Bear Jaws-fallet

4.5 Bear Jaws-fallet

Fallet består av åtta åtalspunkter varav åtalspunkt 1 utgörs av sju olika delpunkter, a–g. För de frågor uppsatsen utreder är åtalspunkt 1 e relevant. Två medtilltalades skuld bedömdes, U1 och U2, vilka A angav som skyldiga till brott. A:s skuld avgjordes i en separat huvudförhandling, men i enlighet med redogörelsen i avsnitt 3.2 var A ändå medtilltalad i målet.168 A förhördes således angående utpekandet av de medtilltalade på samma sätt som om hans skuld hade avgjorts i domen.

4.5.1 Bakgrund

Under hösten 2017 avlyssnades telefoner tillhörande medlemmar i MC-klubbarna Bear Jaws och Bandidos. A var prospect i Bear Jaws och U1 var president i klubben. U2 var prospect i Bandidos och nära vän med U1. Till följd av teleavlyssningen greps U1 och U2 och åtalades för bland annat grovt narkotikabrott.¹⁶⁹ I gärningsbeskrivningen påstods U1 och U2 tillsammans och i samråd ha överlåtit kokain till A.¹⁷⁰ A erkände i sin rättegång att han hade förvärvat narkotikan. U1 och U2 förnekade att de hade överlåtit narkotika till A.¹⁷¹

4.5.2 Rättegången i tingsrätten

Innan prövningarna av fallets åtalspunkter redogjorde tingsrätten för bevisning som inte kunde knytas till någon specifik åtalspunkt. Denna utgjordes bland annat av ett foto och analysbesked som påvisade kokainrester på en våg, tallrik och sked i U2:s garage. Beslagsprotokoll och analysbesked påvisade även små kokainrester på ett rör i U2:s bostad, påsar i skåpet på dennes arbetsplats och i en telefon.¹⁷²

Angående den för uppsatsen aktuella åtalspunkten spelade åklagaren upp fem samtal som hade erhållits vid den hemliga teleavlyssningen. Fyra av samtalen företogs mellan A och två medlemmar i Bear Jaws som inte åtalades, J och R. I samtalen mellan A och

167 Skaraborg tingsrätt mål B 4572-17 samt Göta Hovrätt mål B 1022-18. Personernas benämning i uppsatsen respektive i domen: A = A, U1 = D, U2 = M.

168 Skaraborgs tingsrätt mål B 1455-18. A erkände och dömdes för innehav av narkotikan som U1 och M påstås ha överlåtit i domen som uppsatsen behandlar.

169 Mål B 4572-17 s. 17 f.

170 Mål B 4572-17 s. 18–20.

171 Mål B 4572-17 s. 21.

49

J berättade A att han fick ”sånt där fint” men inte fick iväg det. Till R sa A att det inte blev någon affär med ”han som skulle köpa” och att allt fanns kvar hemma hos A. R uppgav ”vi måste ha alla grejorna direkt”, ställde sig frågande till att A inte hade några pengar då A hade sagt att han hade det, och sa att ”han ska lösa så mycket han kan”. Det femte samtalet som åklagaren spelade upp företogs mellan A och U1. Enligt tingsrättens dom sa U1 under samtalet att det A hade gjort var oförlåtligt, att han hade försökt ”ta in” A och litade på honom men att A försökte blåsa honom och att A hade använt mycket av ”proteinet” som han fått varför U1 hade fått förklara sig inför sina killar.¹⁷³

U1 uppgav att han inte hade åkt bil med U2 och A eller överlämnat narkotika till A. Med ”protein” i telefonsamtalet menade U1 pengar. A hade fått skjuta på avgiften till klubben eftersom han påstod sig ha blivit rånad. Det krävs avgifter för att betala klubbens kostnader. ”Man” försökte få tag i A för att han höll sig undan, bytte telefonnummer och visade sig vara dömd för bedrägeri. Om narkotika hade hanterats i bilen skulle det ha funnits spår av detta. Den dag bilfärden påstods ha ägt rum var U1 på annan ort och på kvällen var han med sin familj.¹⁷⁴

U2 förnekade bestämt att den påstådda bilturen hade ägt rum men medgav att han hade träffat A för att ta in Bear Jaws betalning och få veta varför A hade varit försvunnen. Han hade haft kontakt med U1 i syfte att få kontakt med A, alltså på grund av A:s skuld.¹⁷⁵

Angivaren A uppgav att U2 frågade honom om han ville sälja narkotika på redovisning där en del av pengarna skulle gå till honom och en del till U1. Detta trots att A tidigare hade dömts för bedrägeri. Under en biltur med U1 och U2 mätte U2 upp narkotikan och överlämnade den till A. A tog av narkotikan till sig själv utan att lyckas sälja något vidare, förhalade betalningen och åkte till en annan stad för att undvika kraven. Syftet med telefonsamtalen var att han skulle återlämna narkotikan och han hämtades på kvällen av några klubbmedlemmar. Han fick dels träffa U1, dels därefter till U2 överlämna både resterna av narkotikan han hade på redovisning och ett annat parti som han förvarade efter en leverans från en person som kallades Fisken.¹⁷⁶

173 Mål B 4572-17 s. 39.

174 Mål B 4572-17 s. 39 f.

175 Mål B 4572-17 s. 40.

50

Tingsrätten bedömde att det fanns skäl att värdera A:s uppgifter med försiktighet då han dels var medtilltalad, dels var målsägande i andra delar av målet. Uppgifterna fick dock stöd ”inte minst av” telefonsamtalen. Samtalen mellan A och klubbmedlemmarna som inte åtalades, J och R, visade enligt tingsrätten att A hade erhållit något för vidareförsäljning. Det var uppenbart att U1 med ”proteinet” inte åsyftade pengar. Tingsrätten underströk att A uppgav sig ha fått ”något fint”. Dessutom var det enligt tingsrätten ytterst osannolikt att A sanningslöst skulle beskylla ”bland annat” U1, presidenten i klubben som A ville bli medlem i, för narkotikaöverlåtelse. A:s uppgifter skulle sammantaget godtas och läggas till grund för bedömningen. Därmed var det styrkt att U1 och U2 hade överlåtit narkotikan till A.¹⁷⁷

4.5.3 Rättegången i hovrätten

I hovrätten yrkade åklagaren att brotten skulle rubriceras som grova. U1 och U2 yrkade att de skulle frikännas.178 Hovrätten anslöt sig helt till tingsrättens bedömningar och ansåg därmed styrkt att U1 och U2 hade överlåtit narkotikan till A.¹⁷⁹

4.5.4 Analys

Då hovrätten helt anslöt sig till tingsrättens bedömning förekom enighet i fråga om hur bevisvärdet av de medtilltalades uppgifter skulle bedömas, om stödbevisning krävdes för att döma de utpekade personerna och vad den skulle avse. Därmed gäller det som framförs i detta avsnitt båda instansernas bedömningar.

Bevisvärdet av de medtilltalades uppgifter bedömdes enligt följande. Endast A:s uppgifter bedömdes, vilket skulle göras med försiktighet eftersom han var medtilltalad. Prövningen avsåg om utsagan vann stöd av telefonavlyssningarna och om A saknade motiv att beskylla ”bland annat” U1 för brott. Båda dessa frågor besvarades jakande varpå angivarens utsaga som helhet lades till grund för bedömningen av de utpekade personernas skuld. I min mening tillämpades det således ett vågskålsresonemang i dessa domar. Domstolarna redovisade inte huruvida angivaren saknade motiv att beljuga U2

177 Mål B 4572-17 s. 40–41.

178 Mål B 1022-18 s. 10–11.

51

som skyldig till brott. Sammantaget var tillförlitligheten av angivarens utsaga centralt för prövningen och stödbevisning krävdes för att döma de utpekade personerna.

Vad stödbevisningen skulle avse måste analyseras närmare. Stödbevisningen för A:s utsaga utgjordes enligt tingsrättens dom inte minst av telefonsamtalen, det vill säga av samtalen mellan A och personerna som inte åtalades respektive mellan A och U1. Samtalen mellan A och personerna som inte åtalades visade enligt domstolarna att A hade fått något för vidareförsäljning och att det var ”något fint”. Jag instämmer i att det kan tala för att A hade mottagit narkotika för vidareförsäljning, men då U1 eller U2 inte nämns i samtalen finns ingen uttrycklig koppling till dem. A förvarade dessutom även narkotika som Fisken hade levererat, så även om samtalen rörde narkotika så innebär inte det att just U1 och U2 hade överlåtit narkotika till A. Av dessa anledningar bör samtalen som A företog med J och R endast utgöra stöd för A:s egen skuld. Det samtal som återstår för bedömningen av vad stödbevisningen ska avse är samtalet mellan A och U1. Domstolarna menade att samtalet, där U1 sa att A hade använt mycket av ”proteinet” och att U1 hade fått förklara sig inför sina killar, uppenbarligen inte handlade om pengar. Det hade varit önskvärt att domstolarna hade redovisat hur de bemötte U1:s invändning att samtalet rörde pengar, eftersom denna inte är helt osannolik. Samtalet bör utgöra indicium och kan utgöra ett visst stöd för både A:s utpekande av U1 och för A:s egen skuld.

Domstolarnas formulering att A:s utsaga ”inte minst” vann stöd av telefonsamtalen ger uttryck för att hänsyn, utöver samtalen ovan, även togs till annan bevisning. Det framgår inte vilken stödbevisning domstolarna avser, men sannolikt åsyftas de foton, beslagsprotokoll och analysbesked som påvisade kokainrester på olika föremål vid den husrannsakan som företogs mot U2. Dessa bevis kan visserligen utgöra stöd för att U2 hade tagit någon slags befattning med narkotika någon gång, men är inte kausala till bevistemat att U2 har deltagit i en överlåtelse, vilket måste bevisas. Omständigheterna utgör i min mening endast indicier utan relevans som stödbevisning för U2:s skuld.

Mot bakgrund av den här förda diskussionen tycks domstolarna inte ha ansett att stödbevisning krävdes avseende uppgifterna om samtliga medtilltalades skuld. Stödbevisningen behövde endast avse någon annan del av angivarens utsaga, exempelvis dennes egen skuld. Tabellerna nedan baseras på den kritiska analysen i avsnittet och illustrerar bevisningen som förelåg i praktiken. I tabell 7 framgår

52

bevisningen i fallet som talade för respektive medtilltalads skuld, och i tabell 8 framgår bevisning som inte utgjorde stöd för de medtilltalades skuld.

Tabell 7: Bevisning för respektive medtilltalads skuld efter analys.

Medtilltalad Bevisning i ÅP 1 e

U1 - Angivarens utpekande (direkt)

• Indicium: Telefonsamtal där A påstås har använt mycket av ”proteinet” han fått

U2 - Angivarens utpekande (direkt)

A - Erkännande

• Telefonsamtal med R och J: A har mottagit något för vidareförsäljning

• Indicium: Telefonsamtal med D där A påstås ha använt mycket av ”proteinet” han fått

Tabell 8: Bevisning som inte utgör stöd för de medtilltalades skuld efter analys.

Medtilltalad Bevisning i ÅP 1 e

U2 • Indicier: Foto, analysbesked beslagsprotokoll visar kokainrester på föremål