4.5 Förfaringssätt
5.1.2 Teman och vändpunkter
Maryams utsagor om sin religiositet kretsar ständigt kring upplevelsen av att vara kvinna. Mannens och kvinnans olika roller i religionen avhandlar hon deskriptivt, utan att ta ställning. Religiöst utövande sker i separata rum enligt olika föreskrifter; under ramadan och ashura tillbringar kvinnorna tid tillsammans, likadant under bönen. Hon refererar ofta till utseende och kläder och hon menar att det är svårt att leva som muslimsk kvinna i Sverige om man ska bete sig rätt. Trots att hon bär slöja menar hon att detta inte räcker: ”Ja, alla vi som bor här bär slöjan fel. Vi bär inte slöjan rätt”.129 Att vara religiös upplever Maryam som en konflikt mel-
127Inledande parintervju: Maryam och Yasemin, 2007-11-13.
128 Uppföljande intervju: Maryam, 2008-01-23.
42
lan den egna viljan samt religionens. Hon menar sig ha förlorat denna kamp och desto mer beundrar hon de kvinnor som lever religiöst.
När Maryam berättar om sin religiositet och känslan av att inte leva religiöst så kretsar hennes berättelse kring olika sociala rum. När hon var yngre umgicks hon mycket med familjen. Un- der denna period hade religionen ingen framträdande roll i hennes liv och hon upplevde ingen konflikt till sin religiositet i detta skede. När hon började skolan och introducerades för nya sociala rum upplevde hon frustration och hon fann sig ofta i situationer då hon tvingades för- svara sin religion, samtidigt som hon själv inte ansåg sig sköta sig väl. När hon sedan deltog i uppmärksammandet av ashura blev hon skrämd av recitatörens tal eftersom hon inte ansåg sig leva såsom hon borde. Idag menar hon att hon inte kan leva religiöst så som hon borde och det känns inte bra: ”Klart det betyder [mycket]. Jag får skuldkänslor när jag inte fastar, det känns konstigt när jag inte ber […]”.130 I framtiden ser hon att hon kommer att vara ”jättereligiös”: ”Min önskan är att jag blir riktigt religiös. Det vill jag verkligen, men livet låter mig inte bli det [suckar]”.131 Hon kommer då att be ofta och dessutom ta igen det hon missat, till exempel
böner och fasta: ”Jag kommer be hela tiden. Jag ska be igen allt det jag har missat, det måste vi göra”.132 Att vistas i offentliga rum, exempelvis skolan, innebär ett hot mot det goda bete- endet och är utmaningen för den konsekvens som hon så tydligt eftersträvar. Det är i äkten- skapet och det framtida hemmet som Maryam ser en möjlighet att bli konsekvent i sin religio- sitet och att börja praktisera islam rätt. Detta förutsätter också att den tilltänkte är religiös, något Maryam inte anser fästmannen vara i dagsläget: ”Mm, han ska be. Ska be. Jag har sagt till honom, om du vill ha mig så ska du be. Du ska läsa Koranen till och med, jag bryr mig inte”.133 Även den roll som föreskrivs kvinnan ska hon uppfylla och hon kommer att göra förändringar i sitt yttre: ”Jag kanske kommer … inte ha byxor mer på mig” [---] ”Kroppen syns mer med byxor, det formar kroppen riktigt. Jag kommer inte sminka mig. Kanske bara lite mascara, inget mer”.134 Förändringen som hon önskar blir möjlig i det egna hemmet: ”[---]
Men jag ska försöka vara… en trogen… människa, en trogen människa, varför ska jag göra
130 Inledande parintervju: Maryam och Yasemin, 2007-11-13. 131 Uppföljande intervju: Maryam, 2008-01-23.
132 Uppföljande intervju: Maryam, 2008-01-23. 133 Uppföljande intervju: Maryam, 2008-01-23. 134 Uppföljande intervju: Maryam, 2008-01-23.
43
något fel när jag är bara hemma och tar hand om mina barn och min fru [man]… och mitt hus. Varför ska jag göra något fel? När jag inte träffar folk, jag är bara hemma, jag har mitt hem, det räcker”.135 När jag gör parallellen till klostertraditionen säger hon: ”Mm, då ska jag ju klara mig själv. Om någon kommer hem till mig och snackar skit om någon så ska jag kunna stoppa den människan. Ska jag kunna ha den… vara så stark att jag kan säga till den ”du, pas- sa din tunga. Inte hemma hos mig. Jag vill inte höra... ett enda skit. Går du ut från den dörren kan du snacka skit”. Jag ska kunna säga det”.136 Hemmet är det sammanhang som Maryam anser sig kunna kontrollera. En annan miljö som Maryam relaterar positivt till är den lokal i bostadsområdet som några kvinnor hyr under ashura. I denna uteslutande kvinnliga skara upp- lever Maryam att hon får en påminnelse om sin religion och hon återberättar flera gånger det starka intryck hon fått under riten.
Ett annat tydligt tema berör muntlig förmedling av islam. Inledningsvis praktiserar Maryam flera vardagsritualer som utgör muntliga moment. När Maryam berättar om religiösa erfaren- heter som berört henne har ofta dessa erfarenheter inneburit en muntlig erfarenhet, såsom re- citationen vid ashura och mammans koraninspelningar på kassett. Det finns en stor kraft i orden och detta har inneburit en viss vändpunkt i hennes religiösa liv: ”Nä, jag blev mer på- verkad när jag gick till den… ashur. När hon kvinnan snackade. Man blir lite rädd när hon pratar. Blir jätterädd” [---]”. ”Jag vill [bli mer religiös] men jag vet att jag inte klarar av det. Så därför tycker jag inte om att lyssna på det heller.”137 Även berättelser om religiöst laddade
händelser som förmedlats av kvinnliga släktingar har haft betydelse för hur Maryam uppfattar världen, Maryam återger vikten av att säga trosbekännelsen innan dödsögonblicket och ex- emplifierar med berättelsen om kusinen som dog en god död eftersom hon lyssnat till en muntlig text: ”Min kusin, innan hon dog, hon läste Koran och hon hörde en… hur ska jag för- klara… en sån shiadikt. Hon hörde på det innan hon dog. [---]. Men det betyder jättemycket att hon dog så, led… behövde inte ens lida. Hon sov när hon dog, hon märkte inte det. Det var inget… det var en fredag, en helig dag […]”.138 Maryam själv läser inte några religiösa texter, hon undviker dem. Men vid bönen reciteras texter ur Koranen, detta sker dock tyst om en man är närvarande. Lyssnandet och talandet kopplas till kvinnligheten och kan upplevas som ho-
135 Uppföljande intervju: Maryam, 2008-01-23. 136 Uppföljande intervju: Maryam, 2008-01-23. 137 Uppföljande intervju: Maryam, 2008-01-23. 138 Uppföljande intervju: Maryam, 2008-01-23.
44
tande enligt Maryam: ”Nä, men en tjejs röst ska inte höras, mycket. Det är mest killens röst. Tjejen kan läsa till tjejer, inget mer”.139 Hon säger också att: ”Mannen måste läsa det högt, kvinnan ska inte läsa det högt, kvinnan ska alltid vara låg. Hon ska alltid läsa inne i sitt hjärta. Mannen ska läsa det högt, han ska så det hörs över hela huset, men inte kvinnan. Hon får inte läsa högt, hennes röst får inte komma ut [---]”.140