Förpackning, material och avfall

I denna del av analysen diskuteras de svar vi har fått av respondenterna med förpackningar som ansvarsområde. En av de barriärer som har framkommit angående förpackningar är att vissa lagar och regler som finns i Sverige förhindrar en del av hur förpackningar kan designas. Det finns lagar som påverkar vilka material som är tillåtna att ha en kontakt direkt

59

med ett livsmedel, vilket då kan försvåra möjligheten att hitta ett förpackningsmaterial som är lämpligt ur många perspektiv, bland annat ur miljösynpunkt och hållbarhet. Tidigare studier har också kommit fram till att paketeringen av produkten påverkas av miljöaspekter, kostnaderna för leveranser samt kundnöjdheten (Rundh, 2013, s.1547). Det kan tolkas som att det inte är ett nytt fenomen utan snarare en pågående utveckling. Respondenterna inom förpackningarna belyser båda två att det är många faktorer som påverkar vilken design och vilket material som kommer till användning. Överväganden måste därför göras angående hur stora resurser som ska läggas på förpackningarna, vilket anses vara en barriär då det är en nödvändighet att förpackningar ska kosta för att kunna användas och uppfylla sitt ändamål, samtidigt som marginalerna på varor inte alltid är speciellt stora. Rundh (2013, s.1547) menar att nya förpackningslösningar ger större möjligheter till bättre resultat i hela kedjan. Det arbetas kontinuerligt med vilken grad förpackningar kan hanteras av respektive led. Genom att göra förändringar med materialval och funktion kan hanteringen få ett positivt utfall. Hur förpackningar är formade, med material och användning, kan även användas som en typ av marknadsföring för organisationen (Rundh, 2013, s.1550). En av respondenterna har poängterat detta, då det ses finnas möjlighet att upplysa konsumenter vilka hållbara aspekter som har tagits i anspråk vid utförandet av förpackningarna. Vilket kan ge en positiv bild ut till konsumenterna som även kan öka förståelsen om bland annat val av material. Dock framkommer det att det brukar kunna ta lång tid innan kunder själva agerar och förstår vikten av den förändring som gjorts, vilket ses som en svårighet för företagen.

Materialet plast är det som främst används vid paketeringen av livsmedel idag (Geueke et al., 2018, s. 491–492). En av anledningarna till det är att materialet har en förmåga att minska mängden matavfall tack vara de möjligheter som finns med plast, exempelvis en längre hållbarhet. Transporter kan även de gynnas av plastanvändandet, eftersom det har låg vikt och inte är skrymmande. Den längre hållbarheten är något som båda respondenterna belyser som en faktor till vilket material som ska användas vid utformning av nya förpackningar. Hanteringen förenklas, hållbarheten förlängas och matsvinnet kan således bli mindre. Ett hinder som ses med det höga plastanvändandet idag inom dagligvaruhandeln, är att all plast inte har möjligheten att återanvändas. Geueke et al. (2018, s. 492) har identifierat ett hinder med just förpackningar och cirkulär ekonomi, vilken är att de ofta kasseras kort efter användningen, så som det görs inom den linjära ekonomin. Detta är en barriär som en av respondenterna poängterade. Det finns idag, som tidigare nämnts, olika förutsättningar att sortera förpackningar beroende på varje kommuns avtal med den lokala avfallshanteringen. Beroende på var en butik är lokaliserad finns det olika kommunala riktlinjer i hur de ska hantera sitt avfall. Detta gör således att alla inte har samma förutsättningar att göra förändringar i sitt hanterande av avfall.

Återbruk av förpackningsmaterial är inte heller genomförbart i alla situationer eftersom kemikaliemängden som utsöndras från förpackningar då ibland kan öka (Geueke et al., 2018, s.492). Detta framkom även under de genomförda intervjuerna. För att öka möjligheten till mer återbruk har det satts upp krav inom dagligvaruhandeln för att minimera användandet av vissa kemikalier i förpackningar. Ett av företagen var relativt tidigt ute med kraven, men det har tagits efter av flera företag inom dagligvaruhandeln. Studien som gjordes av Gong et al. (2020, s. 2) angående vilka initiativ till återbruk som finns inom dagligvaruhandeln resulterade i att förändringar av hanteringen kan leda till motivation och nya möjligheter. Det har framkommit att det används Förpacknings- och Tidningsinsamlingens hantering inom

60

dagligvaruhandeln för att öka sorteringen i branschen. Vilket speglar det resultat Gong et al. (2020, s. 11) fick fram utifrån deras studie. Samtliga respondenter på central nivå betonade samarbetet mellan organisationerna kopplade till Svensk Dagligvaruhandel under intervjuerna. Med de gemensamma målen som finns uppsatta strävar de alla efter att nå dem. Detta belyses även i studien av Ma et al. (2020, s. 11), som visar att för att reducering av avfall ska kunna optimeras är ageranden från andra organisationer vid samma tillfälle nödvändigt. I den studien var det dock endast plastförpackningar som granskades.

6.5 Butiksdrift

Intresset för hållbarhet har visat sig vara stort även hos butikerna. Båda de butikschefer som responderade menar att majoriteten av de anställda är väldigt engagerade i hållbarhetsarbetet, och att det ofta är tydligt särskilt hos den yngre generationen. Båda butikscheferna menar att hållbarhet är väldigt aktuellt och att det diskuteras kontinuerligt i butikerna. Det pratas inte om cirkulär ekonomi på samma vis, men båda menar att de trots detta ämnar jobba så cirkulärt som möjligt genom exempelvis minimering av matsvinn och ordentligt avfallssortering.

Att butikschefer delar med sig av data till de anställda angående svinn i butik är något som Nyström et al. (2018, s.254) menar ger mer motivation till att minska matsvinnet. Såväl Willys och Coops butikschefer berättade att de kontinuerligt informerar de anställda om mängden matsvinn och förpackningsavfall som uppstår för att de ska få en insikt i hur de ligger till. De informerar även vilka förändringar som kan behöva göras för att nå ett bättre resultat. De riktlinjer som finns för mängden matsvinn i butik, samt hanteringen av den, kommer i viss mån uppifrån i organisationen. Nyberg et al. (2018, s.244) antyder att det är mycket upp till butiksägaren och butikschefen själva hur avfall ska hanteras. Men utifrån den data vi har samlat in verkar det inte stämma helt, istället beror det olika förutsättningar utifrån vilken kommun butiken är lokaliserad i, samt uppmaningar och riktlinjer från huvudkontoren. En svårighet som har framkommit angående hanteringen av avfallet är den tidsbrist som i dagsläget finns inom branschen. Bristen på tid är något som kan förhindra möjligheten att separera produkt från förpackning, vilket leder till att materialen inte sorteras separat. Detta går att koppla samman med Nyström et al. (2018, s.255)’s hypotetiska exempel med plastförpackningen runt gurkor. Anledningen till att gurkorna slängs utan att plasten tas bort är för att det tar lång tid och kräver arbetskraft, vilket i sin tur måste ersättas i löner. Vidare bekräftar detta en av respondenternas bild av att den största utmaningen är stressen ute i butik. Eftersom tid är pengar anser vi även att detta är en ekonomisk barriär i grund och botten. Kanske är det bra exempel på det vi diskuterade tidigt i analysen, alltså ett för stort fokus på ekonomiska mätetal och marginalkronor vilket gör att det inte bemannas med fler individer för att skapa mer arbetstimmar. Hade mindre marginaler godtagits, hade det kunnat bemannats bättre och avfallssortering eller beställningar skulle inte lida av bristen på tid.

På Coop i Piteå har de minskat sin energiförbrukning genom att bland annat minska temperaturen i butik och installera nya kylar och frysar som ska vara mer energisnåla jämfört med de som tidigare använts. De förändringarna som har gjorts har visat sig ha en positiv inverkan med en minskad användning av energi hos dem. Jones och Comfort (2018, s.3) har presenterar att solcellspaneler och värmepumpar kan göra butiker mer hållbara och cirkulära. Då paneler med solceller installerades på Willys tak i Stockholm var syftet att bli delvis självförsörjande. Den installationen gör således att annan typ av energiförbrukning minskar.

61

Att använda sig av mer hållbara lösningar i butik har Kumar och Polonsky (2019, s.25) visat resulterar i en högre kundnöjdhet. Respektive respondent har berättat om hur de arbetar med att minska svinnet, och även att få konsumenterna att förstå de förändringar som gjorts i butik för att bli mer hållbara. Exempelvis deras utförsäljning av skadade frukter och de kylar och frysar som numera kan förslutas. De jobbar med att förmedla information via skyltar både på fryslocken och bredvid frukterna. Förändringarna som gjorts i butikerna har fått en positiv respons från konsumenterna, och har även resulterat i minskat matsvinn och energiförbrukning.

62