Malak är sunnit, vilket enligt henne inte utgör en viktig grund för kategorisering. Att vara muslim är dock så grundläggande för hennes självuppfattning att hon inte kan tänka sig ett liv
174 Uppföljande intervju: Jasmin, 2008-02-13. 175 Uppföljande intervju: Jasmin, 2008-02-13. 176 Uppföljande intervju: Jasmin, 2008-02-13. 177 Inledande parintervju: Mona och Jasmin, 08-02-11.
54
förutan islam. Hennes individuella religiositet präglas av en stark tro på islams dogmer och ett lågt deltagande i riter. Hon menar att hon lever mycket religiöst och hon syftar främst på det beteende som hon som kvinna uppvisar, exempelvis det äktenskap hon ingått.
5.4.1 Beskrivning av den egna religiositeten
Malaks religiositet kännetecknas av den starka tron på islams trossatser. Hon framhåller Guds storhet och enhet och Muhammed som det mänskliga föredömet. Hon motsätter sig den shii- tiska tolkningen av det religiösa ledarskapet och menar att Alis framskjutna ställning inom shiaislam är direkt felaktig. Liksom de andra kvinnorna berättar hon målande om vad som händer med människan efter dödens inträde, om djinner och den ständiga närvaron av Satan. Kunskap om detta har troligtvis vandrat i familjen: ”När livet lämnar människan… vad vi alltid har fått lära oss är att man ser direkt framför sina ögon var man ska gå… Är det helve- tet, är det paradiset […]”.178 Koranen är den främsta källan till kunskap och heligare än de andra böckerna. Hon berättar om en incident då en lärare höll i Koranen då hon hade mens och således var rituellt oren: ”Så när jag såg hur hon hållde Koranen och det får man absolut inte göra när man har mens. Så sa jag till henne ’du får inte hålla i Koranen’, hon bara ’jo’ och jag ’Nä du får inte hålla i Koranen’ så började vi tjafsa mot varandra och jag försökte förklara för henne att ’så här får man inte göra när man har mens för du är inte ren’[…].179 När hon omtalar det som är rätt och fel i islam berör hon i synnerhet sexualitetens former.
Vad gäller uppmärksammandet av kalenderriter, återkommer Malak till beskrivningar av hur riterna firas i Egypten. I Egypten genomsyras hela samhället av islam vid ramadan, profetens födelsedag och liknande. Familjen firar födelsedagar, trots att Malak menar att detta inte är förenligt med islamsk tradition: ”Alltså egentligen, egentligen, så … man ska inte göra det, alltså så, att man gör fest och så, men det har också blivit en tradition att… [skratt] inne i vår familj, att man firar det”.180 Familjen iakttar övergångsriter vid dödsfall, förlossning, födelse
och giftermål och dess utformning beskriver Malak utförligt. Under ramadan, liksom på fre-
178Uppföljande intervju: Malak, 2008-04-24.
179 Uppföljande intervju: Malak, 2008-04-24. 180 Uppföljande intervju: Malak, 2008-04-24.
55
dagen, ber hela familjen, män och kvinnor tillsammans: ”Nej, det brukar vara så här att man- nen brukar gå upp och ber hemma och då står man efter honom och ber allihop tillsammans”. [---] Eh… då brukar han läsa Koranen, [ohörbart] det är så typ han ska vara som vår imam. Han ska läsa det högt och ja, det brukar vara… man får inte vara kvinna och stå först och främst av alla”.181 När männen går till moskén följer inte kvinnorna efter. Familjen bejakar
även andra religiösa plikter, såsom allmosan.
Malak menar att hon är religiös i hög utsträckning eftersom hon följer de grundläggande etis- ka reglerna: ”Att jag följer min religion rätt i alla fall, jag gör inget fel. Jag ska inte… man ska inte ljuga, man ska inte stjäla, man ska inte allt detta, det gör jag inte, men det är kanske något som fattas hos mig som kanske gör att jag inte är riktigt [betoning] religiös”.182 Det som sak- nas för att hon ska kunna räkna sig till de mycket religiösa är delvis tidebönen, att be är vik- tigt, men Malak håller inte alltid de fem tidebönerna. Däremot har hon vid några tillfällen lyssnat till föreläsningar om islam, något hon uppfattar som spännande. Hon menar också att hon som kvinna bättre måste efterfölja regler för klädsel: ”Kanske klädstilen, att sätta smink, att be regelbundet, tider… [skratt] detta gör att jag inte […]”183 Hon vill sträva efter detta, men vet inte om det kommer att bli så. Hon säger inshallah och bismilla och trosbekännelsen varje dag, det ger henne en känsla av trygghet i vardagen. Även personliga löften till Gud har hon formulerat. I framtiden vill hon gärna vallfärda till Mekka: ”Ja. Ja… jag har alltid sagt det inom mig… jag önskar mig verkligen att göra det innan jag dör”.184 En muslimsk kvinna ska
enligt Malak visa ett gott beteende, detta i sin tur känner Malak igen som en intuitiv känsla: ”Det kan man se från… jag är en sådan person som kan se det från… om det är bra människa eller det är… jag får den känslan inne i mig”.185 Ärlig och välutbildad är två andra egenskaper en kvinna bör omfatta men de omfattar den muslimske mannen också.
181
Inledande parintervju: Lina och Malak, 2008-04-17.
182 Uppföljande intervju: Malak, 2008-04-24. 183 Uppföljande intervju: Malak, 2008-04-24. 184 Uppföljande intervju: Malak, 2008-04-24. 185 Uppföljande intervju: Malak, 2008-04-24.
56
5.4.2 Teman och vändpunkter
Kronologin i berättelsen om Malaks religiositet är densamma som i Yasemins berättelse. I sjuårsåldern var hon väldigt religiös. Men då hon kom till Sverige och började på högstadiet, så försvårade sammanhanget och människorna för henne: ”Med mig som var kvar sen in- nan… ehm… det var annorlunda människor jag träffade… vad jag ser här i Sverige är kompi- sarna… helt annorlunda här, än i Egypten. Det är stor sk… det är stor skillnad… jag vet inte, jag har haft… på den tiden jag har haft en del kompisar som fått förstöra för mig, för mitt liv. Men jag har faktiskt kunnat komma över det och inte göra som dem”.186 Malak menar att hon brast i uppmärksammandet av tidebönen, vilket hon beskriver som något av det svåraste med att leva som muslim i Sverige. Vändpunkten i hennes berättelse kommer med moderns förbud att träffa det dåliga umgänget men också med användandet av en personlig och spontan form av bön: ”Det är… jag har… om du vet vad [ohörbart] är [Mostern hjälper Malak hitta ordet hon söker, en slags personlig och spontan bön]. Det är att ifall människan är ond, så håll de borta från mig och det sade jag och jag upprepade jätte… jag har det hela tiden i min mun, jag säger det jätteofta”.187 Idag skattar hon sig som mycket religiös, det som kvarstår är: ”Kanske klädstilen, att sätta smink, att be regelbundet, tider… [skratt] detta gör att jag inte [är reli- giös]”.188 Malak är gift sedan ett år tillbaka och hon menar att i äktenskapet undviker man det som är det värsta man kan göra, nämligen att idka utomäktenskapligt sex. Vid frågor om etisk ståndpunkt återkommer Malak till just äktenskapet som god moralisk utgångspunkt.
Religionen med dess riter framstår som en nödvändighet för att den svaga människan ska kunna uppnå ett gott beteende. Religionen borde av denna anledning spela en större roll i samhället: ”Man ska vakna till sig och kommer tillbaka till sin tron”.189 Den svaga människan är en människa utan tro och endast då kan närvaron av satan skrämma: ”Är man rädd för är man svag… troende i alla fall [...]”.190 Även djinner tar sig in i den som inte tror: ”Det är…
det finns en ond… och det finns en… vad kan man säga… en snäll [skratt] djinn [moster be- kräftar och förtydligar] som gör att är man inte troende då kan han komma i din kropp och
186 Uppföljande intervju: Malak, 2008-04-24. 187 Uppföljande intervju: Malak, 2008-04-24. 188 Uppföljande intervju: Malak, 2008-04-24. 189 Uppföljande intervju: Malak, 2008-04-24. 190 Uppföljande intervju: Malak, 2008-04-24.
57
göra vad han vill och bete sig helt konstigt och så. Men är man jättebra, har väldigt stark tro- ende så är det […]”.191
I sin egen religiösa omvändelse var bönen central, med den personliga bönen förmådde hon återvända till det rätta beteende. Äktenskapet är en annan rit som skyddar, i detta fall mot ut- omäktenskapligt sex men även mot blickar som utbyts mellan könen i offentliga rum. Religi- onen förmår förädla människan och skilja henne från andra former av varelser. Malak menar att särskilt kvinnan skyddas av äktenskapet. Både Malak och mostern menar att äktenskapet inom islam skyddar kvinnan som i äktenskapet har en mycket god ställning inom islam. Ut- bildning spelar också en roll i förädlingen av människan: ”För ju mer… ju mer man har lärt sig… alltså man blir helt annorlunda i tankarna”.192