Butiksdrift

Coop är i grunden ett konsumentkooperativ (Coop, u.å.a) och särskiljer sig därför från Axfood och ICA. Coop-gruppen består av Coop Sverige AB, Coop Butiker och Stormarknader AB samt 30 konsumentföreningar. Coop Sverige AB ägs av det Kooperativa Förbundet (KF) och Konsumentföreningen Stockholm (KFs), och verksamheten består bland annat av inköp, logistik, marknadsföring och online-handel. Utöver detta har bolaget även mandat att bedriva strategisk planering för hela Coop, vilket inkluderar Coops butiker och stormarknader, men även butiksverksamheten i konsumentföreningarna (Coop, u.å.b). Coop har 18,2% av dagligvarumarknaden (Delfi, DLF, HUI Research, 2018), och är därmed ungefär lika stora som Axfood. Det finns 659 Coopbutiker i Sverige (Coop, u.å.c). Coop har utöver deras e-handel sex olika butiksformat. De senaste formaten är Stora Coop och Coop. Äldre format som fortfarande finns, men ska fasas ut är Coop Nära, Coop Forum, Coop Konsum och Coop Extra. Gemensamt för alla butiker är att Coop vill erbjuda en butiksupplevelse i världsklass, att det ska vara enkelt och inspirerande att handla deras butiker. (Coop, u.å.c).

35

I Coops övergripande hållbarhetsstrategi framgår det att de strävar efter att integrera hållbarhet i deras samtliga rutiner och processer. Detta för att kunna garantera att hållbarhetsaspekterna är beaktade i allt som görs i organisationen (Coop Hållbarhetsrapport 2019, 2020, s.4). Deras hållbarhetsstrategi delas in i tre målområden; hållbar butik, hållbart sortiment samt hållbara leverantörer (Coop, u.å.d). För att leverantörer till Coop ska ses som hållbara måste avtal skrivas under där Coops uppförandekod implementeras, vilket långsiktigt ska bidra med ett mer hållbart sortiment (Coop, 2017, s. 22). Organisationens mål är att 100% av deras butiker, samt deras e-handel, ska drivas av förnyelsebar energi och även vara KRAV-märkta (Coop, 2017, s. 16). Grunden till strategin för hållbarhetsarbetet kommer ifrån FN:s globala mål för tillväxt, då Coops verksamhet har både indirekt och direkt påverkan på en majoritet av målen. Deras största påverkan föreligger inom mål 12, vilket har hållbar konsumtion och produktion i fokus (Coop Hållbarhetsrapport 2019, 2020, s.4).

Coop vill gärna kunna erbjuda ett lokalt och närproducerat sortiment, och jobbar därför aktivt med det. Det finns ett team av medarbetare på Coop som är dedikerat till att jobba med lokal mat, och för närvarande samarbetar Coop med cirka 700 lokala leverantörer för att kunna erbjuda ett kvalitetssäkrat lokalt sortiment i butikerna (Coops års- och hållbarhetsrapport 2018, 2019, s.17). Ett annat hållbart initiativ som genomförts av Coop och som bidrar till minskat matsvinn och därmed till den cirkulära ekonomin, är kampanjen “Old milk”. Kampanjen innebär att Coop tagit fram en doft av gammal mjölk i syfte att lära kunderna hur gammal mjölk luktar och uppmuntra till att använda sina egna sinnen för att förhindra att livsmedel slängs i onödan. Kampanjen vann även stora PR-priset år 2019, så idén bidrar inte bara till ett hållbarare samhälle, utan det var även en lyckad kampanj (Coops års- och hållbarhetsrapport 2018, 2019, s.17). Ett annat bra exempel på hur organisationen strävar efter hållbarhet och cirkuläritet är Coop Norra Djurgårdsstaden (Coop, 2017, s. 19). Driften av butiken sker till 100% av grön el från sol, vind och vatten, och byggnaden uppfyller också de krav som behövs för Miljöbyggnad Guld, vilket är den högsta nivån i Swedish Green Building Councils system för miljöcertifierade byggnader. Med LED-belysning i hela lokalen och värmeåtervinning från kylar och frysar drivs butiken av energismarta lösningar. Detta gör att driftkostnader är 50% lägre i jämförelse med en traditionell dagligvarubutik. Genom en kombinerad avfallssug och kvarn omvandlas det avfall som uppstår i butik till biogas, vilket är förnybart. För att kunna tillfredsställa sina kunders höga förväntningar på hållbarhet, ekologi och matglädje, är butikens sortiment utvalt efter dem (Coop, 2017, s. 19).

Det jobbas även aktivt med att minska miljöpåverkan genom att miljöanpassa transporter. Detta genom att fokusera på vilken typ av bränsle som används samt följa upp på transportörernas bränsleförbrukning. Coop jobbar ständigt mot en ökad fyllnadsgrad samt samkör och planlägger rutter så effektivt som möjligt (Coop, u.å.e). Dessutom kör de en tredjedel av sina transporter med tåg, vilket de är ensamma om i branschen. Detta minskar vägtransporterna med cirka 12 000 lastbilskörningar varje år, vilket innebär betydligt mindre koldioxidutsläpp (Coop, 2017, s. 17). Vidare har Coop ett samarbete med Volvo Lastvagnar som har resulterat i en kyld el-lastbil, som nu rullar. Coops växthusgasutsläpp minskar kontinuerligt som ett resultat av deras arbete med optimering av transport och logistik (Coops års- och hållbarhetsrapport 2018, 2019, s.32).

36

Följande text presenterar den empiri som är insamlad genom intervjuer med Lena och Monica som representerar Coop i denna studie. Likt respondenterna från Axfood har en av dem, i detta fall Monica, sin expertis främst inom matsvinnsfrågan. Lena är istället den som är hållbarhetsstrateg på förpackning och material, och svarar därför för den delen. Som tidigare nämnts presenteras frågor som de båda har besvarat i detta avsnitt, för att skapa en generell bild över Coops organisation samt deras arbete med hållbarhet och cirkulär ekonomi.

Coop har enligt Monica jobbat med hållbarhet sedan start. Hon förklarar “Jag skulle säga att

det var därför vi bildades en gång i tiden. Nu kan man ju definiera hållbarhet bredare eller smalare, men hela kooperationen skapades för att det skulle vara äkta och näringsrik mat, och för att få bort matfusket. Så det har ju egentligen alltid funnits med”. Lena menar också

att det sträcker sig långt bakåt i tiden, hon exemplifierar det med deras arbete med Vi-skogen [en biståndsorganisation som genom trädplantering arbetar med att bekämpa fattigdom och förbättra miljön] som pågått sedan år 1983, samt deras hållbarhetsmärke Änglamark som skapades år 1991. Hon tillägger att eftersom Coop är en kooperation har medlemmarna en större påtryckningsmöjlighet, och att hållbarhetsfrågor är av stor vikt hos deras medlemmar. Det är svårt att säga i vilken utsträckning och hur länge Coop har jobbat med just cirkulär ekonomi, men Monica lyfter ändå att begreppet har blivit allt mer på tapeten och att det pratas om. Vidare nämner hon att det är svårt inom just dagligvaruhandeln att ställa om till en mer cirkulär affärsmodell, som exempelvis skulle kunna innebära uthyrning av varor istället för försäljning, då det av naturliga skäl inte fungerar att göra så med livsmedel. Hon menar istället att de främst jobbar för att minska den negativa påverkan av sortiment och verksamhet. Lena förklarar vidare, “Och cirkulär ekonomi, det blir mer och mer att alla

försöker ställa om och tänka i dom banorna. Och speciellt förpackningar, som är ett svårt område att tackla eftersom det är produkter som används otroligt kort tid”. Därmed behöver

de hitta ett sätt att bli mer cirkulära, så att exempelvis förpackningar inte kasseras direkt utan återvinns efter användning.

Monica poängterar att intresset för hållbarhet är stort hos Coop, “Det finns ett väldigt stort

intresse för just hållbarhetsfrågorna och kopplat till vår verksamhet, att vi ska vara ett grönt varumärke. Och det har vi ju på oss även från våra ägare, det är det som ska vara kännetecknande för oss - just att vi ska vara hållbara och gröna”. Även Lena säger att det

finns ett stort intresse och att det är en väldigt central fråga på Coop, samt att hela organisationen är uppbyggd på det sättet då det finns en hållbarhetsplan med olika strategier. Hon tillägger att deras fokus på hållbarhet troligtvis är det som gör att många som vill jobba inom dagligvaruhandeln söker sig till just Coop. Monica lyfter dock att det ibland även finns svårigheter att få hållbarhetsfrågor prioriterad på ledningsnivå, “Jag skulle säga att nästan

alla är väldigt intresserade och väldigt positiva. Men sen när du kommer upp på ledningsnivå och du ska ta affärsbesluten så är det ju lätt att de glömmer hållbarhetsfrågan, att den inte finns med i underlagen. Men de är ju absolut intresserade, och det är ju inte så att de sätter sig mot när det kommer inspel och förslag från vår hållbarhet- och kvalitetschef.”. Lena

menar även att det är deras jobb, de som jobbar inom hållbarhet, att hjälpa till att sprida ut kunskapen om cirkulär ekonomi till resten av organisationen. Detta genom att stötta och undervisa i vad det arbetet genererar för fördelar. Hon menar att det är tydligt med förpackningsfrågan då den är väldigt konkret, det är enkelt att förstå att det finns behov att få det mer cirkulärt. Men med livsmedel är det enligt henne svårare, eftersom tanken är att det

37

ska ätas upp och inte bli något kvar. Det faller sig inte lika naturligt att tänka på den cirkulära ekonomin.

Både Monica och Lena nämner omvärldsbevakning och forskningsprojekt som en källa till kunskap om både hållbarhet och den cirkulära ekonomin. Sedan delas informationen mellan varandra när någon snappat upp någonting bra, ofta då även bland de olika

dagligvaruhandlarna genom branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel.

Omvärldsbevakningen innefattar bland annat att försöka följa med på vad som händer lagstiftningsmässigt, säger Lena. Monica förklarar att nyhetsbrev, deltagande i konferenser och paneler samt externa samarbeten är andra källor till kunskap.

Lena berättar att cirkulär ekonomi just nu är en del av strategin, och att de hela tiden försöker tänka i nya banor om hur de ska göra. Men det tar tid. Hon tillägger, “Jag tror att vi har

utvecklingspotential i att jobba ännu mer i dom frågorna, att verkligen mobilisera kraft utifrån föreningarna, så att de kan vara med och jobba mer med det, och vara medvetna om att man kan dela på material, eller dela på produkter, eller hyra ut produkter och saker, även lokalt. Även Monica anser att hållbarhetsfrågorna är en naturlig del av företagets

övergripande strategi, genom att de vill minska sin negativa påverkan på planeten och vara hälsosamma och näringsriktiga.

Coop har inget specifikt ställningstagande gällande om och hur resurser ska läggas på hållbarhet och cirkulär ekonomi, men Monica menar ändå att det är bra och viktigt att resurser läggs på hållbarhet. Lena belyser att de inte har specifika resurser som är nischat för just cirkulär ekonomi, att det är bredare än så. Monica lyfter dock även att det i vissa lägen kan bli en konflikt mellan affärsmässighet och hållbarhet, och att det då är olika vad som “väger över”. Hon menar att det är olönsamt att inte vara hållbara, men att det även finns utmaningar. Exempelvis med matsvinn, ingen vill kasta mat för det är dåligt ekonomiskt. Men om butiken har tomt i hyllan när kunden kommer, går denne någon annanstans för att handla. Ett annat exempel är affärsmässiga beslut, hon förklarar “Det kan ju vara en produkt i sortimentet till

exempel, där man ser att den här är inte så bra med tanke på hur den påverkar planeten. Men då kanske det är en vara som konsumenterna förväntar sig ska finnas, och om vi slutar sälja den då går de till någon annan.”, och tillägger att det är många sådana balansakter.

Monica menar att beslut inte alltid baseras på den ekonomiska vinningen, men att det såklart kan väga in. Hon säger “vi är ju med i olika projekt som inte alls ger någon ekonomisk

vinning, men som gör en förbättring nånstans. Men samtidigt måste vi ju ha en lönsamhet”.

Lena poängterar även hon att de måste hittas en lönsamhet med arbetet, och att det är en utmaning när det trots allt är en kommersiell verksamhet som vill sälja mycket. Hon tillägger

“Men så är det väl med hela hållbarhetsarbetet egentligen. Att det gäller att försöka lägga det på en nivå som kanske inte alltid ger en kommersiell vinst, men att man försöker jobba med det bredare än så”. Lena berättar att de ibland är med i projekt som är intressanta och

som de vill bidra till, trots att det inte genererar några kommersiella värden. Hon nämner även Bloomer, som de startat i år. Bloomer är ett innovationsprogram med syfte att få fram mer innovativa företag. De försöker att stötta så att innovationer och nya lösningar ska hittas. Hon beskriver “det kan vara alla möjliga saker, men det handlar en del om att komma fram

med nya förpackningsmaterial eller nya lösningar för dagligvaruhandeln med livsmedelsfokus, hur man kan förbättra den kedjan över lag”.

38

Coop gör mycket som är hållbart och cirkulärt. Lena berättar att de är med i många samarbeten och projekt, till exempel genom Svensk Dagligvaruhandel, där de aktivt försöker bidra till att hitta cirkulära lösningar tillsammans med andra aktörer på marknaden. Bland annat är de med i projektet Hållbar Livsmedelskedja. Monica förklarar att Hållbar Livsmedelskedja fokuserar, förutom på att minska matsvinn, även på att identifiera vilka områden som är mest kritiska när det gäller själva produktionen och hur den negativa påverkan på planeten från matproduktionen kan minskas. Hon belyser också att matproduktionen står för en väldigt stor del av både klimat-, vatten-, jorderosion- och miljöpåverkan. Där är Coop med och jobbar mycket med att öka cirkuläriteten för att inte skada planeten. Coop är även med i forskningsprojekt som är kopplat till cirkulär produktion, och där de till exempel testat att odla örter direkt i butikerna.

Monica lyfter även att de jobbar aktivt för att hållbarhetsfrågorna ska genomsyra all intern verksamhet, och att de ska finnas med i samtliga affärsmässiga beslut. Att hållbarhetsparametrar då ska vägas in i egentligen alla typer av strategiska beslut. Detta görs just nu genom att hela verksamheten har olika aktiviteter för att Coop ska gå mot en hållbar utveckling, vilket sedan följs upp i styrelsen en gång per år, och i ledningen flera gånger per år, för att få ett tryck i hållbarhetsfrågorna. Hon presenterar ett exempel på en sådan aktivitet,

“Där ingår ju att jobba mycket med vårt sortiment, vad har vi för produkter. Vi håller på att utveckla ett verktyg som ska hjälpa vår kategoriorganisation att göra mer hållbara val när det kommer till sortimentet, för det är ju oerhört komplext att bedöma vad som är mer hållbart än något annat. Det finns så många olika faktorer som påverkar, såsom jorderosion, vattenförsörjning, biologisk mångfald, klimat, alla de här delarna. Så att vi försöker jobba med helheten och inte förenkla det så mycket”. Vidare nämner hon deras målsättning att ha

35% hållbarhetsmärkta produkter i sitt sortiment - vilket också är något som följs upp. En utmaning med det hållbara sortimentet är dock att produkterna ofta är lite dyrare, och att det då också hänger på vad konsumenten väljer att köpa. Lena belyser att det också är viktigt att få till mätetalen så att det även premieras att det jobbas mot hållbarhetsförbättringar, och att det inte bara är fokus på det ekonomiska. Hon tillägger “Och det tänker jag det där det

kommer, det jobbar vi på för att förbättra dom bitarna, och sätter krav på att dom ska få in mera hållbarhetsmärkningar i sortimentet till exempel. Att dom mäts på det också. Inte bara på marginalkronorna. För det är väl det som kan vara utmaningen”.

5.3 ICA

ICA är ett svenskt detaljhandelsföretag som har ca. 50% av hela

dagligvaruhandelsmarknaden i Sverige, och därmed har de störst marknadsandel inom branschen (Delfi, DLF, HUI Research, 2018). År 2019 var antalet ICA-butiker i Sverige drygt 1300 (ICA, u.å.a.). Driften av ICAs butiker görs genom handlare som äger och bedriver butikerna själva, och där kunderna bemöts med lokalt anpassade erbjudanden och koncept. Handlarna ingår avtal med ICA Sverige gällande effektivisering och försäljning, inköp, samlad marknadskommunikation samt logistiklösningar. Grundtanken är att nyttja en samverkan med en lokal anpassning (ICA Gruppen, u.å.a). Det finns fyra olika butikskoncept inom ICA, vilka är Maxi ICA Stormarknad, ICA Kvantum, ICA Supermarket samt ICA Nära (ICA Historien, 2017). Dessa skiljer sig åt bland annat genom storlek, geografiskt läge och deras olika satsningar på vilka typer av varor som ska finnas i butikernas sortiment.

39

De senaste åren har ICAs hållbarhetsarbete utvecklats allt mer efter FN:s globala mål. Det mål som de arbetar i högst grad med är målet om hållbar konsumtion och produktion (ICA Årsredovisning 2019, 2020, s. 22). Med hållbarhetsmålet i åtanke har de satt upp hur de strävar efter att förbättra det lokala samhället där de verkar, att minimera deras miljöpåverkan genom att skapa en klimatneutral verksamhet och hjälpa kunder till val som är mer hållbara. De ska även förbättra folkhälsan samt att de ska säkerställa att kvalitet och socialt ansvarstagande ständigt är informativt i deras affärsrelationer och i verksamheten. Dessa mål beaktar ICA Gruppen som ett komplement till de lagar som finns för hållbarhetsarbete (ICA Årsredovisning 2019, 2020, s. 22).

ICA antog år 2018 en ny plaststrategi för att bli cirkulära när det kommer till återvinningsmöjligheter av förpackningar (Strid, 2020). Målet med den nya strategin var att alla ICAs egna produkter skulle ha förpackningar som var återvinningsbara eller vara möjliga att återanvända. De ageranden som gjordes hade som målsättning att nå till de mål som är uppsatta av Svensk Dagligvaruhandel om återvinningsmöjligheter till år 2022 samt målet till år 2030, då plastförpackningar ska vara tillverkade fossilfria eller återvunna råvaror. Över 200 nya förpackningsdesigner till deras egna produkter gjordes, och redan år 2020 hade de uppnått de två uppsatta målen (Strid, 2020).

Det strävas ständigt att det ska finnas kvalitet i de hållbarhetsaspekter som finns inom verksamheten. ICA Gruppen arbetar för att deras leverantörer ska ha en säker och bra tillverkning av produkterna (ICA Årsredovisning 2019, 2020, s. 29). Genom inköpsavtal kan de producerade varorna certifieras enligt den standard som koncernen tycker är acceptabelt för produkterna. Vidare ställer de krav på samtliga leverantörer när det kommer till ägg, mejeri- och köttprodukter (ICA Årsredovisning 2019, 2020, s. 29). Djuren det berör ska ha behandlats på ett bra och tryggt sätt samt att de inte ska ha behövt utstå något onödigt lidande. Det görs kontinuerligt kontroller över hur djuren föds upp och hur de hanteras vid transporter och slakt för att undvika eventuella felaktigheter. Årligen genomförs ett antal utvärderingar av hur djuromsorgen har utförts för att upptäcka eventuella brister (ICA Årsredovisning 2019, 2020, s. 29). Av ICA Gruppen arbetas det för att förhindra att matfusk ska uppstå. För att motverka fusket förs det kontinuerliga dialoger med de berörda myndigheterna och livsmedelsbranschen, samt att det genomförs oannonserade revisioner hos leverantörer för att kontrollera ifall något matfusk skulle förekomma. Drygt ett femtiotal revisioner genomfördes år 2019 för att se ifall någon typ av fusk förekom. Inte hos någon av de undersökta leverantörerna visade några tecken på att matfusk föregick (ICA Årsredovisning 2019, 2020, s. 29).

Koncernen har år 2020 presenterat fem långsiktiga strategiska teman som de satt upp för att nå visionen om att göra varje dag lite enklare (ICA Gruppen, u.å.b). De strategiska teman som tagits fram är; finnas tillgängliga för kunderna var än de finns, att få ett förtroende från kunderna, ha en handlingskraftig organisation, alltid söka efter förbättringsmöjligheter, samt att ha en positiv kraft mot ett hälsosamt och hållbart samhälle. Med dessa mål strävar de efter att möjliggöra och skapa tillväxt för att nå deras vision om att varje dag ska bli enklare.

På ICA arbetar de även med att få både distributionsnätet och infrastrukturen effektivare. Bland annat vill de minska det totala antalet fordonskilometer som uppkommer vid transporter av varor (ICA Gruppen, u.å.c). Genom att optimera lasten och göra välplanerade

40

körningar kan varorna levereras med både färre och mer välfyllda transportbilar. Detta leder till att färre körningar genomförs, vilket således resulterar i en mindre miljöpåverkan. ICA Sverige tar kontinuerligt över transporter från svenska leverantörer. På så sätt kan deras transportplanering effektiviseras och antalet kan minimeras, och därmed minskar det totala utsläppet av koldioxid. En ambition som ICA har är att bli branschledande i att driva utvecklingen av bränsle framåt. Ett långsiktigt mål som har satts upp är att deras transporter ska vara helt fossilfria (ICA Gruppen, u.å.c).

Hos ICA har vi intervjuat Karin A som jobbar som hållbarhetsstrateg med fokus på matsvinn.

Likt respondenterna från Coop och Axfood menar Karin A att hållbarhet har funnits med hela tiden, på ett eller annat sätt. Hon förklarar att det i princip funnits med sedan företagets start