• No results found

Lina är sunnit med rötter i Libanon. Hon skattar sig som mycket religiös och att hon har en trygg tillhörighet i sin religion. Hon betonar det rätta beteendet, vilket innebär en stark emfas på religionens beteendedimension och deltagande i rituella sammanhang. Hon har en stark tro, men framhåller inte kunskapsdimensionen av islam och i samtalet med Malak framstår Lina som osäker vad gäller religionens trosfrågor.

5.5.1 Beskrivning av den egna religiositeten

Lina är trygg i sin tro och hon har ett aktivt förhållande till Gud, vilket visar sig dels i de sam- tal hon för med Gud, dels i löften, böner och samtal. När hon talar om sin tro, relateras den till familjen: ”Gabriel lärde Muhammed Koranen, så allting… det är först Koranen, det står i Ko- ranen, ja så jag tror på allt det som står där och det gör också mina föräldrar och mina systrar och allt det. Och jag är gift med min man och han ber och läser Koran och han är… riktigt tror

191 Uppföljande intervju: Malak, 2008-04-24. 192 Uppföljande intervju: Malak, 2008-04-24.

58

då. Sen har jag mina två bröder, de tror på alltså de tror på Gud […]”.193 Tron på Gud är en självklarhet, en del av uppfostran: ”Alltså, vi tror på Gud alltså. Det är vad mina föräldrar lärt oss, det är det vi alltså […]”.194 Undervisning om islam har hon också mottagit hemma hos andra muslimska kvinnor, som bjudit in en lärd kvinna som talat om religionens praxis. Reli- gionen islam representerar främst ett visst förhållningssätt och till detta ett antal regler. Rela- tionen till Gud regleras av dessa påbjudna handlingar: ”Typ jag… jag har aldrig varit på disko, druckit, något sånt där. Typ det är bara för att Gud säger typ ’gör du något, är det hel- vetet du går till, men är det alltså, går du inte på disko, ber och om du bär slöja och så, så är det paradiset du går till’”.195 När det kommer till trossatser är Lina något osäker och tror sig inte kunna förklara Muhammeds ställning: ”Alltså om du frågar mig så är jag inte riktigt, jag är inte riktigt så… alltså hur det är […]”.196 Det rättesnöre som hon förhåller sig till är då Ko-

ranen. Hon tror på Satan och djinner och menar att bristande tro gör människan mer mottaglig för satan: ”Och så är de också när det är riktigt mörkt och när du inte har tro på Gud, det är då en shaytan [satan] går in i dig. Du är mer rädd och så. Men om du har den riktiga tron på is- lam och du ber varje dag så, så tänker du inte ens på att det finns shaytan eller något.”197

Lina menar att hon är mycket religiös och hon motiverar detta bland annat med hänvisning till beteende: ”Alltså, det som gör mig religiös är att jag typ att jag är muslim och jag tror på Gud och att jag inte äter griskött och att jag ber. Och avbryter inte och att mina föräldrar är då muslimer och att jag följde efter dem. Det som inte gör mig så riktigt religiös, det är typ att jag inte har någon slöja på mig… mm och typ att jag tar på mig lite tajta kläder och så, som man inte får göra. Ja, men annars så tycker jag faktiskt att jag är religiös”.198 Det som saknas för en ännu mer stark religiositet är att hon ytterligare bejakar de regler som gäller för kvin- nans beteende. Därför menar hon att hon inom snar framtid ska sätta på sig slöjan. En annan viktig plikt som återstår är vallfärden och detta är ytterligare en av de saker en muslimsk kvinna bör göra för att vara en god muslim.

193Uppföljande intervju: Lina, 2008-04-24.

194 Uppföljande intervju: Lina, 2008-04-24. 195 Uppföljande intervju: Lina, 2008-04-24. 196 Uppföljande intervju: Lina, 2008-04-24. 197 Uppföljande intervju: Lina, 2008-04-24. 198 Uppföljande intervju: Lina, 2008-04-24.

59

Familjen och Lina ber tidebönen varje dag, några gånger har familjen bett tillsammans med pappan som ställföreträdande imam, men för det mesta ber hon själv. Bönen är viktig för Lina som menar att man bör be vid rätt tidpunkt. Bönen är den rit som ger den starkaste känslan av att vara förlåten och närvaro med Gud: ”När jag ber så känner jag att Gud har… förlåtit mig alltså, allting, det känns härligt, jag behöver inte bry mig om någonting, att allting är borta. Och när jag sitter så och pratar med Gud, alltså säger så ”förlåt mig för allting jag har gjort”.199 Denna känsla håller i sig hela dagen, men känslan är mest intensiv under bönen. Förhållandet till Gud är alltså aktivt, hon och familjen ber och iakttar andra riter för att blidka Gud, såsom allmosan: ”Alltså ger du bara en krona, svenskar, då får du alltså, Gud, han blir glad över dig. Alltså det kvittar hur mycket du ger bara du ger något”.200 Hon har gett löfte till

Gud då hon var gravid. Hon bad om en son och i utbyte lovade hon att slakta två lamm till fattiga.

Under ramadan hjälper Lina modern med maten. Riten är viktig, främst med tanke på vad den symboliserar: ”Sen så man kan titta på tv hur de fattiga har det, de inte äter något och så, så har man den känslan, typ så synd det är om dem, du känner själv så om du inte äter på flera timmar, så känner du hur hungriga de är när de inte har någonting och äta och så”.201 Hon håller fastan och har gjort det under hela sin barndom. Lina uttalar inshallah och bismilla var- je dag. Trosbekännelsen säger hon varje dag, bland annat när hon ska sova: ”Eh… när jag brukar läsa den så brukar jag läsa två andra. Så känns det att jag kommer att sova gott… typ Gud har förlåtit mig över det jag gjort idag till exempel. Oavsett om jag gjort något eller inte så läser jag det ändå. Det känns skönt… så innan jag sover brukar jag säga ’hoppas Gud tar hand om min son och… inte händer honom något och så’. Det gör jag varje, varje dag. Det känns som att typ Gud hör mig, att han kommer ta hand om min son alltså så […]”.202

199

Inledande parintervju: Lina och Malak, 2008-04-17.

200 Uppföljande intervju: Lina, 2008-04-24.

201 Inledande parintervju: Lina och Malak, 2008-04-17. 202 Uppföljande intervju: Lina, 2008-04-24.

60

5.5.2 Teman och vändpunkter

Lina har en innerlig gudsrelation och hon blir mycket rörd när hon berättar om bönens bety- delse, eller känslan av att fasta. Även om hon med religiös främst avser, såsom de andra kvin- norna, ett visst beteende, så betonar hon vikten av relationen till Gud som måste upprätthållas hela tiden genom de riter som ingår i religionen. Riten är således inte enbart till för att förädla ett beteende hos människan, utan agerar länk till Gud. Av denna anledning ska inte omgiv- ningen vara ett hinder för religionsutövning. Hotet mot gudsrelationen är i så fall människans egen disciplin och i denna hållning skiljer hon sig från exempelvis Malak. Linas iakttagande av riter och dess innebörd för henne, innebär stort fokus på beteende- samt konsekvensdimen- sionen, men mindre fokus på kunskapsdimensionen.

Kronologin i hennes berättelse saknar den tydliga struktur som de andra kvinnornas berättel- ser och vändpunkterna i hennes religiositet saknas delvis. Hennes religiositet utgör snarare en progression, som utgår från en trygg religiositet som barn, för att förstärkas i äktenskapet. Hon har inte, såsom bröderna, vacklat i sitt goda beteende: ”Det är typ om man tänker så ung- domar… alltså de gör ändå, alltså… de bryter ju ändå. De går först på disko men när de är hemma så ber de, alltså… ja. Alltså, vi tror på Gud alltså. Det är vad mina föräldrar lärt oss, det är det vi alltså…”.203

I äktenskapet och i relationen med mannen, har det skett en inskärpning i hennes beteende och hon är till synes tryggare nu. Hon menar att en vacklande tro kan innebära en rädsla för satan: ”[D]e säger att de brukar vara i toaletten. Och så är de också när det är riktigt mörkt och när du inte har tro på Gud, det är då en shaytan går in i dig. Du är mer rädd och så. Men om du har den riktiga tron på islam och du ber varje dag så, så tänker du inte ens på att det finns sha- ytan eller något”.204 Själv var hon rädd för satan men då hänvisade hennes man henne till läs-

ning av Koranen. Hennes mor utförde dessutom en mer handgriplig koranläsning på henne: ”Jag var förlovad och jag vet inte, det hände jättemycket saker med mig och så, alltid rädd och tänkte hela tiden att djävulen var bredvid mig och jag var hela tiden så orolig och så. Sen så

203 Uppföljande intervju: Lina, 2008-04-24. 204 Uppföljande intervju: Lina, 2008-04-24.

61

var det så att min man sade alltid att jag skulle läsa Koranen och så när jag skulle sova och säga det innan jag gick in på toaletten. Så läste min mamma Koran på mig och så, sen från den dagen har jag inte känt alltså så… ”.205 Mannen stödjer henne i hennes fortsatt religiösa utveckling, något hon till synes uppskattar: ”Mm, min man är religiös och han ber exakt när man ska så brukar han alltid säga ’du måste be, kom be med mig’, och det är han som har gjort mig mer ’Gud kommer att straffa dig om du gör något så, stort och så. Gud förlåter dig om du ber, du ska aldrig vara rädd för djävular, du har den tron på Gud och så’. Och jag är mer… efter hans berättelser och så…”.206 Inte bara i relationen till Gud är mannen behjälplig, utan han, liksom hennes mamma ger råd om beteende och praxis. Hon firade sin sons födelse- dag, något som mannen ifrågasatte: ”Alltså först så sade han till mig, det är haram att göra det men sen sade jag typ ’det är bara första året, jag vill bara typ’… man blir bara glad att min son har fyllt ett år, ja”.207

Hon tänker utveckla gudsrelationen ytterligare och hon vill i framtiden bära slöja: ”Alltså jag har alltid velat ta på mig en sjal, men då har min mamma… hon har själv ingen sjal. Så hon säger, alla muslimer säger ’först tänka efter om du ska ha sjal på dig, inte att du ska sätta på den så efter ett år så…’ ja, det säger min man också. [---]”.208 Men hon menar att det är viktigt att ta beslut om slöjan utifrån en sann övertygelse. När hon tagit på sig slöjan är hon ett steg närmre vallfärden till Mekka, det som hon nämner som ett gott beteende för en kvinna: ”Men är man då riktigt så tror på Gud och har sjal och har gått till Mekka så är det att du inte… du får inte ens snacka om någon som inte är… sitter med dig, snacka bakom rygg och så. Inget sånt, du får inte snacka skit om någon, säga fula ord. Ingenting av detta”.209

205 Uppföljande intervju: Lina, 2008-04-24. 206 Uppföljande intervju: Lina, 2008-04-24. 207 Uppföljande intervju: Lina, 2008-04-24. 208 Uppföljande intervju: Lina, 2008-04-24. 209 Uppföljande intervju: Lina, 2008-04-24.

62

6 Analys

I kvinnornas livsberättelser skapas mening kring identiteterna religiös och kvinna. De två till- hörigheterna, kvinna och muslim, tycks intimt förknippade. Att leva religiöst framträder i samtliga berättelser som något eftersträvansvärt och samtliga kvinnor uttrycker en längtan efter att leva ett mer religiöst liv. I beskrivningen av den önskade utvecklingen mot en starka- re religiositet ger kvinnorna bland annat referenser till utvecklingen av kvinnligheten; att täcka kroppen bättre och att sluta sminka sig samt bära parfym. I följande kapitel diskuterar jag berättandet som meningsskapande och relationen mellan mig och de unga kvinnor som deltagit i undersökningen. Därefter lyfter jag fram de teman och vändpunkter som berättelser- na uppvisar för att visa hur kön konstrueras, med andra ord hur kön görs, samt vilka förhand-

lingar som framträder i berättelserna.

Related documents