskrävande förändringar som måste genomföras (Werning & Spinler, 2020, s.10). Det framkommer dock av empiriinsamlingen att det finns potential hos företagen att utveckla strategifrågorna för att bli mer cirkulära, exempelvis genom att tänka om gällande den övergripande affärsmodellen samt att skapa fler slutna kretslopp.

Det framgick även av intervjuerna att det jobbas aktivt från respektive företag med strategiska förändringar för att få en mer hållbar och cirkulär organisation, vilket även går att läsa utifrån deras Års- och hållbarhetsrapporter. Av de redan identifierade barriärerna som är relaterade till strategiska frågor verkar alltså de flesta inte förekomma nämnvärt inom kontexten dagligvaruhandel, detta då de redan har övergripande strategier med stark koppling till hållbarhet och CE, är villiga att satsa resurser på innovationer som bidrar till CE samt planerar långsiktigt. Vad vi kan se som en barriär är att det trots allt är en kommersiell verksamhet som baseras på försäljning, varför CE-lösningar som innebär minskad försäljningsvolym inte ses som attraktiva. Vidare är dagligvaruhandeln starkt beroende av den linjära modellen då huvudverksamheten är livsmedel, som förbrukas vid första användning och alltså inte kan återanvändas.

Höga initiala investeringskostnader är en av de mest förekommande barriärerna för CE i tidigare studier (Kircherr et al., 2018, s.268; Tura et al., 2019, s.92; Hart et al., 2019, s.3). Detta är även en indirekt barriär för företagen som deltagit i vår studie, då båda förpackningsexperterna förklarar att förpackningarna till deras egna märkesvaror till viss del är utelämnade till vilken maskinpark producenten har. Detta kan leda till begränsningar genom att exempelvis vissa hållbara material inte är kapabla att användas i en gammal maskinpark. För vissa nya och hållbara plaster kan till exempel en ny förslutningsanordning behövas, vilket kan innebära en stor investeringskostnad för producenten, något som det inte alltid finns utrymme för. På grund av denna ekonomiska utmaning för producenten kan alltså dagligvaruhandeln inte alltid välja det hållbara material som de önskar i sina förpackningar. Höga initiala investeringskostnader kan också ses som en direkt barriär gällande exempelvis solceller, då alla butiker inte har råd med en sådan investering. Särskilt inte när det dessutom ska beskattas, vilket ytterligare underminerar fördelen av driva butikerna med energi från solceller.

Vidare presenterar Kircherr et al. (2018, s.268) att låga priser på nyproducerat material kan utgöra en barriär, då fossilbränslebaserade plaster ofta är billigare än de miljövänliga plasterna. Detta är något som diskuterats i våra intervjuer, men det framkommer att Coop och Axfood ofta väljer det dyrare materialet för att hålla sig till sin policy. Till exempel berättar en respondent att de väljer att använda återvunnet PET-material till sina plastflaskor, istället för virgin PET som är billigare. Båda är bra val, men ur en miljöaspekt är redan återvunnen PET ett bättre val och därför väljer Axfood detta trots att det ur ett ekonomiskt perspektiv inte är lika bra. Denne respondent föreslår dock också att det bör införas högre skatter på fossil plast, just för att driva hela branschen framåt så att ingen ska välja ett “sämre” material av ekonomiska skäl. Ofördelaktiga priser på hållbara material är alltså en utmaning även inom dagligvaruhandeln, trots att företagen som deltagit i studien i stor utsträckning ändå väljer de mer hållbara alternativen över det mest ekonomiska.

56

Tura et al. (2019, s.94) presenterade även de ekonomiska mätetalens dominans som en barriär för CE. Detta nämns som en utmaning även inom dagligvaruhandeln, och en respondent menar att det fortfarande är relativt mycket fokus på ekonomiska mätetal i verksamheten, men att det aktivt jobbas för att komma ifrån det. Bland annat så har inköparna fått ett ytterligare mätetal som mäter andelen hållbara varor i sortimentet, för att skifta fokus från att endast mäta marginalkronor. Inom beslutsfattande verkar ekonomiska mätetal dock inte vara avgörande, då samtliga respondenter menar att det ofta tas beslut som inte har en klar ekonomisk vinning, eller som till och med är klart ekonomiskt underlägset ett mindre hållbart beslut. Företagen väljer även att lägga personalresurser på att medverka i olika projekt som inte genererar några kommersiella värden. Detta är ytterligare något som styrker att CE redan har en stark koppling till företagens övergripande strategier, som tidigare diskuterats. Våra respondenter från Coop nämner dock att det måste hittas någon typ av lönsamhet i arbetet, men att det inte måste vara en direkt ekonomisk lönsamhet. “Det är olönsamt att inte vara

hållbar”, som en av respondenterna förklarade det. En viss fokus på ekonomiska mätetal

kommer sannolikt aldrig undkommas eftersom det trots allt är en kommersiell verksamhet.

Kartläggning och analys av logistikrelaterade aktiviteter och utmaningar var tänkt att bygga på intervjuer med logistik och inköpsansvariga. Som tidigare nämnt gick det inte att få tag i respondenter från dessa verksamhetsområden på grund av den rådande situationen med covid-19. Denna analys och kartläggning bygger således på information från de respondenter som deltog samt respektive företags års- och hållbarhetsrapport. Utmaningar är av förståeliga skäl inget som presenteras i rapporterna, vilket innebär att vi främst utvärderat vilka av de tidigare identifierade barriärerna som eventuellt förekommer även inom dagligvaruhandeln.

Ett klart tema i vår empiriinsamling var samarbete genom hela värdekedjan. Det är något som samtliga respondenter antingen påpekat är viktigt eller beskrivit fungerar bra i dagsläget. Det förs kontinuerliga dialoger med exempelvis leverantörer, för att gemensamt åstadkomma hållbara innovationer som på ett eller annat sätt bidrar till CE. Ett exempel är Axfoods samarbete med Ryftes, där de tillsammans valde att frångå klass 1-klassificeringen på morötter, och följaktligen kunde sälja morötter som annars skulle blivit till matsvinn. Ett annat exempel är Coops samarbete med Volvo för att ta fram en kyld och eldriven lastbil är ett annat framgångsrikt exempel på samarbeten inom försörjningskedjan som bidrar till CE. Det finns alltså inget som tyder på att motstridiga mål och intressen är ett problem inom dagligvaruhandelns försörjningskedja, vilket Tura et al. (2019, s.95) presenterade som en barriär för CE inom en industriell kontext. Däremot presenterade Tura et al (2019, s.95) även bristande transparens inom försörjningskedjan som en barriär. Detta är något som tycks förekomma trots att det generellt verkar fungera bra. Exemplet på en sådan situation presenteras under 6.3 Matsvinn.

Av intervjuerna framgick det att samtliga företag jobbar hårt med transportfrågor för att minska sin miljöpåverkan till följd av transporter. Detta presenteras även i hållbarhetsrapporterna. De vanligaste åtgärderna är att ställa om till hållbara drivmedel, optimera transportsträckor och fyllnadsgrad samt att tillämpa ecodriving för att transporten ska kräva så lite energi som möjligt. Coop transporterar även med tåg, vilket är unikt för dem. Axfood å andra sidan har sin eldrivna lastbil, vilket de verkar vara ensamma om. Inom ICA arbetar de för att minimera antalet leveranser genom att köra med mer välfyllda lastbilar på

57

vägarna än vad som gjort tidigare. Då vi inte har haft möjlighet att intervjua någon med kunskap om detta område har vi inte kunnat identifiera potentiella utmaningar. De utmaningar som eventuellt kan existera inom detta område är sannolikt externa, och berör exempelvis teknologiska begränsningar och infrastruktur.

En av de tidigare identifierade barriärerna inom kategorin logistik var kostnaden för returlogistik. Eftersom mat förbrukas vid förtäring är returlogistik inte särskilt applicerbart, men vi ser däremot att denna barriär kan överföras till vår kontext fast som kostnaden för att transportera omriktat livsmedel. Vårt intryck är att det är en utmaning att hitta bra, billiga och effektiva sätt att rikta om livsmedel.

6.3 Matsvinn

Följande analys baseras på svaren från matsvinnstrategerna som jobbar centralt på sina respektive kedjor, men kompletteras även med insikter från butikscheferna. Det framgår tydligt i vår empiriinsamling att matsvinn är en prioriterad fråga inom den svenska dagligvaruhandeln. Det jobbas hårt både bland näringslivets aktörer och statliga institut för att hitta lösningar som ska minska svinnet genom hela kedjan, exempelvis genom branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel eller forskningsprojekt via Research Institutes of Sweden. Axfood, Coop och ICA har alla gedigen hållbarhetsrapportering, antingen i deras ordinarie årsredovisning eller i en separat hållbarhetsrapport. Vidare jobbar de med kommunikation till kund genom märkningar på förpackning samt skyltningar i butik. Tydlig kommunikation ska enligt Teller et al. (2018, s.993) ha en positiv effekt på företagets rykte och “brand image”, vilket i sin tur kan kompensera för eventuella extra kostnader som kan uppkomma av försök att minimera svinn.

En utmaning som nämns under våra intervjuer är att inte tappa helhetsbilden, och på så sätt råka skjuta matsvinnet framåt (till kund) eller bakåt (till leverantör) i kedjan. En av respondenterna upplever detta som ett problem gällande märkesbröden. Bröd som inte blir sålt skickas tillbaka till tillverkaren, som i sin tur inte kunnat redovisa för vad som sedan händer med brödet. Detta är ett bra exempel på den tidigare identifierade barriären bristande transparens inom försörjningskedjan (Tura et al., 2019, s.95), men även ett bra exempel på det Karin A menar med att problemet bara skjuts till en annan del av kedjan, vilket inte heller är hållbart eller bidrar till CE.

Mishra et al. (2018) belyser vikten av att involvera hela kedjan i arbetet mot minskat matsvinn, detta är något den svenska dagligvaruhandeln tycks vara duktiga på redan. Samtliga respondenter vittnar om kontinuerliga dialoger med leverantörerna, samt gemensamma krafttag för att minska matsvinn även ute hos konsument. För att minska svinnet hos konsumenterna föreslår Williams et al. (2012, s. 141) åtgärder såsom att designa förpackningar som minimerar svinn i syfte att minska svinnet hos kund, vilket är något både Coop, Axfood och ICA jobbar på i dagsläget. Aschemann-Witzel et al. (2017, s.33) föreslår åtgärder så som att utöka konsumenternas kunskap genom ett ökat informationsflöde. Detta för att de ska förstå vikten av att minska matsvinn och därmed agera annorlunda. Det här är något det jobbas aktivt med inom den svenska dagligvaruhandeln, men vår uppfattning från den insamlade datan är att det finns behov av ännu mer kunskapsutökande åtgärder mot konsumenterna. Ett exempel på initiativ relaterat till svinn hemma hos konsument är Coops

58

“Old Milk”-kampanj som är tänkt att motverka att mat (i detta fall mjölk) som fortfarande kan förtäras slängs i onödan. Även Axfood har presenterat initiativ för att minska svinn ute hos kund, bland annat med Willys koncept “Restakuten”. Utöver detta jobbar både Coop, Axfood och ICA med information ut till kund, via TV, sociala medier eller helt enkelt i butik.

Något som inte direkt lyfts fram i tidigare forskning, men som återkommer i intervjuerna, är den svåra balansakten mellan matsvinn och tomma hyllor. Teller et al. (2018, s.981) nämner ineffektiv butiksdrift och påfyllningspolicy som en barriär, vilket är relaterat till detta problem. Men den riktiga utmaningen, enligt en av respondenterna, ligger i avvägningen mellan utgångsdatum och tomma hyllor. En annan förklarar att tomma hyllor är dåligt för att kunden då väljer en annan butik. Utan kunder som en påverkande faktor i beslut kring varupåfyllnad skulle dagligvaruhandeln troligen haft mindre färskvaror på lager för att säkerställa att det säljs slut. Då hade risken för kassering av gammal mat varit försummande liten. Men med kunder som en påverkande faktor är det praktiskt taget omöjligt att låta butikshyllorna vara halvtomma i syfte att minimera svinnet. Den fina balansakten mellan matsvinn och utbud är alltså en barriär för att minska svinnet, även om företagen i största möjliga mån vill undvika att mat slängs på grund av den ekonomiska förlusten det innebär.

Teller et al. (2018, s.981) identifierade även oförutsägbart kundbeteende som en utmaning för minskning av matsvinn. Detta stämmer även för våra intervjuade företag. Till exempel nämner en av butikscheferna att kunder i större utsträckning har börjat ta de färskaste varorna först, och inte de äldre som oftast ligger längst fram på hyllan. Detta utgör såklart en barriär vid minskning av matsvinn och alltså även en barriär för att bli fullständigt cirkulär. Även andra externa omständigheter, såsom vädret, påverkar kundernas beslut vilket därmed gör att det kan vara väldigt svårt att förutspå. Det framgår dock av intervjuerna att både Coop och Axfood jobbar med att prissänka varor som på grund av olika omständigheter är nära utgångsdatum. Detta verkar vara framgångsrikt, och det blir sällan något kvar av det som rabatteras. Båda företagen skänker även överbliven mat till sociala organisationer, både från lager och butik. Det är upp till respektive butik att välja vart mat ska skänkas, men de flesta butiker har idag samarbeten med sociala organisationer, vilket minskar mängden matsvinn rejält.

En annan utmaning, som dock är svår att påverka, är hur det som trots alla dessa åtgärder ändå blir till organiskt avfall hanteras. Detta är framförallt svårt för att alla kommuner har olika hanteringar, och butikerna därmed olika förutsättningar. Men helst ska det gå till rötning och bli till biogas. Vissa kommuner har inte upphämtning av organiskt material, och andra kommuner har det men inte så att det går att slänga mat som fortfarande är förpackad. Detta leder till att organiskt avfall, som skulle kunna rötas, komposteras eller bli till djurmat, slängs i brännbart. Monica var inne på samma spår, men berättar också att de jobbar hårt för att ta fram guider så att det blir lättare för butikerna att se vilka möjligheter som finns.