En metod för bearbetning och analys av kvalitativt empiriskt material från exempelvis inter- vjuer och observationer är den narrativa metoden. Här är livsberättelsen central: ”… den be- rättelse som en person berättar om sitt liv eller valda aspekter av sitt liv”.83 Denna metod utgår
från att den sociala verkligheten konstrueras i språkliga handlingar och att det är genom berät- telser som människan skapar sina identiteter och relationer.84 Den narrativa metoden tar i be- aktande att de utsagor som görs i en intervjusituation är situationsbundna och att vissa delar av livsberättelsen inte kommer fram, med Jan Trosts ord: ”[d]e aktualiseras helt enkelt inte i den intervjuades föreställningsvärld.”85 Detta blev tydligt efter ett par intervjuer och iakttagel- ser av en intervjuperson som uppvisade en rad skilda hållningar till samma religiösa sedvänja i olika sammanhang. Därför är narrativ tolkning också reflexiv, relationen mellan kunskap och sättet att producera kunskap utgör en viktig del.86 Berättandet som vetenskaplig metod har också fördelen att det kan innefatta ett maktperspektiv och synliggöra alternativa berättelser från marginaliserade grupper.87 Den narrativa metoden kan ta sig så skilda uttryck att den
närmast framstår som en mångfald av metoder. Detta blir tydligt i handboken Berättelsens
praktik och teori – narrativ forskning i ett hermeneutiskt perspektiv, där metoden tillämpas på
skilda områden.88 I hermeneutisk forskning inriktas den narrativa analysen på att lyfta fram meningar i berättelserna. Mening i detta avseende bör tolkas som innebörder, men även syfte eller mål.
Två centrala begrepp kan behöva förklaras: berättelse och narrativ. Narratologin tenderar att beskrivas som det vetenskapliga studiet av berättandet och berättelser. Berättandet framstår då 83 Johansson 2005, s. 23. 84 Johansson 2005, s. 18. 85 Trost 2005, s. 27. 86 Johansson 2005, s. 28. 87 Johansson 2005, s. 57, 217-220.
88 Carola Skott, Berättelsens praktik och teori. Narrativ forskning i ett hermeneutiskt perspektiv, Lund: Student-
30
som det handlande som ligger till grund för narrativ analys.89 Anna Johansson påpekar i Nar-
rativ analys och metod svårigheterna med att ringa in en entydig definition och presenterar
istället olika angreppspunkter. En möjlighet är att betrakta narrativ som ett paraply, en makro- genre till genren berättelse.90 Medan berättelsen främst refererar till innehållet, refererar narra-
tiv till dess form enligt en klassisk definition; narrativet förutsätter en berättare samt en mot- tagare av berättelsen.91 Två inneboende krav på berättelsen är det om temporalitet och kohe- rens, berättelsens olika delar måste hålla ihop och här är kausalitet och kontinuitet två viktiga delar.92 Min förståelse av berättelsen är att den är en social praktik, ”[…] ett dramatiskt fram- förande”.93 De två begreppen används i uppsatsen som synonymer, men jag ser en vinst i att använda begreppet narrativ för att skilja det från det berättande som är förknippat med andra sociala praktiker, såsom underhållning.
Jag har valt att i bearbetning och analys vidareutveckla intervjupersonernas berättelser i en innehållsanalys där jag har försökt finna teman som återkommer. Berättelsens meningsstruk- tur är för mig av speciellt intresse.94 En annan strukturerande princip är vändpunkter, epifani-
er.95 Begreppet åsyftar de ”[…] personliga omvälvande upplevelser […]”, händelser eller
handlingar som är avgörande för händelseförloppet och förmår vända intrigen.96 De frågor som jag förberett har jag bara delvis använt och då oftast inte som medel för att alstra infor- mation, utan för att uppmuntra intervjupersonernas berättande. Även under intervjufasen har jag uppmuntrat intervjupersonerna att fortsätta berättelser som de antytt eller påbörjat samt ställt frågor om utveckling i tid av inställningen till det religiösa. Kärnan i narrativ analys är tolkningen och forskarens systematiserade uttolkning och detta i sin tur förhåller sig till den hermeneutiska traditionen som ovan beskrivits.97 Mycket viktigt är att notera, att narratologin använts både som teori och metod. Det innebär att redan under resultatdelen har materialet strukturerats i enlighet med den narrativa metodens teman och vändpunkter. Resultatdelen
89 Bo G Jansson, Världen i berättelsen. Narratologi och berättarkonst i mediaåldern, Falun: Högskolan Dalarna
2002, s. 9. 90 Johansson 2005, s. 123. 91 Johansson 2005, s. 128. 92 Johansson 2005, s. 125-126. 93 Johansson 2005, s. 209. 94 Johansson 2005, s. 286. 95 Johansson 2005, s. 319. 96 Johansson 2005, s. 319. 97 Johansson 2005, s. 27.
31
kan således sägas innehålla ett mått av tolkande. I analysen följer sedan bearbetning av resul- tatdelen i enlighet med de teoretiska utgångspunkter som framgår i uppsatsens teoriavsnitt.
Utgångspunkten för de teman som valts ut i intervjuguiden är att religiositet är ett sammansatt fenomen, bestående av olika aspekter. Dessa aspekter avspeglas också i uppsatsens resultat- del, för att tydliggöra vilka aspekter av sin religiositet kvinnorna betonar. Det har gjorts ansat- ser att dela upp religiositeten, den kanske mest kända av Charles Glock och Rodney Stark som argumenterade för fem aspekter av religiositeten: trosdimensionen, beteendedimensio- nen, kunskapsdimensionen, erfarenhetsdimensionen och konsekvensdimensionen.98 I viss
mån har jag använt mig av dessa dimensioner när jag utformat min intervjuguide, med viss emfas på erfarenhets- och beteendedimension. Likaledes strukturerar jag första delen av resul- tatet utefter dessa aspekter. Förslag till kompletteringar av denna modell har gjorts, likaså har förenklingar föreslagits; exempelvis tudelning av religiositeten i en devotionell dimension som rymmer privat beteende, tro och upplevelser samt en participatorisk dimension som främst mäter offentligt beteende och deltagande.99 En något omarbetad indelning görs av Me-
redith B. McGuire i Religion. The social context.100 Hon argumenterar för en kognitiv aspekt som rymmer kunskap om - men också tro på ett antal trossatser. McGuire menar att det är vanskligt göra en distinktion mellan tro och kunskap, eftersom detta kan te sig fel för en tro- ende. Glocks beteendedimension motsvaras av rituell dimension, och här återfinns också erfa- renhetsdimensionen och slutligen dimensionen ”Religious Community” vilken åsyftar det sociala sammanhanget istället för Glocks konsekvensdimension.101